Visar 10 av 5920 träffar
2026-01-03
Hej! Jag är så tacksam för svaret på min förra fråga. Om det är ok har jag en följdfråga, eftersom det inte framgick av svaret. Jag förstår att det är ovanligt att man ordinerar Tamoxifen mot DCIS, men brukar man göra det när det som i mitt fall också finns en mikroinvasion (0,8 mm) och några minimala kärlinvasioner (i kombination med proliferativ bröstvävnad), eller går gränsen vid 1 mm då diagnosen blir invasiv cancer, om jag förstått det rätt? Min diagnos kunde väl också vara DCISM, som jag har läst att det kan kallas då det förekommer mikroinvasioner.
Följdfråga om TamoxifenEn av mina närmsta väninnor fick diagnosen för tre veckor sedan, och har redan påbörjat cytostatikabehandling - det är fantastiskt när vården funkar så snabbt! Dock, min mamma fick BC, opererades först och sen både cytostatika + strålning (sent 1990-tal), två av mina mostrar hade samma. Samtliga avled senare då tumörer spritt sig till skelett och lungor.
Senaste tre åren har tre av mina jämnåriga (56-60) drabbats och förutom att ha ångest för min egen del, så är jag just nu så ledsen för min väninna då det upptäcktes som "lite av en slump", inte alls en knöl.
Jag kommer finnas med henne så ofta som jag kan; var med på ett besök hos onkologen men ingen verkade riktigt berätta om det där med håravfall.... från de som jag känner som nyligen drabbats så var det just inte huvudhåret som var det värsta, utan ögonbryn och ögonfransar - då förlorar ansiktet sin karaktär och man ser verkligen sjuk ut. Kan jag ens nämna detta?
Sen blir jag mest förtvivlad (nej, arg) över att efter en viss ålder så ska mammografin bli glesare och glesare - vad jag vet så kan män få sin prostata kollad varje år oavsett om de är 50 eller 97. Orättvisor igen.
Orolig för min väninna, har så mycket i "bagaget" gällande bröstcancerHej
Min cancertumör är denna: Op 30mm luminal A bröstcancer, N0. Adjuvant CT, RT och rek ET.
Jag har haft kraftig ångestproblematik och depressioner sedan barndomen och när jag tog de antihormonella preparaten blev den psykiska hälsan mycket värre. (Testade antihormonella flera ggr men hela tiden återkom psykiska besvär, så tuffa att jag blev inlagd)
Nu sa min onkolog att man måste se helheten här, där man måste kunna leva ett liv kontra leva ett liv utan ett liv med mörka tankar hela tiden. Detta är självklart för mig. Men ändå tänker jag på det då och då och det gnager inombords.
Nu sa min onkolog (räknade fram det genom något dataprogram) som var relaterat till min prognos; att risken att cancern skulle komma tillbaka var två procent, väldigt lågt enligt mig. Nu till min fråga: Om jag skulle tagit antihormonella preparat hur stor skulle bli risken bli då att cancern kommer tillbaka? Handlar det om några promille med antihormonella eller baseras risken på de två procent utan antihormonella preparat? Jag kommer inte ta medicinen för den påverkar mig så starkt psykiskt, men jag ville ändå fråga?
Tack
Hej. Jag håller med din onkolog om att man måste se helheten. Det är svårt att exakt räkna ut din risk (jag har inte alla data, och det är oftast inte meningsfullt att få ett exakt värde - det styr oss framförallt i vårt behandlingsval) men jag tänker att om cytostatika har minskat risken med ca 2 % så skulle den antihormonella behandlingen ge samma tillägg, dvs att risken då kanske är 4% istället för 2%. Det är alltså fortfarande en väldigt låg risk.
Den behandling vi ger efter en bröstcanceroperation är förebyggande men ingen garanti att sjukdomen inte kommer tillbaka, men minskar risken. Operationen är den del i behandlingen som är viktigast (idag iallafall). Utifrån patient och tumördata (dvs utifrån beräknad risk för återfall) ger vi sedan tex cytostatika, antikroppar, immunterapi, antihormonell behandling, strålbehandling och skelettriktad behandling. När vi sedan väger samman allt har vi ett förslag på behandling. Ibland finns det samsjuklighet som påverkar val av behandling, tex hjärtsjukdom som påverkar vilket cytostatika vi kan använda. Annan samsjuklighet är ångest och depression och vi vet att det inte är helt ovanligt att tex den antihormonella behandlingen kan försämra (eller utlösa) detta. Då är det jätteviktigt att väga för och nackdelar emot varandra och jag har svårt att se en situation där den hormonsänkande behandlingen ska prioriteras före ett svårt psykiskt lidande.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Tuffa biverkningar av Tamoxifen AnastrozoleHej.
En vän ska påbörja cellgifter inom kort och vill ha kylmössa.
Hur får man tag i kylmössa i Stockholm? Läste att Karolinska erbjuder det ibland, men den artikeln var gammal. När jag söker på det kommer bara amerikanska sidor upp.
Tack.
KylmössaFick kognitiva biverkningar av cytostatika och sedan året efter utmattning. Ensamstående med 2 barn. Mor dog året efter diagnos. Lång sjukskrivning. Sjukersättning på halvtid 2021. Jobbar som distriktssköterska. Nu åter mer utmattad, högt blodtryck, ångest och depression pga stress och ingen återhämtning. Vet ej om jag kommer att klara jobba mer?
Undra om det finns vetenskapliga artiklar om detta om isf skulle jag vilja ha namnet på dom. Är det många som är i samma situation som mig?
Her 2+ sedan utmattningHej,
Jag och min man har funderingar på att försöka skaffa ett tredje barn. Jag är 38 år så om det ska bli fler barn måste det ske rätt snart.
Jag vill ha ett till barn men jag har börjat oroa mig mycket för att drabbas av cancer. Har läst mig till att graviditet ökar risken för bröstcancer. Stämmer det?
Är det rimligt att reflektera kring den risken inför beslutet om vi ska försöka få ett till barn eller inte?
/orolig
Graviditet och bröstcancerHur lång tid tar det innan biverkningar av Tamoxifen uppstår? Först och främst menar jag förtjockning av livmoderslemhinnan. Jag har tagit medicinen i 2 månader och jag tänker på den varje dag. Tack för svar.
TamoxifenHej! Jag har några frågor gällande behandling och rekonstruktion.
Jag är 49 år och har fått behandling med Letrozol och Zoladex i 5 år. Jag hade en stor tumör, hormonkånslig men inte spridning, tumörgrad 3. Jag har ATM och anlag för proppar och kan inte ta tax. Nu är jag orolig för att sluta med zoladex då jag vet att inte Letrozol fungerar då. Kan man ta zoladex längre, gör det ngn verkan? Vill ju ha så bra skydd som möjligt. Tänk om letrozolen inte fungerar självständigt på mig?
Jag börjar nu efter 5 år bli lite sugen på rekonstruktion. Hur fungerar det? Bokar jag tid hos kirurg och tittar på olika alternativ? Finns det risk att man missar tumörer om man har implantat?
Hej. Jag tycker att frågan är ganska svår att svara på. Jag försöker läsa lite mellan raderna och tolkar det som att det är planerat förlängd behandling. Tamoxifen är förstås, precis som du skriver, inte ett alternativ. Jag tänker att detta måste du och din läkare tillsammans ta ett beslut om. Jag tänker att det inte är säkert att letrozol enbart fungerar så om det är aktuellt finns säkerligen behov av zoladex också. Vad gäller rekonstruktion hör du av dig till din läkare som kan skriva remiss till plastikkirurgen för en diskussion och bedömning. Det kan både en onkolog och en kirurg göra (tycker jag) så det beror på vilken läkare du har kontakt med idag. Vad gäller din sista fråga är det bland annat sådant som ni kommer att prata om, så jag lämnar den idag obesvarad.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar ZoladexJag gjorde mammografi idag och allt gick bra. Tänkte att det skulle göra ont eftersom brösten är svullna och ömma som alltid då det är ca 1 vecka innan mens, men det var ingen fara. Dock så blev jag fundersam så här i efterhand, svullnaden betyder väl att bröstvävnaden har svullnat. Kan det göra så att ev cancer inte syns på bilderna? Det stod inget i kallelsen om att man skulle undvika mammografi vissa tider i cykeln. Tacksam för svar!
Mammografi ca 1 vecka innan mensHej! Min mamma har fått lobulär bröstcancer som är ER+. Rumören är stor (ca 7 cm) och hade KI67 17%. Under ultraljudet hittades inga tumörer i lymfkörtlarna och inga andra metastaser hittades i bröstet efter magnetröntgen. Hon ska opereras nu och jag börjar bli orolig för att de kommer hitta cancerceller i de två lymfkörtlarna som som ska tas ut. Går det att säga något om ifall vi behöver vara oroliga eller finns det något statistik på risken att det spridits till lymfkörtlarna, även om inga tumörer hittades vid ultraljud? Kollar man även lymfkörtlarna under magnetröntgen för brösten?
Hej!
Rent allmänt är risken för att det har spridit sig till lymfkörtlarna större ju större tumören är, men det är inte alltid som det har spridit sig även om tumören är större. Det är ju också svårt att veta säkert hur stor tumören är innan den är helt undersökt i mikroskop. Det kan ju vara så att hela området som man sett på röntgen inte är cancer, åtminstone inte invasiv cancer (kan delvis vara in situ-cancer som inte har förmåga att sprida sig). Även om det har spridit sig till lymfkörtlar har man fortfarande bra behandling och det är fortfarande bra prognos. Att man inte har sett något med ultraljud talar emot att det finns en mer omfattande metastasering.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Fråga om lymfkörtlar och spridning