Visar 10 av 6139 träffar

Gränsfall mellan Luminal A och B

2020-03-05
Jag är 47 år och i somras upptäckte jag en indragning i huden på bröstvårtan som visade sig vara bröstcancer. Förändringen syntes ej på mammografi utan endast på UL. Den låg centralt bakom bröstvårtan och en öppen biopsi utfördes under lokalbedövning. Den visade en invasiv ductalcancer, tre foci 2-6 mm. NHG2 (tubuli3, pleomorfi2, mitos1), ER 90%, PR 10%, Ki67 18%, Her2 neg. Vid MDK kom man även fram till att ytterligare en ca 5mm oklar förändring syntes på ultraljudsbilderna, precis dikt an mot den första. Jag opererades i augusti med central sektor och sentinel node. Den andra tumören var större än det såg ut på UL, 10x13mm och radikalt borttagen. Analyser utfördes även på denna och visade NHG2 (samma) ER 95%, PR 20%, ki67 16%, Her2 neg. Peritumoral kärlinvasion påvisades med immunhistokemi. Man såg några tumörceller i kärlet till sentinel node, men ej i körteln eller fettväv. Jag klassades som ett "gränsfall" mellan luminal A och B, men behandlades som en luminal A med strålning 15 ggr och Tamoxifen 5 år. Jag har hanterbara biverkningar i form av lättare värmevallningar samt torra slemhinnor och är väldigt inställd på att ta varenda tablett. Nu till alla mina frågor. Var den så att den ena tumören var en luminal B och den andra en luminal A? (eftersom gränsen för PR-uttryck går vid 20%). Jag har hakat upp mig över att jag var ”på gränsen” mellan två typer då jag uppfattat att luminal B behöver behandlas med cytostatika. Behandlas alla luminal B med cytostatika? Jag kan även oroa mig för mitt låga progesteronuttryck då jag läst att höga uttryck är bättre. Har jag större risk för återfall pga detta eller risk för att Tamoxifenet har sämre effekt? Annat jag funderar på är tumörcellerna man såg i kärlet till Sentinel node och om dessa kan ha åkt ut till andra platser i kroppen? Hur länge överlever tumörceller som vandrar ut i kärlen? Skulle Tamoxifen i 10 år göra nytta för mig? Som du hör är jag rädd för återfall och fastnat lite i känslan att "extra eller mer behandling" kanske skulle kunna förhindra detta (även om jag förstår att så troligtvis inte är fallet).
Visa svar
Svar:
Hej. Du berör en viktig fråga. Och på riktigt svår. Skillnaden mellan Luminal A och Luminal B är inte en artskillnad utan en gradskillnad. Där skillnaden mest har med cellernas delningshastighet att göra. Det tumörer som har en hastig delningshastighet kallas B, de som har en långsam kallas A. När man först började tala om detta, vilket var ungefär år 2000 gjorde man in indelning med hjälp av genexpressionsanalys. I klinisk rutin har man emellertid försökt översätta motsvarande klassifikation till markörer som våra patologer kan göra i mikroskopet. Det gör att man idag vid östrogenreceptorpositiv bröstcancer använde grad, Ki67 och i vissa fall Progesteronreceptorn för att skilja mellan det vi ska kalla Luminal A och det vi ska kalla Luminal B. Det som är knepet är att man när man gör denna indelning vill man hamna i antingen den ena klassen eller den andra klassen eftersom den ena oftast innebär hormonell terapi bara, och den andra hormonell terapi + cytostatika. (När det gäller cytostatika tar man förstås även hänsyn till andra saker t ex körtelstatus och i viss mån patientens ålder och eventuell annan sjuklighet.) Det finns idag även kommersiellt tillgängliga metoder att med genexpressionsanalys göra indelningen, och dessa rekommenderas idag i den nya vårdprogrammet för postmenopausala patienter med körtelnegativ hormonkänslig sjukdom. De olika regionerna arbetar med införandet, men det kommer att ta litet tid innan det är tillgängligt överallt eftersom det är förenat med en rätt betydande kostnad att få detta på plats. Det är alltså inte orimligt att uppfatta att din tumör är ett gränsfall, och man måste fastna för den ena eller den andra klassifikationen. Världen är inte ens i detta avseende svart-vit. Man skulle kunna säga att om en tumör inte är tydligt Luminal B så är det inte sannolikt att det rör sig om en tumör med uttalade Luminal B-egenskaper. Sist och slutligen handlar det om din prognos. Oavsett resonemanget kring Luminal A och Luminal B ovan är prognosfaktorn körtelspridning - som du inte hade - en viktigare faktor. Ytterligare en faktor är tumörstorleken (inte antalet) man räknar den största tumören, och den var i ditt fall 13 mm, d v s T1, det är bra. Sen har vi det faktum att det fanns växt i kärl, och det får man i viss mån skriva på minuskontot. Det hade varit bättre om så inte varit fallet, men å andra sidan hade en positiv körtel inneburit n större nackdel. Skulle tio års tamoxifen göra nytta? Hos oss hade du i dagens situation inte föreslagits det om du hade femårsbesök nu, men det är ju ingen brådska med det beslutet.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Övrigt

Förebyggande mastektomi

2026-09-23
Hej! Min mamma har haft bröstcancer två gånger. Första gången vid 40år och andra vid 50år. Även min syster fick bröstcancer som 36åring. Ingen ärftlig gen har påträffats, men man har trots det på den genetiska poliklinikens utredningar konstaterat att min risk att insjukna är över 30%. Jag överväger en förebyggande mastektomi, men undrar nu hur lågt man får ner riken att insjukna genom ett sådant ingrepp och om det är rekommenderat eller inte? Är det lättare eller svårare att upptäcka cancer efter att man gjort en mastektomi? Min läkare tar inte ställning till detta eftersom ingen ärftlig gen har kunna hittas. Min pappa har nyligen insjuknat i prostatacancer, men vi vet inte ännu om han bär på någon gen som kan påverka min risk att insjukna. Jag går på mammografi en gång per år pga min förhöjda risk.
Visa svar
Svar:
Hej! Mastektomi tar inte bort risken helt men minskar den med minst 90 %. Man brukar inte i första hand rekommendera profylaktisk mastektomi vid en måttligt ökad risk som i ditt fall, men en läkare bör ändå kunna ta diskussionen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Förebyggande mastektomi

Smärta på vänster bröst i mer än 6 månader

2026-09-23
Hej, jag är 29 år gammal och har smärta i vänster bröst. Det gör ont och känns ömt när man rör på bröstet och man vågar inte röra det så mycket. Har undersökt bröstet med mammografi, ultraljud och biopsi. Resultat visade att det inte är säkert att det är ett fibroadenom, och att de föredrar att det är godartade fibrocystiska förändringar i det vänstra bröstet. Jag har haft ont, stickningar och svidningar sedan februari och det känns fortfarande ömt. Jag har nu lindrig värk under armhålan då och då ? Jag har inga barn och använder inte preventivmedel. Behöver jag vara orolig ? Behöver jag be om ultraljud igen och om en ny biopsi? Tack Med vänlig hälsning, Merai
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter som att man har undersökt ordentligt och om du inte har några nytillkomna besvär efter detta tycker jag inte att du behöver vara orolig. Ömhet och smärta i bröst är väldigt vanligt men sällan tecken på cancer.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Smärta på vänster bröst i mer än 6 månader
Övrigt

Tjock klump under bröstet

2026-09-23
Jag genomgick operation av tumör förra året i vänster bröst och sedan strålning mot samma bröst. Nu i ett halvår har jag besvärats av en klump som sitter under bröstet längs revbenen och min bröstmottagning gör inget de säger bara att det är en del av läkningen och att strålning kan orsaka att vävnaden tjocknar. Jag känner att hela bröstet är ändrat och det är inte alls lika mjukt som det högra. Jag har dessutom implantat sen 2022 och de är fastare än vanliga bröst men det vänstra har ändrats totalt. Vad kan jag göra? Läkarna gör absolut ingenting och jag vill känna mig bra igen. Detta påverkar mig negativt varje dag och det enda jag fått är att dra i ärren men det är ibte ärren som är problemet det är denna klump som sitter och irriterar mig. Samt att jag känner mig uppsvälld i bröstet och är rädd för mer biverkningar.
Visa svar
Svar:
Hej! Det du beskriver är tyvärr ganska vanligt. Det blir svullet (av både ärrvävnad och vätska i vävnaderna) av både kirurgi och strålbehandling. Det brukar dock kunna blir allt bättre under flera år, så det är inte "slutresultatet" du har nu. Att massera över området är bra. När man har proteser vid en strålbehandling blir det också ofta besvär efteråt och ibland kan det bli en ordentlig kapselbildning som man kan få mycket ont av. I så fall lindrar det att operera bort protesen (och eventuellt kapseln).
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tjock klump under bröstet

Orolig

2026-09-23
Hej Är en kvinna på 69 år . Haft lite ont / öm i vänster armhåla två dagar . I morse kände jag en liten knöl där oxå. Blev jätteorolig. Cancer eller ?
Visa svar
Svar:
Hej! Det behöver absolut inte vara cancer. Lymfkörtlar kan svullna upp som svar på tex en infektion eller att man har ett sår eller liknande. Om det inte ger med sig inom någon vecka eller så är det dock bra att kolla upp det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Orolig
Övrigt

Funderingar kring en knöl jag nyligen upptäckt

2026-09-23
Hej! Jag är en 30-årig kvinna, som sedan några månader tillbaka märkt av ömhet i båda brösten och de har båda växt. Jag går inte på några preventivmedel och har inte heller ökat i vikt. I samband med ömheten i brösten har jag i mitt vänstra bröst upptäckt en förhårdnad/knöl, som ömmar mycket och gör mer ont tätt inpå mensen. Jag var på vårdcentralen under veckan där läkaren undersökte brösten och också kände denna knöl. Jag fick en remiss till mammografi enligt SVF. Jag har också sen nån månad tillbaka haft ländryggssmärta, som blivit värre när jag stått upp ett tag eller gått på en promenad. Men sedan en vecka tillbaka så känns min ländrygg mycket bättre och gör enbart ont om jag skulle stå upp en kortare stund eller tar en promenad, annars inte. Jag är nu väldigt rädd att jag har fått bröstcancer som spridit sig till skelettet och att jag därför har ont i ryggen (som nu dock känns bättre än för nån vecka/några månader sen). Skulle dessa symptom kunna ha med varandra att göra? Under år 2022 började mitt vänstra bröst växa och ömma. Det vänstra bröstet blev ungefär dubbelt så stort som det högra bröstet. Jag fick då remiss till mammografi och ultraljud, som visade på inget då. Läkaren sa att det förmodligen då var en normal celltillväxt. Några månader efter mammografin och läkarbesöket på bröstmottagningen började vänstra bröstet "krympa" och gick tillbaka till storleken den var från början. Eftersom det är vänstra bröstet jag igen har problem med (förutom smärtan då som sitter i båda brösten), kan detta ha att göra med problemen jag hade under 2022?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är väldigt svårt att säga vad knölen är innan du har blivit undersökt, men förutom cancer finns det många vanliga godartade orsaker till knöl i bröstet, som cysta (vätskeansamling) eller bindvävsknuta. Det kan också bero på inflammation (som du möjligen hade 2022 även om man inte såg det i några undersökningar. Även ryggvärk är ju mycket vanligt och kan förstås bero på metastaser i kotorna. Men annan, mer godartad orsak är betydligt vanligare och för det talar också att det har blivit bättre.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring en knöl jag nyligen upptäckt
Övrigt

Att bli platt!

2026-09-23
Hej! Jag gjorde en madtektomi för 12 år sedan. På höger bröstcancer. Lite senare gjorde jag en diep lambå. Det blev väldigt fint! Allt bra så långt. Efter ett tag började jag vantrivs med lambån. Det gjorde inte ont. Inga fysiska problem. Men känslan har varit fel hela tiden Nu har åren gått. Jag är 67 år nu. Och tycker brösten blivit ett problem efter detta. Även det friska. Min önskan är att få ta bort lambån. Operera bort det friska och bli platt! Jag är inte deppig. Jag är positiv. Och gammal undersköterska sedan 40 år. Även om jag är pensionär nu. En liten silikon protes i byn. Och för övrigt platt. Hade man kunnat göra det? Samtidigt skäns jag. Allt är bra. Frisk från cancer. Men detta hänger med hela tiden Min mamma hade också bröstcancer. Hon avled av ålderdom. Mvh
Visa svar
Svar:
Hej! Man vill helst inte operera bort frisk vävnad, och alla operationer har sina risker. Men jag tycker ändå att du kan kontakta din bröstmottagning för en diskussion.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Att bli platt!
Övrigt

Mammografi

2026-09-21
Hej Har opererat bort bägge brösten efter 3 bröstcancer. Ska jag fortfarande bli kallad till screening/mammografi?
Visa svar
Svar:
Hej Om hela brösten har opererats bort brukar man inte bli kallad till screening/mammografi i fortsättningen. Om du skulle känna en ny knöl i området är det bra att söka läkare för bedömning.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Mammografi
Övrigt

Operation

2026-09-18
Kirurgen sa att tumören va 12mm stor och att bröstet inte behövde opereras bort. Hur går operationen till då?
Visa svar
Svar:
Hej, ta kontakt med din kontaktsjuksköterska eller läkare för exakt information. Troligen ska du göra en bröstbevarande operation då tumören inte är så stor. Då tar man bort en bit av bröstet med marginal runt tumören.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Operation

Biverkningar

2026-09-16
Jag har haft så ont i leder o stela muskler i ett par månader o nu funderar jag om detta kan bero på intag av exemestan el tamoxifen. Har ont i fingrar rygg o ben. Känns jobbigt.
Visa svar
Svar:
Hej, det du beskriver kan vara biverkningar av den antihormonella behandlingen. Ta kontakt med din kontaktsjuksköterska eller läkare för ytterligare rådgivning angående detta.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Biverkningar
Övrigt

Knölig bröstvävnad

2026-09-15
Hej! Jag är gravid med barn nr 2 i v.10 och har upptäckt att mitt högra bröst är betydligt ”knöligare” än det vänstra. Jag kan inte känna nån avgränsad knöl utan uppfattar det som det är bröstvävnaden som är mycket mer svullen och tjock. Upplever också att jag har mer bröstvävnad i hö än vä. Inget jag tänkt på innan jag blev gravid. Hö bröst ser även något större ut. Är detta någon varningssignal som man borde utreda inom vården ? Är 32 år utan ärftlighet. Tack på förhand :)
Visa svar
Svar:
Hej! Det är alltid så att det ena bröstet innehåller mer bröstkörtelvävnad än det andra, och då märks det mer när brösten svullnar upp i samband med graviditet. Så det låter inte som något farligt i första hand men om du tycker att det känns konstigt kan det ändå vara bra att kolla upp så att du inte behöver vara orolig.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knölig bröstvävnad

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss