Hej Hedvig! Dina resultat visar att du har haft en invasiv bröstcancertumör på 12 mm, samt att det i närheten fanns förstadium (=DCIS). Alltså en tumör, inte två! Extent betyder att om man mäter hela området, från ytterkanterna av både tumören och förstadieförändringarna, så mäter det 23 mm. Men det är tumörstorleken som är viktigast, 12 mm, vilket är mindre än genomsnittet i Sverige. Grad innebär en uppskattning hur pass avvikande tumörcellerna och -arkitekturen ser ut; grad 3 är den högsta graden. Även vid förstadium pratar man om grader (även om de bedöms lite annorlunda, dvs med andra kriterier vid mikroskopin), och där gäller också att grad 3 vore den högsta, men ditt förstadium var alltså grad 2 (snällare än grad 3). Snäv marginal innebär att stället där kirurgen gått igenom vävnad vid operationen ligger nära yttergränsen av förstadiecellerna i ditt fall (där man helst vill ha ca 2 mm avstånd från sista förstadiecell till snittytan). Hormonpanelen visar att den lilla bröstcancertumören var starkt hormonkönslig, vilket är bra, och det innebär också att du bör ha nytta av att ta antihormonella tabletter som skyddande behandling nu efteråt. Ej amplifierad är bra, där har man uteslutit att tumören är av en specifik aggressiv sort, och Ki67 29 % innebär att tillväxthastigheten i tumören (inte förstadiet) var relativt hög. Vi skulle bedöma denna tumör som en luminal B (inte A) tumör. De nya rekommendationerna under rådande pandemi innebär att man får avstå från strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi hos patienter som är 70 år eller äldre vid hormonkänsliga tumörer upp till 20 mm storlek och grad 1-2. Nu vet jag inte om du är opererad med bröstbevarande kirurgi ("tårtbitsoperation") eller mastektomi, men om du alltså har ditt bröst kvar skulle vi generellt inte rekommendera att avstå från strålbehandling trots rådande coronasituation eftersom din tumör var grad 3 och dessutom snävt opererad avseende förstadiet. Dessa beslut tas ju med hänsyn även till övriga riskfaktorer och sjukdomar så jag kanske inte har hela bilden, men det är definitivt värt att ta upp med din läkare.

1) Ord måste tolkas, liksom siffror. Och var framtiden bär med sig vet vi förstås som du antyder inte så mycket om. Alla profetior om framtiden har därför sina problem. I detta forum har jag därför bestämt mig för att ange siffror om jag upplever att det är en värdering av prognosen som efterfrågas. Siffror kan i alla fall på ett enkelt sätt jämföras. Om jag matar in dina förutsättningar i modellen får jag fram följande: MAn kan räkna med att med behandling är 79% i livet efter 10 år, av de 21 % som dött har 5 % gjprt det i något annat, och således 16% i bröstcancer, en av 6 ungefär. 2) spridning är vanligare än lokalt återfall eller återfall i armhålan. 3) Ja, det har det troligen. Till det bättre. 4) Det vet jag inte säkert, jag tror att det viktigaste är att man är rörlig och att man inte är rejält överviktig. 5) Jag tänker att du känner igen artrossmärtan. Om du får ont på ett nytt sätt får man bedöma saken och fundera på om man ska röntga dig. Det knepiga är att även den hormonella behandlingen, i synnerhet aromatashämmare som du inte tar för närvarande, men som skulle kunna bli aktuellt längre fram, kan ge upphov till värk och stelhet.

Hej Mammografi och punktion brukar göras samma dag och efter det får du vänta på besked. På en del ställen får man besked samma dag men ibland kan det ta några dagar. Jag förstår att du är orolig och att det är extra jobbigt med tanke på dina många släktingar med bröstcancer. Du kommer sannolikt att bli erbjuden gentestning. Tyvärr vet jag inte var du bäst kan få hjälp med din oro men eftersom du inte har en säker diagnos utan utreds blir det husläkaren som måste hjälpa dig. Om det visar sig att det är bröstcancer kan du få stöd och hjälp från bröstmottagningen

Hej Madelene, du har helt rätt, lobulär cancer är svårare att upptäcka än annan bröstcancer, och det beror på att den inte växer som en kompakt knöl men snarare spretigt, den sträcker så att säga ut små fingrar i vävnaden i stället för en knytnäve. Så det är inte ovanligt att mammografi och ultraljud underskattar storleken, och vissa sjukhus kompletterar därför med en magnetkameraundersökning just vid lobulär cancer. Så ja, den kan ha funnits där ett tag, ffa om man ser på den långsamma tillväxten (som är bra!). Din andra frågan är bättre att bolla med Niklas.

Hej. Neuropatierna är nog en av de jobbigaste biverkningarna efter paklitaxel. Inför varje behandling frågar vi därför efter dessa då de ibland tilltar även efter behandlingsavslut. Tanken och förhoppningen är ju att du inte ska få tillbaka din bröstcancer och ha en god livskvalitet. Ibland avbryter vi behandlingen lite tidigare än planerat, pga icke acceptabla biverkningar. Behandlingen är förebyggande men vi kan ju aldrig ge garantier- hur mycket behandling vi än ger - därför är det extra viktigt att värdera biverkningar och livskvalitet noga. Hur allvarliga de "måste vara" för att avbryta behandlingen är förstås individuellt och det måste vara en dialog mellan dig och din behandlande läkare. Om det blir så att du avbryter i förtid: sörj inte den behandling du inte fick utan var nöjd över den behandling du fick.

HEj jag kan kalkylera nyttan av hormonbehandling med hjälp av predictmodellen som säger att överlevnaden efter 10 år med hormonbehandling är ca 91 % jämfört 88 % utan, men det är underförutsättning av att du tar strålningen, som kan ges utan allvarliga bieffekter. Effekten av strålbehandling är litet svårare att exakt beräkna, men det finns en stor studie som visar att man med strålning reducerar både risken för allvarliga återfall med 2/3 delar och även risken att dö. Risken för återfall i bröstet är idag troligen lägre än på den tiden som studien genomfördes, men det kan vara så att risken för återfall i bröstet kan vara upp emot 30 % utan strålning, och 10 % om man ger behandlingen. Sammantaget skulle detta göra, om man räknar med en risk att dö av "något annat" är ca 4 % så skulle din risk att dö i bröstcancer med adekvat behandling, hormon + strål kunna uppskattas till 5 %.

Hej, högdos - det är 100 mg/m2 för epirubicin och även samma dos för docetaxel. Allmänt vet vi att på gruppsnivå högre doser är effektivare. BRCA mutationsbärare borde ha samma effekt av cellgifter, och jag skulle absolut rekommendera att du behandlas med antingen docetaxel eller paclitaxel. Hoppas du har (haft) ett bra första möte med din onkolog, och att cellgiftsbehandlingen kommer att gå bra för dig!

Hej Du har haft bifosfonat (zoledronsyra) i fyra år. Troligen är skelettet ordentligt hårt och risken för tvärfraktur i lårbenen ökar och även risk för bennekros i käken. Vi brukar numera ofta göra ett uppehåll på ca ett år efter så lång behandling. Man kan starta behandlingen igen efter ett längre uppehåll. Det finns inga absoluta riktlinjer utan man gör nog lite olika Med vänlig hälsning, Elisabet Lidbrink

Hej Bra fråga- det är bra att du bara får det var tredje månad efter att ha fått det en gång i månaden i tre år. Endokrinologerna brukar rekommendera att man gör ett uppehåll med behandlingen när den pågått i 4 år. Om sjukdomen är stabil och om skelettmetastaserna är sklerotiska (vita täta) och om du inte har ont kan man avstå från zoledronsyra i förslagsvis ett år och beroende på symptom och utveckling av metastaser återstarta behandlingen i ett senare skede. MVH Elisabet Lidbrink

Jag uppfattar att detta är resultat av en punktion. Det är litet för tidigt att ge en detaljerad prognos. Det är viktigt att veta hur det är med lymfkörtlarna för att veta. Jag tänker att man kan ge ett bättre besked efter opereation. Kanske du kommer att få cytostatika före operationen.