Visar 10 av 5929 träffar

Råd inför operationsbeslut

2020-04-27
Först vill jag uppmärksamma vilket fantastiskt arbete ni gör med att svara på alla frågor. Det är mycket värt! Min anamnes är följande: Högersidig 55 x 31 x 51 mm stor bröstcancer enligt MR. Grad 2, ER 95%, PR 100%, HER2-negativ, Ki67 10-15%. PS 0. Behandlas neoadjuvant inom ramen för PREDIX Lum B-studien arm A. Jag har således fått 12 doser paclitaxel och är nu inne på 12 veckor palbociklib/tamoxifen och ska ta beslut kring operation och behöver råd. Mina bröst är relativt små (70B/C) och därmed är tumörområdet mer än halva bröstet. Självklart hoppas vi på pCR men vad jag förstår tar man ändå bort hela området som haft tumör i (?) vilket således blir rätt mycket för min del och funderar på om bröstbevarande eller mastektomi är det bästa alternativet för mig. Vad jag förstår behöver jag strålning om bröstbevarande utförs vilket jag kan slippa med mastektomi medan mastektomin är ett större ingrepp förstås. Jag tänker att beslutet bygger på 1. Vilken variant som ger störst riskreduktion och 2. Vilken som totalt sett ger minst besvär i form av snabb återhämtning och biverkningar. För mig är den estetiska aspekten helt oviktig. Riskreducering och löpande välmående i form av att kunna jobba, träna m.m. är viktigare. Vid mastektomi är således rekonstruktion inte något alternativ för mig då det kommer innebära fler ingrepp och ytterligare "viloperioder". Kan ni ge er syn på vilket alternativ som med givna förutsättningar verkar vara det mest optimala?
Visa svar
Svar:
Hej Elisabeth, kloka funderingar har du, ska försöka bolla lite med dig. I allmänhet kan man säga att bröstbevarande kirurgi i kombination med strålbehandling är det alternativ som anses vara klart bäst avseende återhämtning och livskvalitet. Moderna studier visar ingen ökad risk för återfall, vissa pekar till och med på en något bättre överlevnad, men det oklart varför, kanske det är en effekt av hård selektion eller annat. Sedan är ju det ett specialfall när man först har erhållit medicinsk behandling: förut sa man alltid att hela tumörbädden behöver tas bort även om all tumör har behandlats bort (pCR), bara för att vara säker på att man inte lämnar kvar små härdar av cancer. Det är nämligen riktigt svårt att med bilder (även MR eller PET) säkert förutsäga om det föreligger pCR eller inte! Så att t ex inte alls operera vid bildmässig pCR fungerar dåligt/inte. Vad ska man då ta bort? Det finns internationella rekommendationer som säger att man åtminstone tar bort den rest som syns på ultraljud/MR, och kräver då att operationen visar "friska kanter" i det vävnadsstycket man tar bort, annars får man operera om och ta mer. Men om det finns förkalkningar i och omkring tumören som tyder på utbrett förstadium (DCIS) så ska all kalk opereras bort - förstadium svarar ju erkänt dåligt på medicinsk förbehandling. Det svåra är att vissa tumörer krymper koncentriskt (dvs en stor knöl blir till en mindre knöl), medan andra krymper fläckvis, och då är det svårt att veta var fläckarna ligger utströdda i vävnaden (men inom tumörbädden så klart). Hur man än gör så måste målet vara att all kvarvarande tumör och förstadium tas bort i sin helhet, annars riskerar man ett återfall i bröstet. Om man lyckas med det målet och med att bevara bröstet är det ju toppen, annars är det mastektomi som gäller. Och där kommer den sista punkten in: den tekniska bedömningen, dvs vad är tekniskt möjligt att göra i just ditt bröst med just den tumör du har haft. Du beskriver att tumörområdet utgjorde mer än hälften av ditt bröst, och då låter det väldigt svårt att bevara det. Just det tekniska kan egentligen bara din kirurg bedöma; det finns några alternativ att försöka ta bort större delar av bröstet och ändå bevara det, men dessa alternativ kan bara din behandlande kirurg fundera kring och bedöma om de kommer i fråga. Hoppas du fick lite hjälp i dina funderingar!
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Övrigt

Remiss mammografi

2026-05-17
Jag är 26 år. Har ett barn och ammar vid 8 mån fortfarande lite. Upptäckte en ganska rund jämn hård knöl i vänster bröst för några veckor sedan. Ingen smärta, oförändrad efter mens. Ingen (känd) hereditet. Gick till läkare som kände knölen och beskrev den i journal bla som ”som en ärta”. Det skickades remiss för mammografi, dock inte under SVF eftersom enligt läkaren var hen inte orolig och trodde det kan vara fibroadenom. Bor i VGR. Nu är jag orolig att jag borde fått remissen skickad under SVF eftersom läkaren ju kände en knöl som ändå stod ut mot vad som annars känns helt normalt. Jag är mycket orolig. Gjordes rätt bedömning?
Visa svar
Svar:
Hej! På det du beskriver låter det inte som att det finns en stor misstanke om cancer, och då är det helt rimligt att inte skicka under SVF. Jag vet inte hur långa väntetider de har i din region, men även utan SVF brukar det inte vara så långa väntetider att prognosen skulle påverkas även om det, mot förmodan, skulle röra sig om bröstcancer.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Remiss mammografi
Övrigt

Funderar kring bröstvårta och knöl

2026-05-17
Hej, jag har sedan länge tillbaka haft något gult/vitt som har kommit ut från mina bröstvårtor. Det ser ut som ”var” men det är inte så mycket som kommer ut samtidigt. Det gör inte heller ont. För 5 dagars sen märkte jag att jag har en knöl i mitt högra bröst. Vid kanten av bröstet närmast högra armhålan. (Det gör ont för tillfället men det beror nog på att jag kommer få min mens under kommande vecka).Jag är inte så särskilt orolig men ville bara få tips på om jag borde söka vård och isåfall när? Jag är 21 år, inte fött några barn eller ammat.
Visa svar
Svar:
Hej! Med tanke på din unga ålder är det väldigt osannolikt med bröstcancer. Det du beskriver som kommer från bröstvårtorna låter som sekret som kan bildas i mjölkgångarna. Brösten blir ofta mer knöliga och ömma i samband med mens. Om knölen finns kvar efter mens är det ändå bra att kolla upp den.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderar kring bröstvårta och knöl

Punktsmärta i bröstet

2026-05-17
Har smärta på en punkt i bröstet, i bröstbenet. De gör ont om jag ligger på bröstet eller får ett tryck där över. Känner jag ordentligt känns de som jag kanske känner en liten knuta där inne men de gör ont när jag känner där och runt om..är livrädd för att de är cancer..har även i samma bröst haft ont nertill på en punkt som strålat upp i armhålan..Jag ammar även bröstet just nu. Ska även tilllägga att de strålar bak i bröstryggen med till o från.
Visa svar
Svar:
Hej! Det du beskriver låter inte i första hand som bröstcancer. Men om du är osäker på om det verkligen är en knöl du känner är det bra att kolla upp det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Punktsmärta i bröstet

Räcker mammografi?

2026-05-17
2023 fick brun vätska ifrån bröstvårta klåda på båda bröstvårtorna. Haft återigen väldig klåda endast Hö bröstvårta i ca 1 månad, smörja med mjukgörande varje dag och bytt bh ofta men klåda fort. På vårdcentralen idag, ber om remiss för noga kontroll , får svar att jag kallas till mammografi framåt men utan SVF och vårdcentralen skrev att det var lugnande. Är inte SVF mer ordentligt gjord undersökning. Är 55 äter ej hormonpreparat men äter lavaxin
Visa svar
Svar:
Hej! Oftast brukar mammografiläkare också komplettera med ultraljud när man har någto symtom, oavsett om det är SVF eller inte. SVF betyder mer att undersökningen ska göras inom en viss tid.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Räcker mammografi?

Blåaktig vätska

2026-05-17
När jag klämmer på bröstvårtorna så kommer det vätska ur båda. Till mesta del är den mjölkaktig men på ett specifikt ställe på ena bröstvårtan kommer en blåaktig vätska ut. Är det något som borde undersökas?
Visa svar
Svar:
Hej! Om det inte är blodig vätska och det kommer ur båda brösten och flera mjölkgångar är det väldigt osannolikt att det rör sig om något farligt. Just blå färg har jag dock inte tidigare hört, det brukar snarare vara lite grönaktigt? Om du är orolig är det väl ändå bra att kolla upp, men annars är rådet att inte klämma då det i sig stimulerar bildningen av ny vätska.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Blåaktig vätska

Inflammatorisk bröstcancer

2026-05-17
Hej! Jag har under en längre tid känt smärta i vänster bröst. Jag hittar ingen fast knöl när jag själv palperar men mitt vänstra bröst är mer knutigt än det högra och har varit så i flera år. Ibland känns det värsta bröstet mer knutigt än det andra och ibland lite mindre men det är alltid mer knutigt än vänsterbröstet. Smärtan är konstant och blir varken mer eller mindre innan och efter mens. Ingen rodnad, värme eller apelsinhud. Var på vårdcentralen idag och läkaren kände samma som mig, en lättare asymmetri i brösten, höger bröst var lite större och mer ”fylligt” än väster bröst. Hon kände även att körtlarna kändes större i vänster bröst. Hon skickade remiss till mammografi och nu är jag såååååååå orolig för inflammatorisk bröstcancer. Är det vanligt att ha det utan rodnad, värme och apelsinhud?
Visa svar
Svar:
Hej! Smärta och ömhet i bröst är väldigt vanligt och mycket sällan tecken på bröstcancer. Inflammatorisk bröstcancer brukar vara mycket tydlig rent kliniskt med rodnad och svullnad i bröstet.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Inflammatorisk bröstcancer

Vätska från bröstet

2026-05-13
Hej. Jag är en kvinna på 33 år som aldrig fött barn/ammat. Jag har under några års tid fått vätska från vänster bröst, aldrig klämt ut något utan det har kommit spontant vid tryck av kläder osv, tex vätska i BH, linnen. Det har aldrig varit brun/blodig vätska utan alltid vitgul/mjölkaktig vätska, och inte alls ofta utan endast vid enstaka tillfällen. Då jag har hälsoångest har jag läst att man ska kolla upp det om det endast kommer vätska från ett bröst då det kan vara bröstcancer, stämmer det? Hur vanligt är det att just vätska är bröstcancer? Och i så fall brukar den te sig på något särskilt sätt? Den har inte ändrat sig på alla dessa år. Tack.
Visa svar
Svar:
Hej, det du beskriver låter inte som något som har med bröstcancer att göra utan mer hormonella faktorer. Eftersom du haft det länge och är orolig så rekommenderar jag att du tar kontakt med din vårdcentral för värdering av utredning.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vätska från bröstet

Biverkningar

2026-05-13
Hej ! Opererad för bröstcancer i Januari , därefter strålning 5ggr , äter nu anazastrol sedan 6 v , har inte känt några biverkningar förrän nu , ont o värk i kroppen inte värre än att jag kan stå ut , min fråga vad kan jag göra för att hjälpa kroppen ? rör på mig varje dag , såg att medicinen finns av olika tillverkare , någon hade bytt och det hade hjälpt för att minska att tappa håret , när jag hämtade ut min medicin bytte dom till Sandoz kan det hjälpa att pröva det som läkaren skrivit på receptet eller ? många frågor runt denna medicin skall ju äta den i 5 år , men vill ju inte heller ha tillbaka min cancer Med vänlig hälsning, Katarina
Visa svar
Svar:
Hej, biverkningar av hormonsänkande behandling är individuella. Det du beskriver med ont och värk i kroppen är vanliga biverkningar. Det är bra att du rör på dig och tränar det brukar hjälpa. Om du vill prova byta preparat så prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska om det. Det känns som du har många frågor och behöver få mer information.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Biverkningar

Berätta för barn under väntan på provsvar

2026-05-13
Hej, jag är en 48 åring kvinna som i fredags fick en kallelse till kompletterande undersökning efter mammografi redan söndag kväll. De gjorde ultraljud och såg att något fanns i bröstet och de tog flera biopsier. På måndagen fick jag läkartid hos kirurg om knappt två veckor. Jag har även fått standardinformation om operation. Allt går väldigt snabbt samtidigt som väntan o ovissheten är hemsk o lång. Nu är frågan om jag borde berätta för mina barn, 18 o 14 år. Jag vet inte om det är onödigt att oroa dom när det eventuellt inte är något farligt. Det är mitt i det ena barnets studentperiod och jag vill såklart inte påverka hens lyckliga tid.
Visa svar
Svar:
Hej, om jag förstår det rätt så är du fortfarande under utredning så det du i så fall kan säga är att du utreds för en förändring i bröstet men ännu inte vet vad det är. Vi brukar rekommendera att man försöker berätta precis som det är. Givetvis vet du själv vad som är bäst för dina barn.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Berätta för barn under väntan på provsvar

ADH/DCIS

2026-05-12
Hej. Min mamma 56 år är opererad för ADH/DCIS 2020, knölen var lite över 5 cm stor. Hon gjorde ingen strålbehandling. Äter ingen medicin i förebyggande syfte. Jag har läst på mycket om ADH och DCIS men känner mig långt ifrån fullärd. Jag har hört att det ofta kommer tillbaka om man väl drabbats samt att man ibland kan få vanlig invasiv bröstcancer. Vad är det som avgör att det kan bli bröstcancer av dessa typer av förstadie när man avlägsnat förändringarna? Och ungefär hur pass vanligt är det att det sker?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är inte alltid helt lätt att säga om det är återfall eller en ny cancer när det kommer tillbaka i bröstet. Om det är ett återfall beror det på att man inte har fått bort riktigt alla celler utan att några har kunnat tillväxa. Man brukar säga att det efter DCIS i ungefär hälften av återfallen är DCIS igen och i hälften av fallen invasiv cancer. Andelen som får återfall varierar beroende på hur ursprungstumören såg ut men i genomsnitt runt 1/8 på 10 år. Det kan vara mindre nu, då man har sett att andelen återfall i bröstet har minskat med tiden.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
ADH/DCIS

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss