Visar 10 av 6240 träffar

Råd inför operationsbeslut

2020-04-27
Först vill jag uppmärksamma vilket fantastiskt arbete ni gör med att svara på alla frågor. Det är mycket värt! Min anamnes är följande: Högersidig 55 x 31 x 51 mm stor bröstcancer enligt MR. Grad 2, ER 95%, PR 100%, HER2-negativ, Ki67 10-15%. PS 0. Behandlas neoadjuvant inom ramen för PREDIX Lum B-studien arm A. Jag har således fått 12 doser paclitaxel och är nu inne på 12 veckor palbociklib/tamoxifen och ska ta beslut kring operation och behöver råd. Mina bröst är relativt små (70B/C) och därmed är tumörområdet mer än halva bröstet. Självklart hoppas vi på pCR men vad jag förstår tar man ändå bort hela området som haft tumör i (?) vilket således blir rätt mycket för min del och funderar på om bröstbevarande eller mastektomi är det bästa alternativet för mig. Vad jag förstår behöver jag strålning om bröstbevarande utförs vilket jag kan slippa med mastektomi medan mastektomin är ett större ingrepp förstås. Jag tänker att beslutet bygger på 1. Vilken variant som ger störst riskreduktion och 2. Vilken som totalt sett ger minst besvär i form av snabb återhämtning och biverkningar. För mig är den estetiska aspekten helt oviktig. Riskreducering och löpande välmående i form av att kunna jobba, träna m.m. är viktigare. Vid mastektomi är således rekonstruktion inte något alternativ för mig då det kommer innebära fler ingrepp och ytterligare "viloperioder". Kan ni ge er syn på vilket alternativ som med givna förutsättningar verkar vara det mest optimala?
Visa svar
Svar:
Hej Elisabeth, kloka funderingar har du, ska försöka bolla lite med dig. I allmänhet kan man säga att bröstbevarande kirurgi i kombination med strålbehandling är det alternativ som anses vara klart bäst avseende återhämtning och livskvalitet. Moderna studier visar ingen ökad risk för återfall, vissa pekar till och med på en något bättre överlevnad, men det oklart varför, kanske det är en effekt av hård selektion eller annat. Sedan är ju det ett specialfall när man först har erhållit medicinsk behandling: förut sa man alltid att hela tumörbädden behöver tas bort även om all tumör har behandlats bort (pCR), bara för att vara säker på att man inte lämnar kvar små härdar av cancer. Det är nämligen riktigt svårt att med bilder (även MR eller PET) säkert förutsäga om det föreligger pCR eller inte! Så att t ex inte alls operera vid bildmässig pCR fungerar dåligt/inte. Vad ska man då ta bort? Det finns internationella rekommendationer som säger att man åtminstone tar bort den rest som syns på ultraljud/MR, och kräver då att operationen visar "friska kanter" i det vävnadsstycket man tar bort, annars får man operera om och ta mer. Men om det finns förkalkningar i och omkring tumören som tyder på utbrett förstadium (DCIS) så ska all kalk opereras bort - förstadium svarar ju erkänt dåligt på medicinsk förbehandling. Det svåra är att vissa tumörer krymper koncentriskt (dvs en stor knöl blir till en mindre knöl), medan andra krymper fläckvis, och då är det svårt att veta var fläckarna ligger utströdda i vävnaden (men inom tumörbädden så klart). Hur man än gör så måste målet vara att all kvarvarande tumör och förstadium tas bort i sin helhet, annars riskerar man ett återfall i bröstet. Om man lyckas med det målet och med att bevara bröstet är det ju toppen, annars är det mastektomi som gäller. Och där kommer den sista punkten in: den tekniska bedömningen, dvs vad är tekniskt möjligt att göra i just ditt bröst med just den tumör du har haft. Du beskriver att tumörområdet utgjorde mer än hälften av ditt bröst, och då låter det väldigt svårt att bevara det. Just det tekniska kan egentligen bara din kirurg bedöma; det finns några alternativ att försöka ta bort större delar av bröstet och ändå bevara det, men dessa alternativ kan bara din behandlande kirurg fundera kring och bedöma om de kommer i fråga. Hoppas du fick lite hjälp i dina funderingar!
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Fråga om CDK4/6

2026-10-30
Hej, jag fick diagnosen spridd bc för 6 månader sedan. Började med kisqali och letrozol, fick bland annat kraftig hudinflammation och har nu haft uppehåll med Kisqali i 3 månader. Tanken var att övergå till Ibrance men pga biverkningar inkl mitt psykiska mående så har det inte påbörjats. Mår psykiskt mycket dåligt, har sökt hjälp och efter ök med kurator så väntar jag nu på psykologkontakt men väntetiden till psykolog är 3-6 månader! Har mycket oro, ångest och så många frågor men det som erbjuds är antidepressiva tabletter, tar ibland för sömnen men kan inte ta dem i övrigt för mår då ännu sämre m huvudvärk illamående och extrem trötthet. En av alla frågor är kan man ta CDK4/6 i perioder? läser att många gör så för att få vila från biverkningar men min onkolog svarade att de har inte mandat att ordinera CDK4/6 i perioder. Varför gör man olika? Tack på förhand
Visa svar
Svar:
Hej. Vi brukar inte ge CDK4/6-hämmare i perioder (dvs långa behandlingsfria intervall). Om biverkningarna är stora och det bedöms lämpligt, kan man ge "enbart" letrozol, vilket också det är en bra behandling. Det finns dock olika faktorer man bör ta hänsyn till, tex om sjukdomen är ett återfall av tidigare hormonkänslig bröstcancer, hur länge sedan det är sedan den första behandlingen avslutade, symtom mm. Varför man gör olika är svårt att svara på. En orsak kan vara att vi försöker skräddarsy behandlingen för varje enskild patient för att få så bra effekt som möjligt med god livskvalitet. Då kanske det ibland ges en "extra" vilotid (veckor/månader). Vid annan cancersjukdom gör man ofta så när man ger cytostatika, dvs ger lite vila från behandling.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fråga om CDK4/6

Zylodronsyra

2026-10-30
Hej! Jag har får en spridning i mitt bäcken efter haft bröstcancer och har nu genomgått strålbehandling, äter antihormon och kisqali och nu vill min läkare att jag ska ta zylodronsyra trots att jag inte har den bästa tandhälsan, vad ställer du dig till detta?
Visa svar
Svar:
Hej. Det är en svår fråga att svara på. Man får värdera risker och nytta. Har du varit hos tandläkare för bedömning? Om inte, tycker jag att det kan vara en god ide. Det är viktigt för tandläkaren att veta att bedömningen gäller uppstart av zoledronsyra. Om det behövs tandåtgärder innan uppstart får man värdera hur stora ingrepp som behövs och bedöma om det är rimligt. Det spelar också roll med vilket intervall man planerar att ge behandlingen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Zylodronsyra

Tamoxifen/Letrozol

2026-10-30
Opererades 2018 vid 51 års ålder. Började äta Tamoxifen och funkade hur bra som helst. Bytte efter 5 år till Letrozol och livet blev riktigt tråkigt. Depression och ledvärk. Efter några månader fick jag byta tillbaka. Äter Tamoxifen sen dess och mår bra. Nu undrar jag var det dumt att inte byta? Vet att det bästa är att byta till andra sorten men hur stor är risken att jag skulle få återfall på grund av att jag ätit Tamoxifen hela perioden. Har två år kvar att äta.
Visa svar
Svar:
Hej. Nej, jag tycker inte alls att det var dumt att byta tillbaka till tamoxifen, det är en bra behandling. Det viktiga är att du har en behandling som du mår bra på, särskilt med tanke på att planerad behandlingstid är lång.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tamoxifen/Letrozol

Skillnad på Letrozol och Examestan? Om en få

2026-10-30
Hej! Jag ska pausa Letrozol i 4 veckor på läkarens inrådan pga biverkningar. Förmodligen blir det Examestan därefter. Har Letrozol och Examestan samma effekt? Jag är orolig att Examestan ska ha en något mindre effekt. Hur är det?
Visa svar
Svar:
Hej. Man kan använda letrozol, anastrozol och exemestan vid hormonkänslig bröstcancer. De olika preparaten ger ungefär samma effekt. Studier har inte visat någon skillnad i överlevnad mellan de olika preparaten. Det viktiga är att du har en behandling som ger så lite biverkningar som möjligt.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Skillnad på Letrozol och Examestan? Om en få

Oro för läkemedelsbolagen

2026-10-30
Hej är 78 år och op för brcancer 2005. Invasiv men ingen spridning till lymfa eller blod. Åt tamoxifen tre år aromasin i 3 år.täthet i brösten fortfarande c. Min gyn.läkare vill att jagska använda Blissel för mina torra slemhinnor. Vågar jag börja med det. Man ska väl inte använda något med östrogen då man haft br.cancer. Nu får jag ju ingen mammografi längre trots remiss och oro.
Visa svar
Svar:
Hej. Ja, du törs använda Blissel för dina torra slemhinnor. Eftersom Blissel används lokalt är det en väldigt liten mängd östrogen som eventuellt går ut i kroppen. Studier har visat att det är säkert att använda, efter bröstcancer, om hormonfria preparat inte fungerar (vilket inte är ovanligt).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Oro för läkemedelsbolagen

Kisqali diarre.

2026-10-30
Opererad i somras, tar Letrozol. Tagit Kisqali i 10 dagar. Då uppstod diarre,ljus färg, mörk urin. Våldsamma kräkreflexer. Ingen aptit. Utmattning, avbokade hela mitt liv utom att försöka äta/ besöka toaletten. I samråd med onkologsköterska, har jag gjort uppehåll, symptom minskat. Ska börja om nu när uppehåll varat 2 veckor. Jag är 74, vanligtvis aktiv,nu är det sofflocket som gäller . Vill veta vad det är med Kisqali som orsakar mina symptom. Har uteslutit matförgiftning. Jag har också IBS. Kan överkänslighet i tarmen ge denna reaktion?
Visa svar
Svar:
Hej. Det låter som att det varit jobbigt för dig. CDK4/6-hämmare kan ge biverkningar, tex diarreer, även Kisqali. Det är svårt att säga vad som orsakade diarrén i ditt fall, om det var Kisqali eller någon annan orsak. Jag vet inte om det togs några prover som kunde ge vägledning och förklaring till besvären, orsaken kan vara många. Om det dyker upp igen när du återstartar Kisqali kanske du behöver lägre dos eller avsluta den, men det måste din läkare ta ställning till.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kisqali diarre.

Kisqali och prognos

2026-10-30
Hej! Jag har en fråga om prognosen vid olika doseringar av ett läkemedel. Min tumör: pT3 pN1a cM0, L0V0R0, ER 100 %, PR 100 %, HER2 1+ (low), grad 2, Ki-67 20 %. Oncotype DX Recurrence Score (RS): 10. Risken för fjärrmetastaser 2 % efter 5 år. Behandling: bilateral mastektomi, Letrozol och Zoladex. Planerad behandling: Zometa och Kisqali. Min fråga gäller Kisqali. Standarddosen är 400 mg, men behandlingen kan medföra allvarliga biverkningar. Jag är ensamstående. Därför är det viktigt för mig att kunna fungera och klara av vardagen under behandlingen. Jag funderar på att föreslå för min onkolog att börja med 200 mg, eftersom jag har förstått att en lägre dos eventuellt kan innebära en lägre risk för biverkningar. Jag har dock inte lyckats hitta någon studie som visar om en sådan dosreduktion skulle försämra prognosen i någon betydande utsträckning. Hur ser ni på detta? Vilken ytterligare nytta kan jag förvänta mig av 400 mg jämfört med 200 mg när det gäller att minska risken för återfall och fjärrmetastaser? Finns det några studier som belyser skillnaden i behandlingseffekt mellan dessa doser? Jag vill gärna hitta en balans mellan behandlingens effekt och biverkningar, så att jag kan genomföra behandlingen på ett sätt som är hållbart för mig i längden. Tack på förhand för era synpunkter!
Visa svar
Svar:
Hej. I studien var det 400 mg per dag i 3 veckor följt av en veckas uppehåll, i upp till 3 år. Om man behövde sänka dosen till 200 mg (den lägsta dosen) pga biverkningar har man inte kunnat se någon försämrad effekt. Det kan ibland vara en vits att börja med 200 mg och om det går bra och biverkningarna är begränsade, kan dosen ökas till 400 mg (standarddos). Det var inte så man gjorde i studien men kan ibland vara ett alternativ för den som är tveksam och lite orolig över att livskvaliteten ska försämras påtagligt. Om 400 mg då blir för tufft, om och när dosen ökats, kan man gå ned till 200 mg igen. Det finns inga studier som jämfört olika doser. Prata med din läkare om hur ni ska lägga upp det.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kisqali och prognos

Spridd bröstcancer

2026-10-30
Har en spridd bröstcancer. Ätit Letrozol i 4,5 år med mycket biverkningar speciellt svettningar. Har nu försökt med Exemestan, svettningarna minimalt bättre däremot övriga biverkningar värre. Vad rekommenderar ni?
Visa svar
Svar:
Hej. Det är svårt att ge en rekommendation, det är så individuellt hur olika biverkningar påverkar en individ. För någon kan ökad värk i leder vara värst och för andra är det svettningar. Det finns även anastrozol, som är en tredje sort aromatashämmare. Kanske den går att testa? Du kan även prata med din läkare och få tips på olika strategier man kan använda mot svettningar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Spridd bröstcancer
Övrigt

Vart kan jag vända mig

2026-10-27
Haft mina implantat sedan 1983. Ramlade på ena sidan och implantatet släppte från kapseln. Har fått röntgen via min försäkring där ser man att den är trasig men kapseln är hel de är också mycket kalk kring den båda Min plastkirug finns inte kvar Och försäkringen har de sagt att dom tar inte detta Jag kan betala men rädd vill få en ärlig läkare jag har börjat få ont i bröstet
Visa svar
Svar:
Eftersom du har ont kan första alternativet vara att prata med din vårdcentral om höra om de har möjlighet att remittera dig vidare. Ett annat alternativ är att du vänder dig till någon av de privata kliniker som har specialiserat sig på bröstrekonstruktioner. Många av dessa kliniker har mycket gott anseende. Flera av klinikerna har läkare som arbetat på de de stora universitetssjukhusen och har därför mycket stor erfarenhet av mycket avancerad bröstkirurgi.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vart kan jag vända mig

Oro trots vc bedömning

2026-10-27
Hej! Är gravid i v 36- upptäckte en liten knöl i armhålan- gick till VC dagen efter- läkaren med kollega bedömde inte behovet att utreda vidare bla då den var 6x4 mm, mjuk och kunde flyttas? Har dock hälsoångest så vill inte något missas..
Visa svar
Svar:
Det är mycket vanligt att det uppstår helt ofarliga knölar i armhålan under en graviditet, men om du känner dig orolig trots en bedömning på vårdcentralen kan du skriva en egenremiss till närmsta Bröstcentrum. Att göra så är möjligt i de flesta regioner. Du loggar in på1177.se. Sök efter närmaste Bröstcentrum. Gå till mottagningens e-tjänster och och välj Egenremiss eller Vårdbegäran. Saknas denna funktion kan du ringa Bröstcentrum.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Oro trots vc bedömning

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss