Visar 10 av 6216 träffar
2020-04-27
Först vill jag uppmärksamma vilket fantastiskt arbete ni gör med att svara på alla frågor. Det är mycket värt!
Min anamnes är följande: Högersidig 55 x 31 x 51 mm stor bröstcancer enligt MR. Grad 2, ER 95%, PR 100%, HER2-negativ, Ki67 10-15%. PS 0. Behandlas neoadjuvant inom ramen för PREDIX Lum B-studien arm A. Jag har således fått 12 doser paclitaxel och är nu inne på 12 veckor palbociklib/tamoxifen och ska ta beslut kring operation och behöver råd.
Mina bröst är relativt små (70B/C) och därmed är tumörområdet mer än halva bröstet. Självklart hoppas vi på pCR men vad jag förstår tar man ändå bort hela området som haft tumör i (?) vilket således blir rätt mycket för min del och funderar på om bröstbevarande eller mastektomi är det bästa alternativet för mig.
Vad jag förstår behöver jag strålning om bröstbevarande utförs vilket jag kan slippa med mastektomi medan mastektomin är ett större ingrepp förstås.
Jag tänker att beslutet bygger på 1. Vilken variant som ger störst riskreduktion och 2. Vilken som totalt sett ger minst besvär i form av snabb återhämtning och biverkningar. För mig är den estetiska aspekten helt oviktig. Riskreducering och löpande välmående i form av att kunna jobba, träna m.m. är viktigare. Vid mastektomi är således rekonstruktion inte något alternativ för mig då det kommer innebära fler ingrepp och ytterligare "viloperioder".
Kan ni ge er syn på vilket alternativ som med givna förutsättningar verkar vara det mest optimala?
Hej Elisabeth, kloka funderingar har du, ska försöka bolla lite med dig. I allmänhet kan man säga att bröstbevarande kirurgi i kombination med strålbehandling är det alternativ som anses vara klart bäst avseende återhämtning och livskvalitet. Moderna studier visar ingen ökad risk för återfall, vissa pekar till och med på en något bättre överlevnad, men det oklart varför, kanske det är en effekt av hård selektion eller annat. Sedan är ju det ett specialfall när man först har erhållit medicinsk behandling: förut sa man alltid att hela tumörbädden behöver tas bort även om all tumör har behandlats bort (pCR), bara för att vara säker på att man inte lämnar kvar små härdar av cancer. Det är nämligen riktigt svårt att med bilder (även MR eller PET) säkert förutsäga om det föreligger pCR eller inte! Så att t ex inte alls operera vid bildmässig pCR fungerar dåligt/inte. Vad ska man då ta bort? Det finns internationella rekommendationer som säger att man åtminstone tar bort den rest som syns på ultraljud/MR, och kräver då att operationen visar "friska kanter" i det vävnadsstycket man tar bort, annars får man operera om och ta mer. Men om det finns förkalkningar i och omkring tumören som tyder på utbrett förstadium (DCIS) så ska all kalk opereras bort - förstadium svarar ju erkänt dåligt på medicinsk förbehandling. Det svåra är att vissa tumörer krymper koncentriskt (dvs en stor knöl blir till en mindre knöl), medan andra krymper fläckvis, och då är det svårt att veta var fläckarna ligger utströdda i vävnaden (men inom tumörbädden så klart). Hur man än gör så måste målet vara att all kvarvarande tumör och förstadium tas bort i sin helhet, annars riskerar man ett återfall i bröstet. Om man lyckas med det målet och med att bevara bröstet är det ju toppen, annars är det mastektomi som gäller. Och där kommer den sista punkten in: den tekniska bedömningen, dvs vad är tekniskt möjligt att göra i just ditt bröst med just den tumör du har haft. Du beskriver att tumörområdet utgjorde mer än hälften av ditt bröst, och då låter det väldigt svårt att bevara det. Just det tekniska kan egentligen bara din kirurg bedöma; det finns några alternativ att försöka ta bort större delar av bröstet och ändå bevara det, men dessa alternativ kan bara din behandlande kirurg fundera kring och bedöma om de kommer i fråga.
Hoppas du fick lite hjälp i dina funderingar!
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svarSpridd bröstcancer med begränsad spridning max 5 metastaser i 1-2 organ behandlas idag på samma sätt som annan spridd bröstcancer. När man tittar i vårdprogrammet finns ett kapitel 19.8 om detta. Jag vet bland annat att immunterapi alltid erbjuds vid TNBC om cancern inte har fjärrmetastaser oavsett CPS-värde (PD-L1) men inte vid oligometastatisk bröstcancer. Varför?
Vilka medicinska förändringar kan man se i framtiden? Studier pågår med SABR och mer intensiv lokal behandling (nämns i vårdprogrammet kap 19.8). Finns något mer som kan bli aktuellt?
Oligometastatisk bröstcancer TNBCHur kan det vara praxis att tungt medicinera alla som har hormonkänslig bröstcancer med en antihormonell behandling som förstör och bryter ner hjärta, hjärta, leder och skelett när effekten är så liten? Cirka 2,8 procent på gruppnivå hos dem som inte har cancer spridd till lymfkörtlarna. Det är ju ett fruktansvärt angrepp mot friska kvinnor att tvinga i dem dessa mediciner som får så stora konsekvenser på övrig hälsa och livskvalitet. Kan man inte bara acceptera att vissa får återfall? Det är ju för jävligt att vissa kommer få det, men jag förstår inte konceptet att låta andra aspekter av hälsan hos potentiellt helt friska kvinnor bli lidande. Det känns inte holistiskt. Det känns helt vansinnigt. Som en teori av en galen professor i ett labb, typ.
Antihormonell behandlingHej! Jag fick bröstcancer 2024, behandlades med op, cellgifter, strålning och HER-2 AK. Står på Anastrozol. Har nu smärta i höftlederna bilateralt, främst höger höft sedan ca 6 månader tillbaka. Känns nästan som att det är "tomt" i höftleden. Gör ont när jag sover på den sidan. Ibland hälta, ibland mycket bättre men ändå en molande värk. Fysio och NSAIDS har inte hjälpt, min vc vill inte skriva röntgen. Bör jag vara orolig för metastaser? kan det bero på anastrozol? har gått ned i vikt frivilligt via kostminskning på kort tid.
Tacksam för er!
MVH
HöftsmärtaPåbörjade behandling mot HER 2-positiv cancer hösten -23, fortfarande menstruerande vid 52 år. Efter cellgifter inga fler menstruationer. Nu vid nästan 55 år ökande flytningar sedan en-två månader och nu en mycket liten blödning. Upplever inte direkt torra slemhinnor. Behöver jag följa upp detta?
Blödning efter behandling o menopausJag har trippelnegativ bröstcancer med spridning till närmaste armhåla och har just startat upp behandling enligt KN 522 varje vecka samt immunterapi var tredje med pembrolixumab. Jag förstår att flera regioner och sjukhus som tex Akademiskai Uppsala använder köldhätta som standard, dock inte Karolinska där jag behandlas eftersom man inte anser att effekterna uppstår i mitt fall plus av policyskäl i regionen. Nu har jag emellertid läst på och det verkar som att det finns ganska många studier som påvisar att hårsäckarna och stamcellerna klarar sig bättre med köldbehandling särskilt inför fas 2 vilket gör att man minskar risken för långvarigt håravfall, dessutom växer håret snabbare och bättre efter behandling. Stämmer detta enligt er bild och finns det något särskild just med min cancertyp och behandling att beakta här? Jag planerar att köpa in en privat utrustning om det inte finns starka skäl emot
Effekter av köldhätta?56-årig kvinna.
Cancer mammae sinister. Opererad PME + SN 2026-08-05. Postmenopausal.
42 mm, ILC, grad 2, ER 100%, PgR 40%, Ki67 3%, HER2- (1+).
GEX: Inkonklusiv.
Radikalt. SN 1 av 2 (makro). Luminal A-lik
T2 N1
Diskussion adjuvant cytostatika E90C x 3 => Docetaxel 80 x 3.
Förlängd Letrozol 5 + 2-3 år.
Lokoregional RT alternativt T-REX.
Iv Zoledronsyra 3 år.
Hur ser ni på behandling med cytostatika?
Diskussion cytostatikaHej! Är det uteslutet att byta ut nuvarande blodtrycksmedicin mot spironolacton efter hormonpositiv bröstcancer? Teoretiskt finns det ju en ”konflikt” mellan Exemestan och Spironolacton, men det senare läkemedlet tycks (vad jag förstår) inte öka risken för återfall. Tänker att spironolakton skulle kunna motverka håravfall och svullna ben? Hur ser ni bröstonkologer på spironolacton efter hormonpositiv cancer?
Motverka håravfall vid behandling med exemestanHej, jag har fått diagnosen bröstcancer Her2 positiv. Stor tumör i ena bröstet med några metastaser i lymfkörtlarna (portvakt). Det har gått 9 dagar sedan första cellgiftsbehandlingen med Docetaxel samt sprutan för antikroppar, vita blodkroppar samt Zoladex. Min kropp protesterar kraftigt och jag har fått gigantiska bölder i ansiktet vilket jag tror är hormonellt och kommer från Zoladexen. När jag nu i efterhand får läsa vilka ytterligare biverkningar som finns samt många kvinnors delade bild av att man mår väldigt dåligt av den så är min fråga om denna verkligen är nödvändig att fortsätta med? Jag får lov att säga att de biverkningar jag haft den här första tiden har helt klart varit överkomliga men smärtan i ansiktet nu tar just nu överhand och livskvaliteten känns i botten. Att även läsa att man kan få djupa depressioner känns inte som ett alternativ att gå igenom om orken ska finnas för att tackla cellgifterna. Jag är 35 år, lever ett aktivt liv med mycket utomhusträning och vill inte ha fler barn. Ser fram emot att få svar samt argument till detta.
Är Zoladex ett måste?Jag har en fråga om återfallsrisk samt vilken hormonbehandling som ger bäst skydd i mitt fall? Har fått TCHP för her2pos och
hormon positiv cancer, ER 90% PR 90%, grad 3, ki67 70%. Efter neoadjuvant behandling grad 1, ki67 2%, her2 neg, ER 60%, PR 1%, RCB1 och friska körtlar. Strålning postop samt Kadcyla pga att ursprungstumören var pos. Står på tamoxifen och zoladex nu men har förstått att många yngre högriskfall får aromatashämmare. Är 40+. Var går gränsen för att vara högrisk?
Återfallsrisk och hormonbehandlingHej! Hormonkänslig bröstcancer 2019 då 34 år, operation, cytostatika och strålning. Mensen upphörde efter första dosen cytostatika. Sen Zoladex och tamoxifen, Zoladex slutade jag med mars 25 och tar fortsatt Tamoxifen. Hösten 25 kom blödningar tillbaka, har varit långa cykler på mellan 100-40 dagar, mycket rikliga blödningar. Upplever nu väldigt kraftigt påverkan på måendet som jag kopplar till hormonsvängningar. Har flera gånger, ca 10-14 dagar innan blödning, blivit dålig. Extrem trötthet, värk i kropp, nedstämd och kraftig ångest, detta har hållit i några dagar, svårt att fungera i vardagen och jobbet.
Vad är er erfarenhet av detta? Blir det lättare? Lr har jag dessa besvär tills jag kommit in i klimakteriet? Vad kan jag göra för att underlätta? Mediciner?
Ångest förklimakteriet tamoxifen