Frågor & svar

Question 1

Hej,
Jag har frågor kring min hormonella behandling och biverkningar.
Jag är 46 år gammal , opererades 2 gånger 2017, strålning och tamoxifen.
Återfall 2020 i januari, mastektomi och spridning till några lymfkörtlar som nu opererats bort , 23 st. Därefter cellgifter som avslutades 2/9 och sedan startade jag med Zoladex den 9/9 som ska tas var 28:e dag och den 23/9 start med anastrozole.  Har även en pågående strålningsbehsndling i 3 veckor med avslut 23/9.
Jag har varit i kontakt med Dr Loman tidigare där jag rådfrågade om att operera bort äggstockarna, vilket fortfarande är mitt önskemål till min onkolog på SU. Men pga underlag till gyn och operations tid så blev valet att starta den hormonella behandlingen med zoladex ändå.
Jag har nu sedan den 2/10 fått fruktansvärda smärtor , skelettvärk, led och muskelvärk, även neuropatierna i fötter och händer har ökat. Min smärta hoppar runt i kroppen i ländrygg, höft, fotled , fingrar , käken,revbensbågen,bäcken,.. ja helt enkelt i hela kroppen och även muskelsmärtor tex i benhinnor, lårmuskel , magmuskler, som att någon ”sliter”/kramp” i muskeln. Plus stelheten!
Jag har varit i kontakt med onkologen och har pausat anastrozole och idag är det 13 dagar sedan. Tog min andra zoladex injektion förra veckan den 7/10. Jag har smärtor som begränsar mig på olika sätt, blir värre när jag tränar (just nu är min träning långsamma promenader)och påverkar min sömn och min livskvalitet på flera sätt.  Mina huvudfrågor  är:
 Hur länge stannar anastrozole kvar i kroppen?
Är det den som ger dessa biverkningar eller anser ni att det är zoladex injektionen, eftersom smärtan ökar trots pausad anastrozole?
Kan det vara så att kroppen kan hantera medicinen sen , att en tillvänjning sker? Hur länge ska jag ”testa”? Vilka andra alternativ tänker ni att det finns i mitt läge?Jag känner  mig väldigt orolig att dessa smärtor ska stanna kvar, det är ingen  livskvalitet för mig.Humöret och sinnesstämning är även påverkad.
Jag har ätit oxinorm men den hjälper inte,så nu på inrådan av onkologen äter jag Ipren och Alvedon regelbundet, men ger tyvärr mycket lite lindring. Tacksam för råd.

Accepted Answer

Hej, låter som du har det strävsamt. Och inte så lätt att veta hur man ska göra, jag tror du får rikta in dig på att prova dig fram med hjälp av kontaktsköterska och läkare. Om värken beror på anastrozol så kommer den troligen att sitta i minst ett antal veckor innan den ger med sig. Jag kan inte riktigt säga hur man ska göra, det får ni diskutera er fram till.

Question 2

Hej,

Jag undrar i allmänt hur prognosen vid spridd trippelnegativ bc ser ut? "Hade" spridning till levern med en metastas som nu försvunnit efter 4 doser med dostät ec90. En förändring på 3mm finns i ena lungan men de kan inte gå in och ta prover från denna så de vet inte vad de är inte typiska drag för tumör menar läkaren på. Ska operera bort vänster bröst plus lymfkörtlarna I armhålan på samma sida.

Kämpar igenom alla behandlingar nu men kan inte låta bli att undra kring prognos och risk för återfall. Vad gör man vid återfall? Är de klassat som kronisk cancer då och ej botbar eller kan de gå att bota?

Accepted Answer

Hej, det är en svår fråga du ställer. Det är positivt att du svarat så bra på kemoterapi att förändringarna . Men om sjukdomen verkligen varit spridd i levern (som jag gissar har verifierats med punktion?) finns det en stor risk att den kan komma tillbaka igen i framtiden. 

Det finns en studie som nyligen startat i Sverige, Breclim som syftar till att ta reda på hur man ska behandla på bästa sätt i denna situation. I studien vill man ta reda på ifall det är till nytta att även operera i levern. Om du vill veta mer som den kan du läsa på bröstacncerförbundets hemsida: https://brostcancerforbundet.se/nyheter/ny-studie-kan-kirurgi-forbattra-prognosen-vid-spridd-brostcancer/

Det kan hända att du skulle kunna vara med i studien. Tala med din läkare!

Question 3

Hej,
Behandlats för trippelnegativ BC. 4 EC100, 9 paklitaxel, tårtbit och sedan axillutrymning. Efterföljande capectabin 3 st doser. Avslutades i förtid pga biverkningar. 
Remiss till strålning. 

Nu till frågan: jag undrar hur lång tid det är rimligt att behöva vänta på strålning? 

Det har gått 4 veckor sedan remissen skrevs och nu börjar jag bli rädd att glappet i behandlingen kommer bli för långt. 
Vad säger ni?

Accepted Answer

I den situation du beskriver finns inte någon speciell ledtid angiven och jag tror inte att det finns data som säger något tydligt om hur det exakt är. Men visst är det angeläget att du kommer till så fort som möjilgt Så att du blir klar någon gång med din behandling, och kan komma tillbaks till det vanliga!

Question 4

Hej! Jag är 20 år och lite rädd för bröstcancer. Min morbror hade nyligen ändtarmscancer och morfar något liknande. Jag har försökt känna själv på brösten men vet ju inte hur en knöl känns, och bröstkörtlar är ju också lite knöliga.  Skulle vilja låta ett proffs kolla åt mig. Vart ska jag vända mig? Vårdcentralen?

Accepted Answer

Hej! Du har alldeles rätt, bröst är knöliga, och ffa i unga år är de hormonellt aktiva vilket gör de ännu knöligare! Det handlar alltså inte om att hitta en knöl, men att lära känna brösten och förstå när (om) något förändrar eller tillkommer. Bra att bara känna efter mensen, och inte för ofta. Gör det ett tag innan du kontaktar någon vårdcentral, du kan t ex kolla på Bröstcancerförbundets webbplats, brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/klamdagen-sjalvundersokning/

Du behöver inte bekymra dig för någon ökad risk för dig om någon äldre i din släkt får en annan typ av cancer, det är mycket sällan upphov till ökad bröstcancerrisk.

Question 5

Så om jag tolkar ditt svar rätt så betyder det att jag som har fått spridning efter 1 år med Ibrance och letrozol kommer inte kunna klara den här sjukdomen lika bra? Är det Ibrance som gör att det har skett framgång på överlevnad för oss med spridd bröstcancer?

Accepted Answer

Ibrance och övriga CDK4/6 hämmare är ett positivt framsteg för patienter med spridd hormonkänslig bröstcancer, men det löser inte problemet. Om det inte fungerar får man byta till annan behandling.

Question 6

Jag har hört att dcis inte kan skicka metastaser då vävnaden inte besitter förmågan,  men läser samtidigt här att en kvinna opererades 2015 för förstadie till cancer, ingen efterbehandling och nu har hon metastaserad bröstcancer. Hur ska jag tolka det? Vill så gärna förstå.

Accepted Answer

Cancer utvecklas stegvis. En cell tillägnar sig olika egenskaper som allteftersom succesivt förvandlar den från en normal cell till en cancercell. Viktiga egenskaper är t ex förmågan att dela sig på ett okontrollerat sätt, och egenskapen att lossna från det ställe där den hör hemma och ta sig ut i lymfkärl. En tredje egenskap kan vara förmågan att "trivas" i annan vävnad än i bröstet, i benmärgen t ex.

Ett tidigt steg är ofta delningsförmågan och då sitter cellerna i bröstets gångar och fyller ut dessa, men tar sig inte utanför den begränsning som gångarna utgör. Detta kallas cancer in situ, vilket på latin betyder cancer på platsen. Och i princip är ofarligt.

Det som kan hända är att en eller flera celler tillägnar sig egenskapen att penetrera ut genom "väggen" på bröstgångarna vilket kan göra att de kan sprida sig ut till t ex lymfkörtlarna, eller till andra organ.

I de flesta fall uppfattar jag att det går bra för patologerna att se ifall det i en cancer in situ finns tecken till att celler penetrerat genom väggen. I vissa fall kan det vara svårt att ha koll på hela tumörområdet. T ex om cancer in situn är stor, oftast är den ju liten (upp till 2 cm eller så)  men den kan ju ibland bli rejält stor och fylla ut i stort sett hela bröstet. Då kan det finnas små områden där cellerna inte håller sig inom gångarna utan penetrerar ut, vilket kallas "mikroinvasion". I de flesta fall är detta inte heller "så farligt" det rör ju i dessa fall sig om en helt enkelt pytteliten tumör som kan vara mindre än en millimeter, men om man har otur skulle det t ex i en stor insitu som kan vara flera cm stor kunna finnas flera sådana ställen som man inte kan se. Om de celler som korsat gränsen har elaka egenskaper (se ovan) kan resultatet faktiskt i sällsynta fall bli att det uppstår en spridning efter vad som uppfattats som en cancer in situ.

Jag vill verkligen betona att detta är sällsynt, och inget man behöver räkna med generellt när det gäller cancer in situ. För att fånga upp de elaka fallen brukar man vid större och aggressivare cancer in situ (grad 3 med nekroser) göra en Sentinel node-undersökning för säkerhets skull.

Som sagt: övervägande majoriteten av cancer in situ beter sig inte på detta opålitliga sätt utan har utmärkt prognos.

Question 7

Hej Niklas!
Ska byta från Anastrozol till Exemestan för att se om jag tål det andra bättre. Ska jag först ta en paus från anastrozol? Om ja, varför och hur länge?

Accepted Answer

Frågan ligger litet utanför mitt kompetensområde för att ge ett riktigt bra svar, en klinisk farmakolog som är expert bl a på hur läkemedel hantera i kroppen borde svara. Men jag tar ändå chansen. Kan inte se att det finns ngn anledning att göra något annat än att byta direkt från den ena till den andra.

Question 8

Hej!

Jag äter Ibrance och Letrozol samt får kalcium, x-geva och Zoldadex mot mina skelettmetastaser. Jag hade förstadie till cancer 2015 och opererde bort bröstet och friskförklarades efter 3 veckor med ingen efterbehandling. Sommar 2019 påvisides metastaser i skelett på rygg och sakrum. Ätit ibrance sedan sept 2019. Jag har hormonell cancer. Om ibrance slutar att fungera betyder det att man har sämre förutsättning att klara bromsningen?

Accepted Answer

Jag skulle snarare uttrycka det som så att om Ibrance skulle sluta att fungera så skulle konsekvensen vara att bromsningen avtar eller upphör. I en sådan situation måste man byta till annan behandling. Det fina med Ibrance är att den i genomsnitt har effekt under en längre tid än vad endast letrozol har.

Question 9

Hej! Jag behandlas med nivestim 48 mu/0.5ml under min cellgiftsbehandling. Nu har jag tagit sprutan i 4 dagar och jag tycker att mina hungerkänslor har ökat. Kan det beror på att kroppen producerar fler vita blodkroppar och att det går åt mer energi? Eller gör cellgifterna i sig att kroppen använder mer energi än innan?

Accepted Answer

Det låter ju inte som om du är illamående i alla fall, det är ju bra. Man kan ju bli hungrig av kortison, men det kan ju inte vara orsaken. Jag kan inte svara bra på din fråga. Dina funderingar är så goda som mina.

Question 10

Hej,

Tack för det snabba svaret! (Jag frågade om ifall man kunde ta enbart Zoladex istället för Zoladex med letrozole alternativt fareston.) Här kommer några länkar till studien om Zoladex som jag nämnde i min fråga: 1) https://www.breastcancer.org/research-news/20090226
2) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2650713/
3) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16545560/
4) och här på svenska: https://www.lakemedelsvarlden.se/goserelin-lika-effektivt-som-tamoxifen/

Undrar om du tycker att resultaten av denna studie är trovärdiga?

Accepted Answer

Hej, tack för din komplettering, och din intressanta fråga! 

Du har rätt i det mycket av det du skriver, och jag vill inte på något sätt ifrågasätta Zippstudiens resultat. ZIPP visar dock endast att två års tamoxifen och två års GNRH verkar ha likartad effekt. Det finns andra aspekter av detta att ta hänsyn till. Andra studier visar att 5 års tamoxifen är effektivare än 2 år, och nu även studier som visar att det finns en ytterligare effekt om man fortsätter att ta hormonell behandling upp till 10 år. Av detta skäl får man nog anse att resultaten i ZIPP är litet inaktuella. 

GNRH, liksom att ta bort äggstockarna kirurgiskt, har absolut en roll för att förebygga återfall efter bröstcancer om den används på rätt sätt. Det är en stark medicin som försätter även unga kvinnor i klimakteriet med allt vad det betyder för välbefinnande, långsiktig benhälsa och inte minst sexualitet. 

Det finns en stor sk metaanalys från 2007 som inkluderar data från 16 olika studier och antyder att effekten av  GNRH (där Zoladex är den i Sverige mest använda) som enda behandling inte är som man säger statistiskt signifikant. Det ser ut som om det kan finnas en effekt, men den är inte statistiskt säkerställd. I gruppen som också fick tamoxifen är den däremot det.

Den studie som har mest betydelse för dagens vårdprogram är SOFT-studien som tar utgångspunkt i aktuell behandling som även inkluderar kemoterapi och dessutom är smart på det sättet att den endast inkluderade patienter som var bekräftat (med blodprov) premenopausala efter eventuell behandling med kemo (de prognostiskt mest gynnsamma i den studien fick inte kemoterapi). I den studien finns inga patienter som endast fick GNRH så just den frågan som du ställer kan SOFT inte besvara. 

Man skulle dock med SOFT i bakhuvudet kunna fundera på varför GNRH i metaanalysen från 2007 inte bet lika bra ensamt som tillsammans med tamoxfen. Kanske vissa patienter inte hade någon äggstocksfunktion att tala om, d v s inte var helt premenapausala? För dessa kan man inte förvänta sig att GNRH ska bidra positivt till att förebygga återfall , vilket tam gör även hos dessa kvinnor eftersom tam funkar både för pre- och postmenopausala. Det är ju även känt att enstaka kvinnor med det jag kala "starka" äggstockar får en otillräcklig effekt av GNRH vilket gör att även dessa patienter inte har fullgod effekt av endast GNRH. .    

Det viktiga är att vi använder tillgängliga behandlingsverktyg på ett förståndigt sätt. Om det är så att en premenopausal kvinna inte kan ta tamoxifen p g a oacceptabla biverkningar får man förstås försöka finna på ett sätt att göra det bästa i den situationen. Ett sätt kan vara att kontrollera känsligt östrogen i blodet och om det är högt ge GNRH, samt kontrollera att effekten på äggstockarna är fullgod genom ett uppföljande prov och samtidigt utvärdera bieffekterna av den behandlingen. På så vis har man optimerat GNRH-behandlingen. Hur länge ska man då behandla? Om GNRH-behandlingen fungerar (bevisat genom mätning av östrogen) och är fördragbar skulle jag föreslå en längre behandling än två år. Litet beroende på omständigheterna kan man i en sådan situation även fundera på att småningom operera bort äggstockarna så slipper man gå till syster för ett stick i månaden.

Som ett kuriosum  kan jag nämna att effekt av den kirurgiska metoden att at bort äggstockarna vid spridd bröstcancer beskrevs redan av Beatson 1896 och är den äldsta kända hormonella terapin vid bröstcancer.

Hoppas detta var till nytta.

Question 11

hej! jag har vaknat på natten i ca tre veckor och känt att jag har legat på något knöligt under vänster bröst. Men inget har varit där. Jag har gått igenom bröstet men kan inte känna någon knöl men som en stor svullnad inunder bröstvårtan. det gör ont. jag äter inte hormoner. varit i klimakteriet i tre år. mamma dog efter bröstcancer och skelettcancer. rädd. vet ej vart eller vem jag ska kontakta?

Accepted Answer

Hej! Det enklaste är om du kontaktar din vårdcentral och låter dem undersöka ditt bröst. De kan i sin tur då beställa en mammografi och/eller ultraljud. Har du något bröstcentrum i din stad så kan man ofta också direkt söka sig dit, så i så fall kan det vara värt att ringa dit och be om en tid.

Question 12

Undrar om man kan få mer förklaring på det som står i min journal enl följande:

Vänstersidig sektorresektion och sentinel node-biopsi. I PAD invasiv duktal cancer 17 mm, histologisk grad 3, trippelnegativ, Ki67 15%. Radikalt opererad med minsta sidomarginal 8,5 mm mot invasiv cancer och 1,6 mm mot DCIS. Total extent 21 mm. 2 stycken benigna sentinel nodes.

Accepted Answer

Hej, i första hand bör din behandlande läkare förklara dessa termer och resultat för dig, då de används för att slå fast vilket typ av efterbehandling du bör få. Så om du inte har varit tillbaka till din läkare ännu får jag be dig att avvakta dennes förklaringar. Du är naturligtvis välkommen att återkomma ifall du undrar något specifikt efter ditt återbesök hos din kirurg.

Question 13

Hej! Vad kan man få för biverkningar efter en mastektomi? Och kan undersköterskans roll vara gällande hur man lindrar dem?

Accepted Answer

Hej, vanliga biverkningar är ju smärta och blåmärken, men du kanske menar komplikationer? Det kan tillstöta serom som är en ansamling av sårvätska under huden, vilket är väldigt vanligt efter mastektomi. Det är inget farligt, men vätskan kan behöver tömmas. Infektioner i såret kan förekomma efter alla typer av kirurgi. Undersköterskans roll specifikt kan jag nog inte generellt uttala mig om, men det är klart att hen spelar en större roll vid t ex såromläggningar.

Question 14

Jag har sedan en månad ont i vänster bröst.
Min svägerska som haft bröstcancer har sagt, att om det gör ont är det lägre sannolikhet för cancer. Stämmer det?
Det onda har inte försvunnit efter mens. 
Jag har prematur menopaus och tar estradiol varje dag. Kan det påverka? 
Borde jag söka för det eller ska jag skita i det?

Accepted Answer

Hej! Ja, smärta är sällan ett tecken för cancer, även om vissa patienter berättar att de känt av sin tumör innan diagnos. Det här till ovanligheterna. Ont i ett helt bröst är osannolikt kopplat till några farligheter. Om du just har påbörjat estradiolbehandlingen så kan det absolut påverka eftersom bröstet anpassar sig, och omställningen kan kännas. Du skriver i rubriken "knöl", och i så fall bör du ju söka, men om det bara är ömhet/smärta så kan du försöka med värme, lätt massage, mjuka kläder (inget åtsittande) först.

Question 15

Jag har under flera år haft en bröstvårta som är "kluven". Jag har börjat tänka på det det senaste men kan dra mig till minnes att den varit så sedan tonåren. Sista året/ två åren (kanske längre, svårt att säga eftersom jag inte alltid tänkt på det) har samma bröstvårta blivit inåtvänd. Inte alltid, men ibland får jag liksom "ploppa" ut den med fingrarna. Jag har inga rodnader och känner regelbundet efter knölar. Det bröstet har alltid varit lite "säckigare". Jag är 23 år.

Om ni tycker att jag behöver söka på vårdcentralen, bör man se en sköterska eller doktor? Ringer man bara och säger att man är orolig?

Accepted Answer

Hej! En kluven bröstvårta är en normal "variant" och inget att oroa sig över. Om det börjar bli inåtvänd kan det vara bra att du är noga med att du faktiskt just "ploppar ut" den ffa i duschen, eftersom det kan samlas sekret  kring bröstvårtan som leder till inflammation som leder till att det blir mer indragning. Så som du beskriver det nu behöver du inte kontakta vården, men om du upplever att det blir mer uttalat eller om du får bekymmer med rodnad/eksem etc så är det bra att låta vårdcentralen kolla.

Question 16

Hej!
Har sedan några månader en bröstvårta (höger) som alltid är indragen och ibland kliar. När jag gjorde Mammografi och ultraljud  för ca 6 månader sedan såg den också ut så. Tänkte därför att allt är ok men nu kan jag inte släppa detta.. Behandlad för BC 2013/14 Vä bröst. Borde jag göra mammo och UL igen? Bör tilläggas att jag bor i Thailand så en komplicerad och kostsam procedur.

Accepted Answer

Hej! Ibland är det inflammationer bakom bröstvårtan som gör att den drar in sig och kliar, men det är klart att man först bör utesluta en underliggande malign förändring, alltså bröstcancer eller förstadium. Om du inte påtalade denna förändring när du gjorde din senaste undersökning tycker jag faktiskt att du bör göra en ny undersökning som i så fall måste vara riktad just mot det området (dvs du behöver tala om för dem att indragningen är nytillkommen). Om du redan hade påtalat dina besvär då så tror jag du kan börja med att kontakta samma mottagning igen och fråga om du kan få en ny, begränsad undersökning.

Question 17

Hej, nu är det en vecka sedan jag fick göra om mammografi och samtidigt gjordes ultraljud och biopsi. Självklart är jag otroligt orolig. Läkaren som gjorde biopsi sa att det inte var stark misstanke. Hur ska man tolka det? Något måste de ju ha sett i bröst. Vad kan det finnas för annan orsak att ta biopsi? Mina tankar bara snurrar.

Accepted Answer

Hej, man tar biopsi redan vid minsta lilla misstanke som vi kallar för "möjligen misstänkt". Det kan vara bindvävsknutor, mjölkgångspolyper etc. Få av dessa förändringar får sedan en malign diagnos, men så klart ska man hellre undersöka en gång för mycket än för lite. Om undersökaren tyckte att det inte såg alarmerande ut är det ett gott tecken.

Question 18

Hej!

Jag är en kvinna på 40 år och har nyss genomgått min första mammografiundersökning (hälsoscreeningen). Jag fick positivt besked förra veckan, allt såg bra ut. 

Jag undrar dock över min ena vårtgård som ibland styvnar lite konstigt. Det blir lite som en grop på ena sidan innan hela vårtgården styvnar och då försvinner även gropen. Jag känner ingen knöl.  Ser inte heller någon grop när de inte är styva. Det syns inte då. Inbillar mig att om det varit något borde det kännas/märkas även då. Kan det vara så att musklerna styvnar lite olika i vårtgården? Vet ej om det alltid varit så och jag bara reflekterat över det nu. Har varit lite orolig inför mammografin. 

Min fråga är: Låter detta alarmerande eller kan man lita fullt ut på mammografiresultatet?

Accepted Answer

Hej, att det blidas gropar när musklerna i vårtgården och runt bröstvårtan drar ihop sig är inget konstigt och du behöver inte känna oro för det. Det vi rekommenderar att vara uppmärksam på är gropar som inte kommer med muskelaktivitet men snarare med att man bara lyfter armen eller också när man inte gör något alls, dvs en sakta ingropning över tid utan din eller annan yttre påverkan.

Question 19

Gjorde bröst screening som inte visade något i februari 2020. Men har senaste månaden haft svullna bröstvårtor som gör ont samt att vänster bröst emellanåt kliar,
för övrigt inga förändringar. Är detta något jag bör kolla upp?

Accepted Answer

Hej, svårt att säga vad det beror på, men det är inget typiskt tecken för någon farlig åkomma. Om det inte tillstöter eksem, sekretion, sår, rodnad och/eller fjällning så kan du avvakta och försöka få bort klådan med en mild salva.

Question 20

Hej! 
Jag är en 35-årig tre barnsmamma som  för ungefär 1 månad sedan upptäckte en knöl i min armhåla. Den är en stenhård kula som sitter ganska högt upp i armhålan, alltså inte så nära bröstet. Den gör inte ont alls, inte ens när jag trycker och känner på den. Kan det vara bröstcancer fast den sitter högt upp i armhålan? Jag har inte kollat upp den än.

Accepted Answer

Hej! Om knölen sitter ytligt, dvs i eller precis under huden, så är det antagligen snarare ett aterom (talgkörtel) än en lymfkörtel. Aterom sitter betydligt ytligare och är hårdare än lymfknutor, de brukar vara väldigt välavgränsade och runda. Är knölen ny bör du visa upp den på din vårdcentral.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Protein vid sårläkning

Hur känns knölen

Fiberadenom som vuxit/blivit två

Cysta med förändring i

Vätska från bröst?

Tyda journal

Knöl i bröstet

Andningsstyrd strålning

bröstcancer på män.

Bröstvårta strålande smärta

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss