Visar 10 av 5961 träffar

Råd inför operationsbeslut

2020-04-27
Först vill jag uppmärksamma vilket fantastiskt arbete ni gör med att svara på alla frågor. Det är mycket värt! Min anamnes är följande: Högersidig 55 x 31 x 51 mm stor bröstcancer enligt MR. Grad 2, ER 95%, PR 100%, HER2-negativ, Ki67 10-15%. PS 0. Behandlas neoadjuvant inom ramen för PREDIX Lum B-studien arm A. Jag har således fått 12 doser paclitaxel och är nu inne på 12 veckor palbociklib/tamoxifen och ska ta beslut kring operation och behöver råd. Mina bröst är relativt små (70B/C) och därmed är tumörområdet mer än halva bröstet. Självklart hoppas vi på pCR men vad jag förstår tar man ändå bort hela området som haft tumör i (?) vilket således blir rätt mycket för min del och funderar på om bröstbevarande eller mastektomi är det bästa alternativet för mig. Vad jag förstår behöver jag strålning om bröstbevarande utförs vilket jag kan slippa med mastektomi medan mastektomin är ett större ingrepp förstås. Jag tänker att beslutet bygger på 1. Vilken variant som ger störst riskreduktion och 2. Vilken som totalt sett ger minst besvär i form av snabb återhämtning och biverkningar. För mig är den estetiska aspekten helt oviktig. Riskreducering och löpande välmående i form av att kunna jobba, träna m.m. är viktigare. Vid mastektomi är således rekonstruktion inte något alternativ för mig då det kommer innebära fler ingrepp och ytterligare "viloperioder". Kan ni ge er syn på vilket alternativ som med givna förutsättningar verkar vara det mest optimala?
Visa svar
Svar:
Hej Elisabeth, kloka funderingar har du, ska försöka bolla lite med dig. I allmänhet kan man säga att bröstbevarande kirurgi i kombination med strålbehandling är det alternativ som anses vara klart bäst avseende återhämtning och livskvalitet. Moderna studier visar ingen ökad risk för återfall, vissa pekar till och med på en något bättre överlevnad, men det oklart varför, kanske det är en effekt av hård selektion eller annat. Sedan är ju det ett specialfall när man först har erhållit medicinsk behandling: förut sa man alltid att hela tumörbädden behöver tas bort även om all tumör har behandlats bort (pCR), bara för att vara säker på att man inte lämnar kvar små härdar av cancer. Det är nämligen riktigt svårt att med bilder (även MR eller PET) säkert förutsäga om det föreligger pCR eller inte! Så att t ex inte alls operera vid bildmässig pCR fungerar dåligt/inte. Vad ska man då ta bort? Det finns internationella rekommendationer som säger att man åtminstone tar bort den rest som syns på ultraljud/MR, och kräver då att operationen visar "friska kanter" i det vävnadsstycket man tar bort, annars får man operera om och ta mer. Men om det finns förkalkningar i och omkring tumören som tyder på utbrett förstadium (DCIS) så ska all kalk opereras bort - förstadium svarar ju erkänt dåligt på medicinsk förbehandling. Det svåra är att vissa tumörer krymper koncentriskt (dvs en stor knöl blir till en mindre knöl), medan andra krymper fläckvis, och då är det svårt att veta var fläckarna ligger utströdda i vävnaden (men inom tumörbädden så klart). Hur man än gör så måste målet vara att all kvarvarande tumör och förstadium tas bort i sin helhet, annars riskerar man ett återfall i bröstet. Om man lyckas med det målet och med att bevara bröstet är det ju toppen, annars är det mastektomi som gäller. Och där kommer den sista punkten in: den tekniska bedömningen, dvs vad är tekniskt möjligt att göra i just ditt bröst med just den tumör du har haft. Du beskriver att tumörområdet utgjorde mer än hälften av ditt bröst, och då låter det väldigt svårt att bevara det. Just det tekniska kan egentligen bara din kirurg bedöma; det finns några alternativ att försöka ta bort större delar av bröstet och ändå bevara det, men dessa alternativ kan bara din behandlande kirurg fundera kring och bedöma om de kommer i fråga. Hoppas du fick lite hjälp i dina funderingar!
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Övrigt

Fundering kring sjukskrivning och rättigheter som patient

2026-05-22
Hej, jag är 45 år och har haft her2 positiv bröstcancer och vill kolla om det är ovanligt att efter genomgått mastektomi, strålning, Antikroppsbehandlingen att behöva gå ner till 50% ett tag ? Det efter att varit sjukskriven på 75% i 2 månader innan dess 50% men var mkt sjuk med infektioner så kände ville gå tillbaka till 50%, började med heltid sjukskriven under all behandling och sedan 25% under tiden jag fick antikroppsbehandling traztezumab efter strålning och cellgift var klart(ingen hormonellbehandling) Onokologen skickade nämligen remiss till vårdcentral utan att meddela mig och stängde ner stöd och behandling när hade skickat meddelande till dem och läkaren sa att det är mycket ovanligt att vara sjukskriven så här länge så känndes väldigt märkligt och ensamt ingen som ville prata med mig när ville gå ner i tid som att konstigt att det tar tid att återgå jobb och liv. Jobbar mkt kognitivt och känner fortfarande mkt trött från dag till dig och glömsk m.m inte som innan diagnosen. Vad är vanligt och inte och är det inte mkt individuellt? Känns inte så respektfullt av läkaren och säga att brukar inte alls ta så här lång tid som att det är något fel på mig. Tack på förhand för hjälpen och ert svar.
Visa svar
Svar:
Hej Behovet av sjukskrivning i samband med antikroppsbehandling är mycket individuellt. Många kan fortsätta att jobba heltid medan andra behöver vara sjukskrivna. Hur man mår beror bland annat på vilken sjukdom man har, hur kroppen fungerar på preparatet och hur det är med den övriga hälsan. Jag hoppas din allmänläkare tar din trötthet på allvar och att anledningen till att du är trött blir ordentligt utredd.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring sjukskrivning och rättigheter som patient

farligt med hormonbehandling?

2026-05-22
Jag blir lite fundersam. Eller väldigt fundersam. Jag läser så oerhört mycket om hur skadligt klimakteriet kan vara, och att minskade nivåer av östrogen leder till hjärtproblem, benskörhet, hjärntrötthet, demens, minskad sexlust etc etc. Att hormonbehandling med tillsatt hormon är nödvändigt för många för att inte förkorta livet och bli sjuka. Det gör mig förvirrad kring behandlingen av bröstcancerpatienter. Varför tar ni bort allt östrogen om det nu är så farligt ur ett holistiskt perspektiv? Effekten är minimal, bara ett par procents skillnad i risk för återfall. Jag ser här i historiken av svar kring detta att ni för några år sedan svarade 40-50 procent skillnad i risk för återfall, men nu säger ni unisont runt 2 procent. Det är väldigt märkligt att era svar på den här sidan har ändrats så extremt, upplever jag. Är det nya forskningsrön tydliggjort att effekten är så liten, knappt ens statistiskt signifikant? Då blir det ju också extremt många som medicineras i onödan och som således, om man nu ska förlita sig på den mycket gedigna klimakterieforskningen, utsätts för stora risker för hälsan, och ett stort lidande. Helt i onödan. Varför sker ändå medicinering i så stor omfattning och under så lång tid? Kommer detta ändras i framtiden? Vill gärna ha så utförligt svar som möjligt.
Visa svar
Svar:
Hej. Att det blir olika svar när det gäller procent beror på att man kan använda relativ eller absolut riskminskning. Jag väljer att inte förklara skillnaden här, då det kanske bara rör till det ännu mer. Den absoluta vinsten är ofta ett par procent medan den relativa riskminskningen kan vara tex 50%. Riskminskningen med hormonsänkande behandling har inte försämrats över tid, hellre ökat. Det är förstås en avvägning att värdera risk för biverkningar och den riskminskande effekt man får. Om vinsten är att tex 2 % fler lever efter 10 år innebär det att ytterligare 2 st av 100 inte har dött av bröstcancer efter 10 år (jämfört med grundrisken med "bara" operation). Riskminskningen beror av flera faktorer som tex tumörstorlek, typ och ålder. Det viktiga är att vi inom sjukvården har en dialog med vår patient och diskuterar för och nackdelar med behandlingen. I slutändan är det patientens val att tacka ja eller nej till behandling, men vi måste ändå fungera som rådgivare och bollplank utifrån de evidens som finns.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
farligt med hormonbehandling?

Tillräckligt lågt östrogen?

2026-05-22
Hej, Jag ska starta endokrin behandling efter operation av en grad 1, luminal cancer, starkt ER-positiv. Min fråga gäller hormonpanelen som tagits och visar: Östradiol (P) 75 LH (P) 45 FSH (S) 128 Känsligt östradiol 20 Är 54 år och förmodligen postmenopausal, har använt olika typer av hormonen så vet inte säkert när blödning upphört. Är mina värden tillräckligt låga för Anatrozol?
Visa svar
Svar:
Hej. Det ser ut som om dina värden är postmenopausala men du får höra vad din läkare säger.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tillräckligt lågt östrogen?

Fråga om knök i armhålan

2026-05-21
Upptäckte plötsligt en plommonstor knöl i ena armhålan samt två mindre i den andra för en vecka sedan. Har nu fått gjort mammografi, ultraljud samt provtagning. Har känt som jag hållit på att bli sjuk ( förlyld)i flera veckors tid, kan mina lymfkörtlar reagerat på detta eller tyder det mer på en annan förändring?
Visa svar
Svar:
Hej. Lymfkörtlar kan reagera på olika ämnen; tex vid vaccination eller förkylning. Vad som ger besvären för dig går inte att sia om. Det är bra att du sökt vård och att man tagit prover för att få klarhet.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fråga om knök i armhålan
Övrigt

PRP

2026-05-21
Hej! Efter cellgiftsbehandling och inkastad i klimakteriet så upplever jag mitt hår väldigt glest. Står på zoladex och tamoxifen. Funderar på att göra en PRP-behandling men min sjuksköterska kunde inte svara på om jag kan göra det. Tänker att detta måste vara vanligt efter behandling och frågan kanske dykt upp innan.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag har ingen erfarenhet av detta. Har försökt hitta något i litteraturen men finner inget som ger vägledning.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
PRP

Prognos

2026-05-21
Hej! Jag opererades 2015, tårtbit,luminal B,2 cm.Hormonell och väldigt snabb tillväxt.Spridning till fler körtlar. Behandlades med cytostatika, 25 strålning och åt Tamoxifen i 10 år. Slutade för ett par månader sedan med dessa. Idag är jag 55 år. Hur stora chanser är att få återfall eller metastaser i kroppen? Tacksam för svar.
Visa svar
Svar:
Hej. Det går inte att svara på med några siffror, men det du kan tänka är att för varje år du lever ökar chansen att INTE få återfall eller metastaser i kroppen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Prognos

Trazstuzumab deruxtekan

2026-05-21
Hej! Jag har en HER 2 Positiv bröstcancer och min 8 cm knöl i bröstet försvann efter 2 cytostatika behandlingar. Vid operationen av bröstet var 5 av 8 lymfkörtlar påverkade men samtliga var döda och visade inte på ytterligare spridning. Dec 2024 avslutades cytostatika behandling och jag opererade bröstet, strålades och fick fortsatt antikroppsbehandling t.o.m. juli 2025. Mars 2026 upptäcktes en hjärnmetastas efter att jag tappade synen totalt under en dag på ena ögat. Onkologen tror med ganska stor säkerhet att metastasen satt där redan innan första behandlingen och att det inte skulle vara ett återfall. Nu ska jag behandlas med Trazstuzumab deruxtekan på obestämd tid. Både kirurg och onkolog anser att jag egentligen är botad så metastasen är bortopererad med marginal, men vågar inte chansa på att det finns aktuella cancerceller kvar. Varför vet man inte hur länge behandlingen ska pågå med cytostatikan? Finns det inte tillräckligt med forskning på denna cytostatika?. Går det inte att ta ett blodprov vid denna cancertyp för att se om det föreligger cancerceller i lymfsystemet?. Har haft 2 behandlingar nu och mår fruktansvärt och ser inget ljus i tunneln framåt. Tacksam för svar!
Visa svar
Svar:
Hej. Jag vet inte om jag förstått rätt men vad jag förstår utifrån det du beskriver är inte metastasen i hjärnan bortopererad, och då brukar det bli behandling på obestämd tid. Jag tycker att du ska prata med din läkare och ställa dina frågor till hen, som vet hela sjukdomsbilden.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Trazstuzumab deruxtekan
Övrigt

Arbetet

2026-05-20
Hej! Jag har spridd bröstcancer och har en chef som använder sig av kränkande särbehandling och utfrysning gentemot mig…. Jag behöver stöd i någon som kan arbetsrätt i samband med sjukdom
Visa svar
Svar:
När det är chefen som är den som står för särbehandlingen finns det två vägar att gå. Antingen vänder du dig till ditt skyddsombud eller till din HR-avdelningen. Innan du tar denna kontakt är det bra att ha dokumenterat händelserna med datum och plats samt uppge personer som kan styrka vad som hänt. Det är också lämpligt att be dem som hjälper dig att se till att ditt ärende utreds snabbt.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Arbetet

Förhårdnader på bröstvårtor

2026-05-20
Hej! Jag är 17 år gammal och har hadt problem med mina bröstvårtor på längre tid. Jag har levt med atopiskt eksem under hela mitt liv (kanske värt att nämna då det kanske har något med det att göra). Min hudsjukdom ger min kropp skumma grejer men nu blir jag lite orolig. Jag har då haft hårda, ljusbruna, sprukna hårdnader på mina bröstvårtor under en lång tid. Det gör inte ont utan det är bara obehagligt. Varje gång jag söker upp det får jah bara upp resultat om graviditet och amning... Jag har pratat med min mamma och hon har inte mycket att säga om det. Vet någon vad detta är?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är svårt att säga när man inte har sett det. Det låter i första hand som något som bara sitter i huden, som kanske eksem. Det bästa är att kolla upp det via vårdcentralen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Förhårdnader på bröstvårtor

Inåt-bröstvårta

2026-05-20
Hej jag är 25 år och min högra bröstvårta har börjat gå inåt och om jag trycker på bröstet kommer de genomskinlig vätska. Jag kan inte känna någon knöl i bröstet. Vad kan det vara?
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter inte i första hand som något farligt. Men det är svårt att bedöma på bara denna beskrivning och då symtomen är nytillkomna tycker jag att du bör kolla upp det. Kanske i första hand på vårdcentralen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Inåt-bröstvårta

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss