Hej
Jag heter Sofia och är 46 år gammal. Jag blev opererad för hormonell cancer, men där prognosen var god och ingen spridning. Såhär står det i min journal (Opererades i februari 2024 med sektorresektion och sentinel node vänster sida pga 30 mm stor invasiv duktal cancer, BRE 7, ER 100 %, PR 100 %, Ki-67 9 %, Herceptest negativ och en sentinel node som var frisk. Postoperativt fick patienten cytostatika, strålning och endokrin behandling i form av Tamoxifen och Zoladex.)
Jag har nu slutat med Tamoxifen då den gjorde mig sämre i min psykiska hälsa markant. (Har en långvarig historia av depressioner, ångest och suicidtankar). Nu till min fråga: Jag tror att jag har nu kommit in i klimakteriet, sover dåligt, mycket vallningar, gråter mycket, konstant trött och mår psykiskt dåligt (igen). Eftersom jag inte kan leva ett liv som inte går att leva, med ständig rädsla för att bli sämre psykiskt undrar jag om att alternativet att ta östrogentabletter ökar risken markant mycket att cancern kommer tillbaks? Jag vill bara må bra och jag försöker se helhetsbilden här. Min läkare sa på SU att ta bort Tamoxifen eftersom min historia av psykisk ohälsa inte kan ignoreras. Och enligt honom är risken några procent att cancern kommer tillbaka med min goda prognos. Men, hur stor är risken att ta östrogentabletter? Ökar det markant mycket mer, flera procent att cancern kommer tillbaka trots god prognos? Kan man säga det på rak arm? Vill ju bara må bra och kunna leva utan jobbiga psykiska besvär. Jag tränar regelbundet, men det är inte tillräckligt.
Tacksam om svar. Ska prata i telefon nästa vecka med min läkare och se vad han säger
Mvh Sofia