Visar 10 av 6229 träffar

Gränsfall mellan Luminal A och B

2020-03-05
Jag är 47 år och i somras upptäckte jag en indragning i huden på bröstvårtan som visade sig vara bröstcancer. Förändringen syntes ej på mammografi utan endast på UL. Den låg centralt bakom bröstvårtan och en öppen biopsi utfördes under lokalbedövning. Den visade en invasiv ductalcancer, tre foci 2-6 mm. NHG2 (tubuli3, pleomorfi2, mitos1), ER 90%, PR 10%, Ki67 18%, Her2 neg. Vid MDK kom man även fram till att ytterligare en ca 5mm oklar förändring syntes på ultraljudsbilderna, precis dikt an mot den första. Jag opererades i augusti med central sektor och sentinel node. Den andra tumören var större än det såg ut på UL, 10x13mm och radikalt borttagen. Analyser utfördes även på denna och visade NHG2 (samma) ER 95%, PR 20%, ki67 16%, Her2 neg. Peritumoral kärlinvasion påvisades med immunhistokemi. Man såg några tumörceller i kärlet till sentinel node, men ej i körteln eller fettväv. Jag klassades som ett "gränsfall" mellan luminal A och B, men behandlades som en luminal A med strålning 15 ggr och Tamoxifen 5 år. Jag har hanterbara biverkningar i form av lättare värmevallningar samt torra slemhinnor och är väldigt inställd på att ta varenda tablett. Nu till alla mina frågor. Var den så att den ena tumören var en luminal B och den andra en luminal A? (eftersom gränsen för PR-uttryck går vid 20%). Jag har hakat upp mig över att jag var ”på gränsen” mellan två typer då jag uppfattat att luminal B behöver behandlas med cytostatika. Behandlas alla luminal B med cytostatika? Jag kan även oroa mig för mitt låga progesteronuttryck då jag läst att höga uttryck är bättre. Har jag större risk för återfall pga detta eller risk för att Tamoxifenet har sämre effekt? Annat jag funderar på är tumörcellerna man såg i kärlet till Sentinel node och om dessa kan ha åkt ut till andra platser i kroppen? Hur länge överlever tumörceller som vandrar ut i kärlen? Skulle Tamoxifen i 10 år göra nytta för mig? Som du hör är jag rädd för återfall och fastnat lite i känslan att "extra eller mer behandling" kanske skulle kunna förhindra detta (även om jag förstår att så troligtvis inte är fallet).
Visa svar
Svar:
Hej. Du berör en viktig fråga. Och på riktigt svår. Skillnaden mellan Luminal A och Luminal B är inte en artskillnad utan en gradskillnad. Där skillnaden mest har med cellernas delningshastighet att göra. Det tumörer som har en hastig delningshastighet kallas B, de som har en långsam kallas A. När man först började tala om detta, vilket var ungefär år 2000 gjorde man in indelning med hjälp av genexpressionsanalys. I klinisk rutin har man emellertid försökt översätta motsvarande klassifikation till markörer som våra patologer kan göra i mikroskopet. Det gör att man idag vid östrogenreceptorpositiv bröstcancer använde grad, Ki67 och i vissa fall Progesteronreceptorn för att skilja mellan det vi ska kalla Luminal A och det vi ska kalla Luminal B. Det som är knepet är att man när man gör denna indelning vill man hamna i antingen den ena klassen eller den andra klassen eftersom den ena oftast innebär hormonell terapi bara, och den andra hormonell terapi + cytostatika. (När det gäller cytostatika tar man förstås även hänsyn till andra saker t ex körtelstatus och i viss mån patientens ålder och eventuell annan sjuklighet.) Det finns idag även kommersiellt tillgängliga metoder att med genexpressionsanalys göra indelningen, och dessa rekommenderas idag i den nya vårdprogrammet för postmenopausala patienter med körtelnegativ hormonkänslig sjukdom. De olika regionerna arbetar med införandet, men det kommer att ta litet tid innan det är tillgängligt överallt eftersom det är förenat med en rätt betydande kostnad att få detta på plats. Det är alltså inte orimligt att uppfatta att din tumör är ett gränsfall, och man måste fastna för den ena eller den andra klassifikationen. Världen är inte ens i detta avseende svart-vit. Man skulle kunna säga att om en tumör inte är tydligt Luminal B så är det inte sannolikt att det rör sig om en tumör med uttalade Luminal B-egenskaper. Sist och slutligen handlar det om din prognos. Oavsett resonemanget kring Luminal A och Luminal B ovan är prognosfaktorn körtelspridning - som du inte hade - en viktigare faktor. Ytterligare en faktor är tumörstorleken (inte antalet) man räknar den största tumören, och den var i ditt fall 13 mm, d v s T1, det är bra. Sen har vi det faktum att det fanns växt i kärl, och det får man i viss mån skriva på minuskontot. Det hade varit bättre om så inte varit fallet, men å andra sidan hade en positiv körtel inneburit n större nackdel. Skulle tio års tamoxifen göra nytta? Hos oss hade du i dagens situation inte föreslagits det om du hade femårsbesök nu, men det är ju ingen brådska med det beslutet.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Övrigt

Rodnad

2026-10-20
Hej! Jag är 33 år och har varit öm i v bröst i ca 2 veckor. Idag hade jag även en rodnad på samma bröst. Denna rodnad har jag sett tidigare (är alltid på samma sida) men det kommer och går. Är detta något man bör kolla upp eller kan man avvakta ?
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter inte i första hand som något farligt, men det är bra att kolla upp.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Rodnad

Vätska ur ena bröstet

2026-10-20
Hej! Jag är 36 år och har sedan 1.5 år tillbaka gulvit mjölkaktig vätska som jag kan pressa ut ur ena bröstet. Inget blod. Ser ut att komma från en mjölkgång. Har aldrig runnit spontant. Ammat för fem år sedan. Har inga nytillkomna knölar etc. Var på mammografi och ultraljud för ett år sedan som var ua men fick inte reda på vad det beror på. Nu orolig igen då min mamma haft bröstcancer två ggr (har ingen genmutation). Bör jag söka igen?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är vanligt att det kommer vätska ur bröstvårtorna och så länge det inte är blodigt är det inte tecken på cancer, särskilt om det bara kommer när man trycker. När man klämmer stimuleras bildning av mer vätska så rekommendationen är att låta bli att klämma så minskar det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vätska ur ena bröstet

Biopsi

2026-10-20
Svar på biopsi ER 90 % PR 80%HER2 0 % KI-67 48 % Vad innebär det
Visa svar
Svar:
Hej! Av flera skäl är det bättre att du väntar på läkarbesöket, då du kommer att få fullständigt besked. Din läkare har då hela bilden och du har också möjlighet att ställa eventuella följdfrågor direkt.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Biopsi

Pagets och läkares bemötande

2026-10-20
Jag har sedan 4 mån tillbaka haft klåda på/i mitt bröst. Klådan är svår att lokalisera och skiftar i intensitet. Jag har även en rodnad på bröstvårtan som skiftar i storlek under tid. Jag var på vc och fick rådet att smörja med dactacort vilket gjorde det sämre efter 6 dagar så jag avbröt det. Jag blev sedan remitterad till bröstmottagning som säger att det inte ser ut som cancer och han vill skona mig från en stansbiopsi för att det gör väldigt ont och blöder etc. Jag ska få en tid om 3 månader för uppföljning samt att jag ska prova mig fram med kortisonkrämer för och se vad som hjälper. Mina tankar är att det kan vara pagets. Det jag undrar är varför man blir avvisad med svar som ”pagets får man när man är 57 år” ”mammografin såg bra ut” ”pagets ändrar inte sig i utseende och storlek” ”du har inte bröstsjukdomar i familjen” ”du är för ung”. Pagets syns inte på mammografi, pagets avfärdas ofta som eksem” pagets kan inte ställas via hur det ser ut, ultraljud är det som det står rekommenderas att göra som nästa steg, stansbiopsi bekräftar eller utesluter pagets, man kan prova kortisonsalva men om det inte hjälper ska det undersökas vidare. varför gör man inte ett ultraljud? Varför ska man hålla koll på förändringar om de ändå inte tas på allvar? Jag vet att det är sällsynt att få det men ändå drabbar det 1-3 % . Det är inte första gången jag läser att läkare inte verkar ha koll på vad det är, hur kan det vara så? Pagets missas för att man tror att det är ett eksem, pagets är ett av de snällare åkommorna men om det inte upptäcks kan det sprida sig.
Visa svar
Svar:
Hej! Nu skriver du inte hur ung du är, men Paget är väldigt sällsynt (om det ens förekommer alls) i ung ålder. Jag har nog inte heller varit med om att det bara varit klåda utan att man har sett att bröstvårtan är förändrad (sårig eller åtminstone förtjockad). Det kan vara svårt att skilja från eksem, och som du skriver brukar man rekommendera utredning med provtagning om det inte ger med sig med kortisonbehandling. Man behöver prova några veckors behandling med kortison för at det ska ha effekt på eksem (Daktacort innehåller även medel mot svamp och det behövs inte utan kanske bättre att i så fall prova bara hydrokortison). Ibland kan det också behövas lite starkare kortisonsalva, som man då behöver ha recept på.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Pagets och läkares bemötande

Smärta runt tidigare cysta

2026-10-20
Hej, Jag fick i samband med att jag ammade mitt första barn en godartad cysta (galactocele tror jag det kallades) i mitt högra bröst, det gjordes mammografi och biopsi för att konstatera detta. Jag har det senaste halvåret börjat få ont där cystan satt i samband med ägglossning och mens. Smärtan är förhållandevis påtaglig även om den inte hindrar mig från att göra saker som normalt, men den är mer än bara molande i bakgrunden. Smärtan avtar när jag inte är i dessa perioder av min cykel. Jag är idag 37 år gammal. Cystan är inte kvar vad jag kan känna. Jag har flera vänner och bekanta som drabbats av bröstcancer i relativt ung ålder vilket ju sätter igång tankarna. Är detta något jag bör söka för att få kontrollerat? MVH / E
Visa svar
Svar:
Hej! Smärta i bröst är vanligt och sällan något farligt. Men om det är nytillkomna besvär som inte ger sig är det ändå bra att kolla upp.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Smärta runt tidigare cysta

Fibroadenom som muterade till en Phyllodestumör?

2026-10-20
Hej! Jag tog prov på en nyupptäckt knöl 2021 och fick då besked att det var ett fibroadenom och kände mig lugn med det. 2025 kände jag att det tillkommit en bredvid den första. Provet på denna nya knöl var samma som första; fibroadenom. Området fortsatte att störa mig med smärta och verkade bli större hela tiden. Sökte på annat sjukhus och den bröstkirurgen sa direkt utan varken nya bilder eller prov att hon misstänkte en phyllodestumör och satte upp mig till operation direkt. Ultraljud visade då tillväxt och biopsin kunde inte utesluta phyllodestumör. Nu visar det sig vara en phyllodestumör av minst borderline där malignitet inte kan uteslutas och jag måste opereras igen då det inte var radikalt borttaget. Har fibroadenomet plötsligt muterat och blivit en phyllodestumör?
Visa svar
Svar:
Hej! Så kan det vara då förändringarna är besläktade och utgår från bindväv i bröstet. Det kan också vara så att det från början var en blandbild och att man inte fick med den del som vara phyllodes i provet.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fibroadenom som muterade till en Phyllodestumör?

Bröstkörtel

2026-10-20
Hej! Jag upptäckte för sex månader sedan en knöl på vänster sida av mitt vänstra bröst! Jag har gjort både mammografi, ultraljud och biopsi och fått diagnosen att jag har bröstkörtelvävnad upp emot armhålan. Denna knuta kvarstår och ömmar i takt med min menscykel. Den har inte blivit större men är där tydligt och ömmar mycket. Min första fråga är, är det normalt att EN körtel ömmar mer än resten av bröstet? (Tänker att jag har körtlar i hela bröstet ju?) Och kan jag göra något åt detta?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är ganska vanligt med extra bröstkörtelvävnad i armhålan, som ju då kan svullna på sig med hormonsvängningarna i menscykeln liksom övriga bröstet. Jag tycker också att det låter normalt att du bara känner av ömheten där.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bröstkörtel

Vad väntar jag mig?

2026-10-20
Hej! I september i år började jag få ömmande smärta i mitt högra bröst. Tänkte inte mycket på det förens min sambo upptäckte en knöl snett nedanför bröstvårtan. Ringde VC och fick tid direkt. Han konstaterade på plats att det är en tumör, men kan såklart inte ”kill gissa” och skickade remiss till mammografi enheten. Tagit tid innan jag ens fick en tid då dem hade högt tryck även fast läkaren satt remissen som akut. Jag började sen för ca 1,5 vecka sen då apelsinhud/rynkor under bröstvårtan, smärta ut i armhålan och även en extrem hårdhet vid ärrvävnad som jag haft efter en bröstförminskning för 3 år sen. Bröstet gör inte ”ont” utan mer ömmar och är knöligt och ser konstigt ut, ingen direkt volym och jag fick en tid hos VC igen och han ringde till mammografienheten för att se om de hade snabbare tid för han ansåg att detta är inget bra. Han sa tydligt att ”enligt all statistik ska inte detta va elakartad form av tumör men, jag kan inte säga det i ditt fall för allt talar emot något som jag oroar mig för” Jag är super orolig inför besöket som nu är på tisdag 20/10. Har läkaren skrämt upp mig eller hur ska jag tänka? Kan det va så illa att jag har cancer? Jag är 27 år ska tilläggas och har ingen mens alls Fött 4 barn och ammar inte.
Visa svar
Svar:
Hej! Med tanke på din låga ålder är det inte så sannolikt med cancer om du inte har ärftlighet, men det kan förstås inte uteslutas utan att undersöka. Det finns många andra saker det kan vara, som tex bindvävsknuta eller ärrvävnad.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vad väntar jag mig?

DCIS ärftlighet?

2026-10-20
Hej, jag fick DCIS grad 2-3 för några år sedan (lite ovanligare presentation med en palpabel, solid men mjuk och gummiaktig, rund tumör på drygt 2 cm). Sektor + adjuvant strål. Någon hormonpanel gjordes aldrig. Tumören misstolkades på alla screening-mammografier men i efterhand har man konstaterat att den var lika stor när jag fyllde 40 som när den upptäcktes vid 45, så har väl sannolikt funnits sedan 30-någonting-åldern. Betalade själv för ett gentest p g a det (+ okänd ärftlighet) och var negativ för allt (58 testade gener, även för andra cancrar). Har min dotter någon ökad risk att få bröstcancer p g a detta? Vad är min ungefärliga risk att få ny DICS resp invasiv bröstcancer?
Visa svar
Svar:
Hej! Om det bra är du i släkten som haft bröstcancer är det nog inte så att din dotter har ökad risk. Din risk för återfall beror också på flera faktorer, men i genomsnitt brukar man säga att risken för återfall är cirka 10 %, i hälften av fallen ungefär brukar återfallet vara invasivt. Om du har funderingar angående ärftlighet rekommenderar jag dig att kontakta din bröstmottagning.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
DCIS ärftlighet?
Övrigt

Vad betyder ER+/HER2

2026-10-20
Jag ser i min journal att det står (bl.a.) att min cancer är ER+/HER2? Betyder det att jag helst säkert kommer att få återfall??
Visa svar
Svar:
Hej! Nej, det betyder inte att du kommer att få återfall. Det är bara olika så kallade receptorer. Om en tumör är ER-positiv (ER+) betyder det att den har "mottagare" för östrogen. På motsvarande sätt är HER2 en mottagare för så kallat Herceptin. Du kommer att få mer information om detta på ditt återbesök.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vad betyder ER+/HER2

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss