Visar 10 av 1540 träffar
Fick bröstcancer 2023. Cellgifter, operation med tårtbit, strålning och all cancer borta. Är nu 56 år och äter Anastrozole.
(Min diagnos var: PAD visar 25 x 20mm stor DCIS med invasiv duktal cancer grad 2, 8,5 mm invasiv del. ER 90, PR 30,HER2 0, Ki67 3%. En frisk SNB. Har även efter det tagit bort äggstockar pga RAD-mutation).
Nu har jag två frågor:
1) Mina bröst är ömma på samma sätt som inför mens när jag tidigare hade det, är det en normal biverkning av Anastrozole med tanke på att östrogenet minskar? Eller bör det undersökas separat.
2) Sedan har jag i stort sett alla klimakteriebesvär (östrogenbrist) man kan läsa om men eftersom tillägg av östrogen inte är ett alternativ så undrar jag hur mycket forskning som görs på biverkningar av Anastrozole? Det finns ju inga generella rekommendationer framtagna vad jag vet för att lindra biverkningar. Samtidigt så läser jag här om olika förslag på läkemedel, naturmedicin osv från de som skriver in och ibland svarar JA och ibland NEJ. Om det är ofarliga råd - varför kan det inte samlas som generella riktlinjer?
BIverkningar2019-06-19
Hej
Fråga ang aktuella för mig, pågående studier och second opinion
En telefontid 11/9-18 med dr efter jag via 1177 ställde frågan om en second opinion ang behandlingen, jag frågar om jag kan få en kombinerad behandling med min nuvarande Letrozol med Ibrance, hon kan inte förklara varför det inte är aktuellt och jag frågar om det är för mycket biverkningar och hon säger - ja.
LB var 30/8 och först idag 26/9-18 skrevs journalanteckningen men ingenting om att jag efterfrågat en kombo med Ibrance. Dessutom slutar hon och även den 1:a läkaren har slutat på onkologen.
Rent allmänt frågar jag er, om inte Faslodex hade effekt är det möjligt att tablett Letrozol ska kunna fungera.
Är Ibrance möjlig bromsmedicin för mig? Finns det ngn annan ny medicin för hormonkänslig MBC? Vart vänder jag mig om det kan pågå en studie med bromsmedicin just vid mbc skelettmetastaser som är hormonkänslig? Kan min mbc ha muterat då inte Faslodex fungerade.
Jag har tiden emot mig innan metastaserna vinner över mitt liv, då de sitter på skallbenet och neråt, många ställen på kotkroppen. Det känns svårt, ensamt när jag känner att de inte förstår, de säger hellre för lite än diskuterar olika lösningar till bromsmedicin.
Ny utvärdering om 3 mån, CT 29/11, om fortsatt progress ska diskussion om byte till ev cytostatikabehandling.
Fastställt skelettmetastaser från min tidigare hormonkänsliga bc 2011, då 2 av 9 körtlar hade spridits, op, cytostatika och strålning sen olika tabletter de sista åren Tamoxifen.
svar 29/5-18 PAD från skelettmetastas visar bröstcancer, lobulär typ, motsvarande patientens tidigare bröstcancer men där progesteron nu har utfallit negativt. Östrogen 100 %, progesteron 0 %, Herceptest 1+, MiB1 uppskattas till cirka 20 %.
Dec? LB efter CT behandling-utvärdering-behandling
Ny CT 29/11-18 bröstkorg/buk, progress?
4:e 17/9-18 Zometadropp
Byter till Letrozol Fr.o.m. 30/8-18 efter läkarbesök på onkologen i Västerås
14/8-18 CT-thorax/buk// progress av metastas + nya
5:e 21/8-18 Faslodex + Zometadropp
4:e tis 24/7 Faslodex + Zometadropp
3:e tis 26/6 Faslodex + Zometa-dropp
2:a tis 11/6-18 Faslodex
1:a sprutan Faslodex 29/5-18
Behandling start 29/5-18
CT buk/thorax 10/4-18 visar skelettmetastaser
Mvh Irene
Hej Irene
Jag vet inte om du fått svar på din fråga som du ställde i slutet av september.
Några svar kan jag ge dig nu även om det var längesedan du ställde frågan. Ibrance kan övervägas till kvinnor med spridd hormonreceptorpositiv och her 2 negativ bröstcancer. Det kan ges med aromatshämmare eller som man gör om behandling med enbart aromatashämmare sviktat- då kan det vara aktuellt att erbjuda fulvestrant= Faslodex i kombination med CDK 4/6 hämmare (tex Ibrance).
Vi har en studie pågående på Karolinska där kvinnor som blivit försämrade i sin spridda bröstcancer erbjuds deltagande. I studien lottar man mellan Ibrance+ fulvestrant och cytostatika= capecitabin
MVH Elisabet Lidbrink
Elisabet Lidbrink
Överläkare och onkolog, Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm
Dölj svar Behandling av mbc skelettmetastaser2020-06-25
Hej Har opererats radikalt ingen spridning lymfan. Nu får jag cytostatika klar med 3 första docetaxel som har vart rena tortyren pga fibromyalgi och kronisk smärta. Jag slapp Accofilen sista gången nu pga av att jag låg fem dagar på rygg med olidliga smärtor och kunde enbart med stora svårigheter ta mig till toaletten dessa dagar.
Jag har svåra problem mentalt nu att gå in i EC 75 delen. Jag har inte fått någon som helst hjälp med hur jag ska smärtlindra då vanliga värktabletter inte biter efter annan läkares fikostiga exprimenterande under tio år efter en olycka. Det känns så oetiskt att behöva gå in i denna behandling utan smärtlindring. Att ta ett lugnande piller eller "boka tid hos kurator" är ett rent hån men det enda dom rekommenderar. Jag känner min kropp väldigt väl och vad den tål och inte tål. Nu har dom inför EC sänk den från EC 90 till EC 75 men jag vet inte om jag vill fortsätta denna tortyr mer nu.
Cancern är hormonpositiv och Her 2 positiv. Endorkina behandlingen kommer dom inte få mig att äta oavsett om dom så säger att jag måste. Ingen studie där man tar kvinnors livskvalite på allvar har jag hittat. Med mina besvär är jag redan sjukt orörlig och har svårt att motivera mig att ens gå upp ur sängen under cytobehandlingen. Det i sig är ju förödande dåligt för min hälsa.
Jag känner mig som en trasa..en försökskanin att dessutom ständigt få möta nya ansikten som ska få en uppfattning på en kort stund hjälper ju inte mig..
Jag är bokad för strålning 15 tillfällen efter detta. Nu med corona också så är tillvaron totalt upp och nervänd.
Frågan som är eg är ju med denna progonos som jag fick efter mycket tjat 86 % överlevnad med operation plussar 3-7 % cyton 5 % med arostathämmare strålningen ej inräknad om jag kan strunta i resten av cyton? Motivationen är noll . Inför varje sjukhusbesök så är det normen som får mig att gå. Normen att man ska leva till varje pris mina vänner min man deras tårar. Min önskan om ett värdigt liv tycks väldigt oviktigt för alla utom mig.
Läkaren säger bara boka tid hos kurator. Jag vill ha medicinska beslut inte en hjärnskrynklare. Jag vill ha smärtfrihet då det bryter ner min livslust att ha dessa fruktansvärda biverkningar som kan bli bestående.
Kan man avbryta frågade jag är det ett altrenativ. NEJ ..utan vidare utvecklaing av varför mm. Jag måste googla och killgissa inte direkt givande.
Måste man ha det såhär? Verkligen ? Patientnämnden vill att jag anmäler sjukhuset.
Överlevnaden i bröstcancer har stadigt förbättrats under de senaste årtiondena tack vare förbättrade behandlingarna, men framstegen har ett pris. Behandlingarna för att minska återfallen i bröstcancer har blivit allt tuffare, vilket i högsta grad påverkar livskvaliteten. Att livskvaliten försämrats under behandlingsperioden har för övrigt visats i tusentals studier. Att det finns stora brister när det gäller möjligheten att alltid träffa samma personal gör ju inte saken lättare. Att nästan alla ändå tackar ja till den behandling de rekommenderas handlar om att den uppfattas som det bästa alternativet.
Den behandling du har rekommenderats är den behandling som har visat sig vara den bästa för att förhindra återfall i just din situation. Du bestämmer självfallet över din egen kropp så därför kan ingen tvinga dig att gå igenom en behandling om du inte vill ta emot. Att avstå från en behandling innebär alltid en ökad risk för att få tillbaka sjukdomen. Det är viktigt att du har tänkt igenom för och nackdelarna oavsett vad du väljer att göra. De flesta patienter upplever att EC 75 är betydligt lättare än den cytostatikabehandling du just har gått igenom. Detta tycker jag att du ska väga in i beslutet.
Dölj svar Adjuvant behandling2021-02-08
Hej
För snart 3 år sedan operedes mitt vänstra bröst bort(bröstcancer) Jag funderar på vilka ev. skador jag kan ha fått av strålningen. Jag strålade mot bröst och armhåla. 25 ggr. Så tacksam för svar.
Skador tycker jag är oförväntade saker som inträffar i samband med t ex en medicinsk åtgärd. Den absolut övervägande andelen efterverkningar av strålbehandling hör inte till denna grupp. Däremot har naturligtvis strålbehandling, liksom alla andra medicinska åtgärder med effekt på kroppen, även biverkningar. Det kan tyckas som hårklyverier, men låt mig jämföra med kirurgi: Man brukar inte kalla ärret på bröstkorgsväggen för en "knivskada", eller hur?
Nåväl, jag tror jag förstå vad du menar. Det finns akuta (korttids) och det vi kallar sena biverkningar (seneffekter) av strålning. Till de akuta räknas ffa rodnad och i många fall en ytlig hudömsning, som i synnerhet kan inträffa upp mot armhålan där strålarna träffar huden litet på sniskan. Hudreaktionen läker efter ett par veckor. Så sikt kan man istället få en ökad konsistens i vävnaden kanske även stramhet till följd av fibrosbildning i underhuden (=seneffekt). Vidare kan man, om axelleden träffats, få nedsatt rörlighet i axelleden av samma orsak, därför undviker man att stråla axelleden om det är möjligt. Och det är det vanligen.
Strålning mot lymfkörtelstationer kan, tillsammans med spridning till axillkörtlar och axillkirurgi bidra till utveckling av lymfödem i armen. Man kan även få lymfödem i huden över bröstet eller bröstkorgsväggen. Vid strålbehandlingen träffas en liten del av lungan som ligger under där bröstet satt, och när man strålar lymfkörtlarna träffas även den översta delen av lungan. I den träffade lungvävnaden ser man i efterförloppet "ärr". Den delen av lungan fungerar inte heller normalt, det är dock en så liten del av lungans totala volym som drabbas så det har inte betydelse för lungans funktion i de allta flesta fall. Man kan i efterförloppet få en mer uttalad reaktion i lungan som kallas pneumonit, det kan komma veckor till någon månad efter avslutad behadnling och ger med sig, ibland efter kortisonbehandling.
Om man strålar på hjärtat kan det leda till besvär med hjärtat, i synnerhet om man får med hjärtats kranskärl. Detta är en fruktad biverkning som alla stråldoktorer är väl medvetna om och som gör att man infört allehanda regler för behandlingens planering för att undvika. Detta var ett stort problem när man inte hade invididuell strålplanering med CT som vi har idag.
Det finns skrivna regler för hur våra strålbehandlingsläkare ska planera strålbehandlingen. I dessa regler ingår vilken behadnlingsdos man ska planera för vilken vävnad. Men det ingår även strikta regler för doser till det man kallar "riskorgan" (hjärta, lungor t ex) som man inte får överskrida. I vissa sammanhang står det t o m skrivet att man ska hellre se till att inte överdosera t ex lungan än att men ger full behandling till hela behandlingsområdet,, t ex till den del av bröstet som ligger längst från det oererade området. Man kan säga att strålbehandling är en av de medicinska åtgärder som man har bäst koll på. Man kan alltid gå tillbaka till strålplanen och se exakt hur mycket strålning som träffat envar punkt i kroppen.
All sk joniserande strålning som kroppen exponeras för kan utlösa en ny cancer, det gäller efter en rtg eller CT undersökning, till följd av radioaktiva utsläpp, som en konsekvens av den kosmiska strålning vi alla exponeras för och även efter strålbehandling. Risken för den enskilda patienten för detta är i de allra flesta fall (det finns undantag) mycket låg och ffa mycket lägre än den förväntade nyttan av behandlingen.
Du frågar vad jag kan förstå inte efter något speciellt, och det kan faktiskt vara så att man inte kan identifiera några större efterverkningar av strålningen såhär 3 år efteråt.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Skador av strålning2021-02-21
Hej!
Jag har tidigare frågat er om min bröstcancer och tackar för svaret jag fick då. Jag återkommer nu för att om möjligt få en form av "second opinion" angående en eventuell cellgiftsbehandling.
Jag är en 59-årig kvinna som just opererats för bröstcancer för andra gången i mitt liv. Första gången var 2008 då jag hade en lobulär, hormonkänslig tumör, 10 cm, ingen spridning till Sentinel node. Då behandlades jag med cellgifter FEC, följt av strålning och hormonterapi i fem år. Behandlingen avslutades i februari 2014.
Nu har jag då fått en ny tumör som upptäcktes via mammografi i november 2019 och jag opererades den 12 januari i år. Denna gång var tumören ductal, 2,2 cm (varav 1,3 cm invasiv) 100% hormonkänslig, HER2 negativ, grad 3, Ki-67 18% vid första biopsin, 26% vid analysen, ingen spridning till Sentinel node. Man har nu haft en konferens om mig och förslagit EC90 * 3 följt av Paklitaxel *9.
Idag träffade jag en onkolog på Jubileumskliniken på Sahlgrenska för att prata om förslaget på behandling. Det var ett bra och givande samtal och jag förstod att baserat på tumörens egenskaper är det inte är allt igenom givet att cellgiftsbehandlingen ger mig en väldigt mycket förbättrad chans till överlevnad. Det är nu upp till mig att fundera över om jag ska eller inte ska acceptera förslaget och det är naturligtvis ett svårt beslut speciellt om jag väger in vad en cellgiftsbehandling innebär för livskvaliteten (något som jag är väl medveten om) och hur lång tid rehabiliteringen efteråt tar.
Jag förstår ju att ingen kan ge mig ett 100% säkert svar på vad det skulle innebära att avstå eller på om någon eller några celler har tagit sig vidare ut i min kropp men jag skulle vara väldigt tacksam för er bedömning i denna fråga som en hjälp i mitt beslut.
Jag skall ha en kontakt med onkologen igen den 25/2 och ett svar innan dess vore såklart optimalt men om det inte går så får jag väl helt enkelt gå på min magkänsla.
Många tack för att ni finns som stöd i de här svår frågorna!
Hälsningar /Anna S
Hej
Jag får tillgripa mitt vanliga vapen, "Predict" som ger en uppfattning om vinsten av olika onkologiska behandlingar. Modellen är rakt på sak och anger hur stor risk man har att dö av olika saker, bröstcancer eller annat . För att den ska fungera får man tänka att den nya tumören är en helt ny bröstcancer, inget återfall, och det verkar ju rimligt om den förra var lobulär och den nya är duktal. Jag joppas förresten att tumören upptäcktes i november 2020, inte 2019?
Modellen ger en uppfattning om utsikterna, den kan dock inte räkna med de effekter som den gamla bröstcancern fortfarande står för, men kanske den ändå kan vara till nytta för ditt beslut.
Om man bortser från den förra bröstcancernm som handen på hjärtat fortsatt innebär en liten risk för dig, så är sannolikheten att du är i livet om 10 år är 79 %. Med tillägg av hormonbehandling blir den 83 % och lägger man till cytostatika blir det 86 %.
Modellen säger också att risken att dö av något annat är 8 %, den "bröstcancerspecifika" överlevnaden blir därför 94 %, inte så dåligt (men detta inkluderar som sagt inte den tidigare cancern, då får man nog dra ifrån ett par tre %).
Jag tycker att detta motiverar att seriöst överväga en cytostatikabehandling, min uppfattning är att de som får en sådan återhämtar sig efteråt, vilket kan ta längre eller kortare tid. Den nu aktuella behandlingen kommer att utöver det du känner till leda till en viss grad av neuropati, d v s stickningar i fingrar och tår och ibland även fumlighet.
Annars tänker jag att du vet betydligt mer än jag om hur det är att genomgå en cytostatikabehandling och vad det kostar i form av nedsatt livskvalitet och annat.
Detta blev rätt statistiskt... Om 100 år är sannolikheten att vi alla som läser detta är döda 100 %!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Fråga om cellgiftbehandlingeller ej2021-09-12
Hej!
Jag är 42 år gammal. Jag har efter operation Her2 positiv bc (behandlades först som Her2- under cellgiftsbehandlingen med 3 Ec90 o 3 doc då biopsin sa det). Efter operation hade jag kvarvarande levande cancer i bröstet 2 cm och i 1/18 lymfkörtlar. Jag gjorde tårtbit först sedan lymfkörtelutrymning. Den bedömdes som radikal men vid lymfkörtelutrymningen så togs även en 7 mm invasiv bc ut (vad för slags tumör det var togs aldrig reda på). Jag går nu på kadcylabehandling och har gjort 10/17 behandlingar.
Min tumör är 100% ER så jag får också Tamoxifen sedan dec 2020. Sedan doc har min mens inte kommit tillbaka men jag undrar ändå om jag inte borde få zoladex också. Min läkare på US i Linköping har sagt nej. Jag funderar på en second opinion då jag vet att i andra regioner så får betydligt äldre kvinnor utan mens zoladex. Vad menas med kvarvarande ovariell funktion?
Jag frågade min onkolog om att mäta mina östradiolnivåer men han sa nej till det med. Men är inte det ett bra sätt för att ta reda på hur det verkligen är eller finns det något annat sätt?
Sedan undrar jag om jag kan vara lugn med att bröstet är radikalt operarat då mer cancer upptäcktes vid lymfkörtelutrymningen? Jag gjorde ett ul bröst i maj (operation dec och feb) och då såg man inget.
I och med att jag inte fick Herceptin under cellgiftsbehandlingen förra hösten så ska jag få 17 kadcylabehandlingar istället för 14. Är det det bästa för mig eller räcker 14 stycken behandlingar och nerlynx istället?
Jag mår rätt ok på kadcylan (lite trött, lite neuropatier men mina blodvärden är utan anmärkning inför ny behandling).
Sedan undrar jag om risken om jag får covid19 under behandling. Hur stor risk är det att jag blir allvarligt sjuk och finns det någon risk med att behandlingen måste skjutas upp? Jag fick min andra spruta (pfizer biontech) i april och då väntade vi två veckor istället för en innan ny kadcylabehandling då jag fick enorma neuropatier. Anledningen till varför jag frågar är att jag har påbörjat inskolning av min 2,5åring. Barnen är väldigt snoriga vilket hmm inte känns så bra.
Oj det var många frågor men jag blir oerhört glad och tacksam om du kan hjälpa mig med alla.
Hej. Ibland ser vi att den kvarvarande tumören efter neoadjuvant behandling har en annan profil än den man upptäckt med biopsi. Eftersom vi rekommenderar Her2-riktad behandling 1 år är det rimligt med 17 behandlingar med Kadcyla för din del. Genom att mäta östrogennivåer kan man inte vara säker på om man har kommit in i ett klimakterium eller inte - metoden är för osäker och mäter ju bara nivåerna vid en tidpunkt. Du får ju fortfarande cytostatika (som finns i Kadcyla-molekylen) vilket kan göra att menstruationen inte kommer igång. I vårdprogrammet rekommenderas Zoladex till yngre kvinnor (<40 år) som tillägg till Tamoxifen och de flesta regioner följer nog den rekommendationen. Zoladex är ju inte helt biverkningsfritt.
Kvarvarande ovariell funktion betyder att äggstockarna fortfarande producerar östrogen och att det kan ske ägglossning + menstruation.
Vad gäller risken för Covid-19 är det förstås jättesvårt att svara på då det är en "ny" sjukdom som vi inte har så stor erfarenhet av ännu. Med vaccin minskar risken att bli allvarligt sjuk i Covid-19, även om man får onkologisk behandling. För de flesta blir sjukdomen ganska lindrig och då tänker jag att den tid man eventuellt måste skjuta upp en behandling inte är så lång och inte kommer att påverka effekten av behandlingen, som ju är en förebyggande behandling.
Sedan har jag svårt att svara på din fråga om själva bröstcanceroperationen då jag inte har alla fakta, men jag förmodar att du också fått strålbehandling efter operationen.
Hoppas att det blev lite klarare för dig och lycka till med inskolningen. :)
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Zoladex, radikal operation, kadcylabehandling o covid192021-12-19
Hej. I april 2020 efter DT konstaterades att min mor som är 67 år gammal har stråkighet i mesenteriella fettet i övre vänstra delen av buken men även ungefär i navelhöjd ventralt i buken där det kring delar av tunntarmspakettet ses något ökad stråkighet. Inga förstorade lymfkörtlar i buken. Synligt skelett har tydligt avvikande utseende med en generell skleros möjligen med små lytiska uppklarningar alternativt sparade partier. Generell metastasering till skelettet får i första hand misstänkas. Detta gäller såväl beckenet, synliga delar kotpelare och nedre delen av revbenen.
Sedan ett och ett halv år tillbaka till 9 december 2021 har min mor behandlas med Ibrance och Letrozol. Senaste DT den 3 december 2021 har visat att det tillkommit lätt måttlig hydronefros och antytt nedsatt kontrastuppladdning i höger njure. Höger uretär är vidgad ned till kärlkorsningen där den smalnar av. Hindret misstänks orsakat av carcinomatos. Väsentligen oförändrad status i skelettet. Utbredda sklerotisk- lytiska metastaser. Efter detta DT svar onkologen stoppade behandlingen med Ibrance och Letrozol och gett Faslodex spruta ( vardera spruta 250 mg). Min fråga till er vad menas det med stråkighet vid första DT? Varför vägrar onkologen att den ska opereras? Hur ser överlevnaden enligt studier och i praktiken ? Brukar Ibrance sluta sin verkan så snabbt? Hur är prognosen med Faslodex? Kreatin svaret är ok, . Förutom senaste fyndet allt ser bra ut. Finns det bättre och effektiv behandling än Faslodex? Min mor får Zoledronsyra var tredje månad och hennes ursprungliga tumören är hormonkänslig. Enligt läkaren så gissade denne att överlevnaden är 1 år. Tack att ni finns och tacksam att få ett bred och tydlig svar. Tack på förhand.
Hej, detta var inte så lätt att svara på. Personligen brukar jag inte våga mig på att förutsäga en människas framtida livslängd. Det finns förstås studier som kan ge genomsnittliga siffror, men i praktiken är det sällan just den "medelsvensson" som sitter framför en. Det finns flera behandlingar som kan vara effektiva även ifall faslodex inte skulle hjälpa som man hoppas. Jag uppfattar att din mamma har en bekräftat spridd bröstcancer med spridning till skelettet (har man gjort en skelettbiopsi?) och starkt misstänkt spridning även i buken. Det låter litet som det man kan se vid spridning efter lobulär bröstcancer. Det är svårt att säga vad "stråkigheten" står för, och jag håller med om att ifall man vet att det finns spridning i skelettet så är det inte så väsentligt att operera i buken för att försöka utröna den saken. Uppenbarligen har man tolkat den nytillkomna hydronefrosen (stopp i urinledaren) som ett tecken på att sjukdomen ökat på sig och att man vill ge en annan behandling som man hoppas ska ha bättre effekt. Det finns kanske även andra tecken på det (ca15-3?). Den sjukdom som finns i skelettet är svårt att kvantifiera, eller mäta, i synnerhet när det gäller sklerosen. Det man kan fundera på är om man med en slang kan passera det trånga stället så att njuren kan återhämta sig, det kan ibland göras med en sk dubbel J-katerer där ena ändan placeras i njuren och den andra i urinblåsan, ett sådant ingrepp görs genom tittskåp via urinblåsan (cystoskopi). Kanske man har valt att avvakta med ett sådant ingrepp om det är så att man inte ser att njurfunktionen påverkats alls. I så fall kommer man säkerligen att hålla noga koll på kreatininet. Jag vill lämna en viss reservation kring mitt svar, då jag kan ha missuppfattat viktiga saker i din mors sjukdomsbild.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Ibrance, senaste DT svarHej!
Jag hoppas ni kan ge mig lite kloka råd och bedömning. Jag är vettskrämd och chockad över hur det kan gå till i vården. Behandling som bestäms över huvudet på patienten, utan delaktighet, där det krävs att patienten endast ska foga sig. Jag saknar nu helt förtroende för detta sjukhus och de läkare jag träffat. Tyvärr saknas kunskap om patentlagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och i del även nationella vårdprogrammet. Risk- och konsekvensanalys vet de inte vad det är. Jag är nu på väg att helt avstå all form av ingrepp och behandling.
Jag blev i februari diagnostiserad med tidig bröstcancer vänster bröst. Jag är 57 år, äter inga mediciner, inga sjukdomar i övrigt, mycket bra immunitetsförsvar och i stort aldrig sjuk, inte blödningsbenägen, inga inplantat, hög smärttröskel, mycket låg alkoholkonsumtion, men är rökare sedan 40 år.
Biopsi i februari;
Grovnål A/ Duktal invasiv cancer med mucinös och mikropapillär differentiering. Grad 2, DCIS grad 2. ER 94%; PR 82%; Her2 3+ och Ki-67 24% B/ DCIS grad 2.
MR i mars;
BIRADS 1
Vänster bröst:
A. I enlighet med tidigare utredning med bekräftad bifokal cancer finns en rundad 11 mm stor tumör något kaudalt och medialt om mamillen, 2,5 cm från denna.
B. 10 mm dorsalt och något kraniellt om beskrivna tumören ses 7 mm stor satellit ( konstaterad DCIS). Anteroposteriort extent cirka 3 cm.
Tumörerna engagerar inte mamill, hud eller bröstkorgsvägg.
Inget ytterligare malignitetsmisstänkt i bröstet.
BI-RADS 5
Inga patologiskt förstorade lymfkörtlar i axillerna.
Allt bestäms över huvudet på mig, utan min delaktighet. Jag erbjöds enbart ett behandlingsalternativ. Operation med borttagande av hälften av ett litet bröst, utan DIEP, endast knölas till inkl borttagande av två icke påverkade SNB samt därefter strålbehandling och cytostatika. Det är bestämt att en AT-läkare ska få träna. Ingreppet synes mer vara bestämt utifrån en enskild AT-läkares behov av träning än utifrån mina önskemål, förutsättningar och medicinska behov. Åtgärderna känns gamla och förlegade, men kanske är bra i normalfallet, men inte i det enskilda fallet.
Föreslagna åtgärd är enligt mig överbehandling vilket sannolikt leder till biverkningar, konsekvenser och kanske lungcancer. Jag önskar göra minsta möjliga ingrepp m.m. och vill göra ingreppet av bröstet i lokalbedövning. Jag är inte heller intresserad av att ta bort två noder mot bakgrund av risken för komplikationer och biverkningar samt att allt tyder på att det inte finns någon spridning, utan det motsatta. (Det kan ju lika väl sprida sig i blodet.) AT-läkarens handledare är det som bestämmer. Hon är hotfullt och prestigefullt, behagar inte ens ta del av min journal utan hänvisar endast till att läkaren bestämmer och att de följer nationella vårdprogrammet.
När jag föreslår bröstrekonstruktion med fettvävnad från buken DIEP, får jag höra att det inte görs vid något sjukhus i Sverige och i samband med en operation görs det aldrig. (Jag är inte heller intresserad av att ta bort hela bröstet p.g.a. två små områden.) Jag har föreslagit Neoadjuvant behandling med antikroppar (HER2- positiv) i syfte att krympa tumören istället för inledande operation, men får endast höra att tumören måste vara över 2 cm vid HER2-behandling. Jag är inte heller intresserad av cytostatika, utan anser att som efterbehandling borde det räcka med antihormon och antikropp el dylikt. Jag har alltid fått lära mig att man mycket ogärna ger strålning mot lungor till en rökare, likväl mot hjärtat. När jag talat med forskare instämmer de och menar att riskerna och avstående trodde de alla kände till. Frågeteckning finns även vad gäller lambåteknik och ta bort noder.
Jag har tagit del av en hel del forskning, både svensk och internationell samt förstått att det finns regioner som genomför DIEP m.m. och kommit längre i utvecklingen. Jag har även en del medicinsk kunskap sedan tidigare.
Frågor
1. Lämpligast vore kanske titthålskirurgi av A och B, men genomförs det vid något sjukhus i landet? (Föreslagen åtgärd är lambå. tumörområde 3 cm därutöver lär ju ytterligare 1-2 cm marginal tillkmma.)
2. Vad skulle ni föreslå för medicinsk åtgärd/behandling och tillvägagångssätt? Ni får gärna ge olika förslag. Jag vill inte genomgå en massa behandling som kan göra mer skada än nytta på sikt. Jag tror därutöver att det kommer fler mediciner de närmsta åren och önskar därför inte göra en massa onödigt i dagsläget. Ett ingrepp kan man aldrig backa ifrån, men medicin kan mer individanpassas.
3. Finns det någon läkare eller något sjukhus som beaktar patientens önskemål dit man kan vända sig?
4. Vad kan och bör jag göra?
Ni får gärna maila mig direkt eftersom vissa av mina önskemål m.m. troligen kan vara lite kontroversiella eftersom jag till del går emot gängse behandlingsalternativ.
Tack på förhand!
Hej!
Du har helt rätt i att man ska följa Patientlagen och att behandling ska ges i samråd med patienten. Det som gäller är att man har full rätt att avstå från föreslagen behandling (eller delar av den), men att man inte har rätt att kräva någon specifik behandling. Det är många faktorer att ta hänsyn till när man beslutar om behandling.
Titthålskirurgi vid bröstcancer utförs inte i Sverige, och får nog mer anses experimentell. Det är svårt att riktigt se vitsen med det. Om man använder sig av så kallat onkoplastiskt ingrepp kan man operera bort en ganska stor del av bröstet men att det ändå kan bli ett bra estetiskt resultat efteråt, och man har i studier sett att bröstbevarande kirurgi innebär minst lika bra och kanske till och med bättre prognos än att operera bort hela bröstet. Man kan också använda sig av lokala lambåer (som LICAP) för att korrigera om en större bit av bröstet behöver tas bort, lite beroende av hur tumören sitter och hur det ser ut (görs dock inte på alla sjukhus). Rökning är dock ett problem i detta sammanhang och gör att risken för nedsatt läkning och så kallad nekros (vävnadsdöd) ökar markant eftersom blodcirkulationen påverkas. Detta gäller även vid tex DIEP-lambå (som i undantagsfall kan göras som direktrekonstruktion om man opererar bort hela bröstet).
När det gäller strålbehandling har metoden förbättrats väldigt mycket och man kan nu planera strålfälten så att det inte påverkar hjärta och lungor på samma sätt.
Sentinel node-biopsi (SNB) görs för att ta redan på om bröstcancern har spridit sig till lymfkörtlarna, vilket i såfall påverkar prognosen och talar för att man ska ge en mer utökad onkologisk tilläggsbehandling för att minska risken för återfall. Även om risken för besvär från armen finns även efter SNB är den mycket lägre och eventuella besvär mycket lindrigare än efter en axillutrymning.
Något som dock låter mycket konstigt är att man lovar en AT-läkare att göra ingreppet. AT är allmäntjänstgöring efter läkarutbildningen före legitimation, och de brukar inte få göra denna typ av ingrepp. Det låter isåfall mer rimligt att det är en ST-läkare, dvs en legitimerad läkare som är under utbildning för att bli kirurg. Fast även då brukar man inte fokusera på den läkarens behov i samband med ett mottagningsbesök, och när de opererar är det under noggrann översyn av en specialist.
Det är svårt att råda dig fullt ut vad du ska göra, men om du inte känner förtroende för din läkare/mottagning tycker jag att du ska be om second opinion från en annan läkare, eventuell på ett annat sjukhus.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Frågor om behandlingsalternativ m.m.2019-06-19
Fått diagnos dcis konstaterat och bröstbevande kirurgi. Ska strålas 16 ggr för säkerhet säger dem. Men i mina papper från onkologen står det malign tumör.. vad är egentligen dcis? Ena läkaren säger förstadium cancer å hittat i bra tid. Vad jag förstår kärngrad precis mellan 2-3 stadiet. Området var 25 mm. Man har oxå sagt att lymfar fria och början till nekros fanns men i analysen ingen alls rent utv cancerceller.Är det en vanlig elak cancer el. För stadie? Får inte ihop detta? Prognos för återfall? Vågar jag rekonstruera bröstet utan större cancer risk? Känner mig stympad å oattraktiv:( hm jäkla c.
Tack för svar alla fina 🌸
Hej
DCIS betyder ductal cancer in situ- ibland säger man förstadiecancer. Det är en tidig cancerform där man hittar cancerceller inne i gångarna (mjölkgångarna). Så länge cancercellerna håller sig inne i mjölkgången har dom inte förmåga att sprida sig och ge metastaser. När cancern växer utanför mjölkgångarna- bryter igenom väggen så kallas den invasiv cancer och en sådan cancer kan ge upphov till metastaser.
Man brukar operera med bröstbevarande kirurgi och för det mesta strålbehandla bröstet i tre veckor efteråt. Du nämner både bröstbevarande kirurgi och rekonstruktion ! Men om du är opererad med bröstbevarande kirurgi så blir det ej aktuellt med rekonstruktion.
Var inte orolig prognosen är excellent ! DCIS ger ej metastaser
MVH Elisabet Lidbrink
Elisabet Lidbrink
Överläkare och onkolog, Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm
Dölj svar Dcis el. Cancer, prognos återfall rekonstruktion2019-06-19
Hej jag opererades hösten 2011 , 1 Tumör 25mm 40 mmDCIS, NHG 2 den var både östrogen och Progestronberoende , den hade ett Ki67 19% och jag hade spridning i 5 av 18 borttagna lymfkörtlar. Jag har nu ätit Tamaxiofen i 7 år och ska äta ytterligare 3 år enligt min läkare. Jag har en del övervikt, men har lyckats gå ned 20 kg och har lika mycket kvar till normalvikt. Jag är frisk så vitt jag vet sedan operationen.
Jag har börjat oroar mig så mycket för återfall. Jag vet att jag har högre risk eftersom jag hade spridning i lymfan. Har nyss gjort mammografi och inga förändringar finns där, men kan det ändå liksom gro var som helst i kroppen utan att jag märker det? Hur hög återfallsrisk bedömer du att jag har ? Jag är 60 år. Minska risken med tiden eller kan det slå till när som helst inom 20 år? Jag har sett artiklar om att det är högre återfallsrisk än man tror. Det gör mig lite rädd för att våga leva just nu.
Hej
Återfallsrisken minskar med tiden och det har nu gått sju år sedan din operation. Det är visserligen sant att bröstcancer är lömsk så tillvida att man kan få sena återfall. I och med att man har gjort stora studier på bröstcancerkvinnor och följt dem under lång tid vet man att det förekommer sena återfall tom efter tio år. Detta är dock inte vanligt ! Det viktiga är att du har tagit din hormonterapi och att du är beredd att ta den i tio år. Många patienter klarar inte av att fortsätta i tio år men du verkar vara starkt motiverad- det är jättebra. Försök att leva fullt ut och tag vara på varje dag !
MVH Elisabet
Elisabet Lidbrink
Överläkare och onkolog, Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm
Dölj svar Återfallsrisk