Frågor & svar

Question 1

Hej!
Undrar nu om det är bättre att tömma "hård" vätska innan cyto-
behandlingen.
Hur länge kan man gå med den besvärliga vätskan, heter det serom? Känsel fortf borta.
Är det jättestora infektionsrisker om man tömmer? Känns som ja
har en bok i armhålan, ungefär.
Mvh Anna

Accepted Answer

Hej! Man brukar vilja tömma serom om det förorsakar besvär (så som du beskriver). Upprepade tömningar däremot ökar infektionsrisken, så det är bättre att hålla det till 1-2 gånger om det går. Serom hindrar egentligen inte strålbehandlingen, men däremot kan en förändring av läget (dvs seromet blir klart mer eller klart mindre) under pågående strålbehandling vara olyckligt eftersom du ju gör en strålplan innan, där man ritar in exakt vilka vävnader som ska få vilken stråldos. Så tömma under strålbehandlingen är inte så bra, och då ska man helst inte röra området när strålplanen väl har gjorts (dvs när skiktröntgenbilderna innan är gjorda). Hoppas du förstår hur jag menar.

Question 2

Hej igen!
Stort tack för stödet jag fick förut. Nu har ny konferens ändrat det tidigare negativa behandlingsbeskedet. Jag kommer nu få behandling, med enbart Karboplatin.
På min korkade fråga, om jag kan dö av behandling, svarade onkologen att cyto är starkt toxiskt, och det kan man. Jag är för frågvis eller vad tycker Du? Har Du några råd att ge mig?
Mvh Anna

Accepted Answer

Hej Anna, nej jag vet inte om jag har något speciellt råd just nu. Det är riktigt att man kan dö av cytostatika, men det är ju verkligen inte speciellt vanligt. Vanligare är att man får jobbiga biverkningar, men de går i allmänhet över, och kroppen och knoppen återhämtar sig efteråt. 

Jo, nu kom jag på ett bra råd: Håll igång! Rör på dig mycket. Ut och promenera eller cykla, styrketräna gärna! Lös korsord och läs böcker!

Question 3

Har trippelnegativ bröstcancer och påbörjat neoadjuvant cytostatikabehandling nyligen. Jag är fast i tanken på att det kan finnas spridning som inte hittats. Jag har en tumör i ena bröstet på ca 25mm, ki67 är 48%. Inget i det andra bröstet. Biopsi har gjorts på en lymfkörtel som var förstorad och den visade inga cancerceller. Vid blodproverna som togs innan behandlingen  tog man även CA 15-3 som låg på 8,7.
Jag har (vill iaf) tolkat det som att det i dagsläget inte är troligt att det finns metastaser som inte hittats. Borde man göra en bredare undersökning med röntgen av andra delar? Har gjort MR av bröst redan.
Går det att förutse en tumörs benägenhet att sprida sig genom att analysera den på något sätt? Går det att förutse vem som har större risk att drabbas av återfall?

Accepted Answer

Hej
Ja, det går att förutse en tumörs benägenhet att spridas, och att mäta det är det vi gör hela dagarna. Eller rättare sagt, det är det patologerna gör hela dagarna. De tittar på tumörens egenskaper, dess storlek och om det finns spridning till lymfkörtlarna. Efter den preoperativa behandlingen undersöker de hur mycket av tumören som finns kvar i bröstet och armhåla om man fått sådan behandling.

Alla dessa faktorer ger oss ledtrådar om risken för återfall. Generellt kan man säga att om man har en tumör av den storlek som du anger och som inte spridit sig till armhålan är sannolikheten så liten att man ska hitta något på röntgen att man inte rutinmässigt gör en datortomografi för att undersöka det, samtidigt inser man förstås att det finns en viss risk för mikroskopisk spridning, och det är därför man ger medicinsk behandling utöver operationen. 

I ditt fall är det väl bara det faktum att tumören är trippelnegativ som kan sägas ligga dig i fatet, men även den saken kan man diskutera. Trippelnegativ bröstcancer har störst risk att komma tillbaka under de första 3-5 åren, om den  inte gör det är prognosen utmärkt. Och om tumören fösvinner på cytostatikan är prognosen också utmärkt. På lång sikt kan en hormonkänslig bröstcancer ha allvarligare prognos än din.  

Det finns antagligen inget omedelbart behov att röntga dig just nu.

Det viktigaste just nu tror jag är att du får en bra och effektiv behandling så att risken för återfall trycks ner så mycket som möjligt, och att du sedan  efter behandlingsperioden kan återhämta dig och komma tillbaka till ditt vanliga liv. Det viktigaste av allt är sen att hittar en strategi som gör att du känner dig trygg i ditt friska jag. Jag tänker att det är den konst som ni fd bröstcancerpatienter utvecklar, och som vi andra inte riktigt vet hur den fungerar.

Question 4

Hej!

Jag är 48 år och äter Tamoxifen sedan september 2019. Jag opererades i augusti och hade en 13 mm stor invasiv duktal cancer NHG2. ER 100, PR 20, Ki67 16% (intermediärt). Her2 2+ ej ampl samt frisk SN.

Jag har läst att effekten av Tamoxifen kan variera trots att tumören uttrycker hormonreceptorer. Vad beror det på och hur vet man att det fungerar? Kan (som hos mig) lägre uttryck av PR ge sämre effekt?

Idag var jag på min första kontroll med mammografi och ultraljud och allt såg bra ut, vilket kändes jätteskönt. Jag kunde dock inte låta bli att fråga om det var någon uppenbar skillnad i bröstens täthet mot innan jag blev sjuk och det var det inte (jag har relativt täta bröst). Borde tätheten minskat nu när jag äter Tamoxifen? Som du hör är jag lite hispig över att det inte fungerar då det inte "går att mäta". Jag har förutom vissa slemhinneproblem inga biverkningar alls.

Med vänlig hälsning Jessica

Accepted Answer

Effekten av tamoxifen i den situation du skisserar går inte att mäta. Det är dock riktigt att man i någon studie sett att de som har en minskad täthet har större förebyggande effekt av medicinen än de som inte går ner i täthet. Fast å andra sidan ska man komma ihåg att det inte finns någon riktigt bra metod att mäta täthet och att detta heller inte innebär att medicinen är verkningslös i de fall som inte går ner i täthet. 

Den medicinering du tar är förebyggande. Du är frisk efter bröstcancer, men har såklart en liten risk att drabbas av återfall, det är denna risk som medicinen reducerar. I praktiken kan du inte vet hur effektivt det är, utan får nöja dig med att "hälsan tiger still".

Question 5

Hej ! Har efter några dagar med Letrozol fått typ "rethosta", är det vanligt vid Letrozol? Började med strålning veckan efter, verkar som hostan blir mer då ? Är det "vanliga" biverkningar vid dessa behandlingar ?

Accepted Answer

Hej, för mig är rethosta inte ngn vanlig bieffekt av letrozol. Jag uppfattar att det började före strålningen. Du har inte helt enkelt blivit förkyld? Antar att man i dessa dagar inte eller ska glömma att corona kan ge lätta symtom. Tycker inte man kan "skylla på" letrozol.

Question 6

Hej Niklas! Förstod från ett av dina svar att unga kvinnor oftare än äldre ordineras cytostatika (allt annat lika vad gäller tumöregenskaperna). Är lite nyfiken på resonemangen bakom.

Accepted Answer

Hej! Man ska inte åldersdiskriminera, men det förstås samtidigt fel att inte ta hänsyn till åldern om den påverkar en individs möjlighet att tåla en viss behandling. Generellt kan man säga att äldre person har större risk att drabbas av biverkningar av tuff cytostatikabehandling än yngre. Man får förstås kompensera för den nedsättning i t ex njurfunktion som uppstår genom att ge lägre doser eftersom för en äldre person leder även en lägre dos till högre koncentration i blodet och mer biverkningar än hos en yngre person.  

Adjuvant cytostatika ges till till synes friska individer i syfte att förebygga allvarligt återfall och på sikt död i cancer. Cytostatikan påverkar endast risken att dö i cancer, om man är äldre har man av naturliga orsaker större risk att drabbas av andra sjukdomar och död till följd av dem. För en kvinna med bröstcancer som är 40 år gammal beror i stort sett all dödlighet (mortalitet) inom 10 år på bröstcancern (som man kan påverka med cytostatika t ex), nästa ingen dör av något annat. För en 75-årig kvinna med samma cancer är risken att dö av något annat mycket högre, kanske ca 30 % (och den risken påverkas inte alls av cytostatikan). Det är också så att även en mindre förbättring i prognosen hos den yngre kvinnan har större genomslag eftersom hon förväntas leva mycket längre tid och även en ganska liten förbättring av prognosen får på sikt en större betydelse i antal vunna levnadsår.

Jag tänker att dessa aspekter gör att man bör  tänka litet annorlunda när det gäller tilläggsbehandling med cytostatika i olika åldersgrupper, och att det är rimligt att inte ge cytostatika till exakt samma kategorier av patienter i alla åldersgrupper.

Question 7

Hej!
Jag undrar om skillnad mellan ki67 biopsi värdet och det från operationsfyndet ändrar prognos och grad? Jag hade 38% i ki67, fick behandling (cytostatika och herceptin) och sedan opererades. PAD visar ki67 3%. Även tumören minskade men var kvar upp till 9mm. Mikrom.  i en c. n. 
Tack!

Accepted Answer

Hej Lolo, det är med all sannolikhet prognostiskt gynnsamt om Ki67 minskar som resultat av behandlingen. Det är klart visat vid receptorpositiv och HER2 negativ bröstcancer, men jag skulle tro att det gäller även vid HER2-positiv bröstcancer. JAg tänker att man oavsett detta bör överväga att ge dig kadcyla nu istället för trastuzumab.

Question 8

Hej, 
För ett tag sedan hittade jag en knöl i vänstra bröstet. Läkaren på Vc kände också en liten knöl och skickade remiss för mammografi.
Fick göra mammografi och ultraljud,  förstod det som att man inget såg på dessa undersökningar. Men ska ändå göra en biopsi, är detta vanligt? 

Mvh Johanna (37 år)

Accepted Answer

Ja, det är en helt korrekt handläggning. Trippeldiagnostik kallas det. Trippeln består av 1) palpation - det man (dr eller patient) känner med fingrarna 2) bilddiagnostik, i första hand mammografi och ultraljud och 3) biopsi. Två av dessa ska tydligt tala emot att det är ngt farligt för att man ska vara nöjd.. I ditt fatt uppfattar jag att det finns en knuta som man inte ser på mammografi, det är ett plus och ett minus. Därför måste man göra också punktionen även om det kan tyckas osannolikt (vilket det i och för sig är) att det ska upptäckas en cancer med punktionen. Om man alltid gör såhär så blir det bäst även om den sista punktionen i fall som ditt sällan leder till cancerdiagnos. Det finns exempel på att man försummat punktionen och det faktiskt varit en cancer. Det är alltid olyckligt när det blir så, mest för patienten förstås, men även för doktorn som alltid blir fälld när sådana fall granskas.

Såklart ska du genomgå punktion även om sannolikheten att det ska vara cancer är låg.

Question 9

Jag upptäckte min bc hösten-19. Op sep.mastektomi h.bröst.
Diagnos: Trippelnegativ T2N1 bc basal like immunfenotyp. 1 micrometastas i axillen mkt högt Ki-67 90%.minimala härdar av DCIS grad3. Färdigbehandlad 23/1-20. Inledningsvis prat om strålning. 2 läkare för, 1 emot. Det blev ingen strålning. Cytostatika: veckovis paclitaxel+carboplatinx3, EC 75x3 var tredje v. (Bytts ut vid något tillfälle. Taxol /Taxofene 75 Docetaxel har nämnts)
Mitt fall gick från onkologen tillbaka till bröstkirurgin efter behandling. Planerat återbesök juli-20! Får även Zometa,som skulle tas då. Nu har jag erhållit brev om framflyttade tider pga covid-19. Inga tider kan ges. Är det naturligt att ha så lång återkoppling ef.op?

Har ett antal biverkningar att kämpa med så det är lite frågor.
Ringer jag kontaktsköterska, hänvisas jag till VC hemmavid. De i sin tur hänvisar tillbaka till”de som orsakat problemen”sjukhuset ifråga.
Man blir lite vilsen ibland. Obs nu är jag ingen hispig tjatkä...ing utan har bara hört av mig ett fåtal gånger. Man ger upp mao
Min undran är nu om det är den normala gången? Ja inget är ju i det normala i dessa tider, men hur brukar det funka?
Tack för att Ni finns💕

Accepted Answer

Den viktigaste frågan uppfattar jag är hur du ska veta vart du ska vända dig. Och att du ska få ett adekvat svar på dina frågor. Jag kan förstås inte se hela bilden baserat på det du berättar, men jag kan tycka att det är en rimlig strategi att den klinik som har hand om behandlingen också har hand om uppföljningen. Så är det på många håll. Om det rör sig om saker som har direkt med behandlingen att göra kan jag förstå att VC, ställer sig undrande. Kanske en fråga för bröstcancerförbundet att driva?

Question 10

Jag genomgår en dostät cellgiftsbehandling för min bröstcancer, med EC och Docetaxel och får behandling var 14:e dag.
Jag tar sprutor, Zarzio, för att stärka immunförsvaret samt får profylaktisk antibiotika, Ciprofloxacin, varannan vecka. 

Jag tycker inte att det känns roligt att äta så pass mycket antibiotika men jag förstår att jag behöver den för att undvika infektioner. På Vetenskapens Värld har jag sett ett program som handlade om tarmbakterier där forskning presenterades som visar att antibiotika kan ha negativ effekt på både immunterapier och cellgiftsbehandlingar. Orsaken skulle vara att viktiga tarmbakterier slås ut av antibiotikabehandlingen.

Min fråga är om jag kan ta tillskott av probiotika för att hjälpa mina tarmflora och när jag isåfall kan ta det. Samtidigt som jag tar min antibiotika, eller veckan då jag inte tar det? Eller kan jag ta det hela tiden? Probiotika som jag tänker på är tex Sivomixx. 
Eller kan probiotika ge en negativ effekt på min cellgiftsbehandling?

Accepted Answer

Hej 
Jag är benägen att hålla med dig. När man började ge dostät behandling ingick det antibiotika på det sätt sm du säger i behandlingsregimen. Antingen följer man helt enkelt det schemat, eller så finns det något särskilt skäl som inte framgår av din fråga till att ge dig förebyggande antibiotika. I den stora studie som vi hade i Sverige (Panther) drabbades 11,5 % av patienterna med dostät behandling av feber relaterat till låga vita blodkroppar (trots ciprofloxacin). Vid standardbehandlingen (utan ciprofloxacin) var det 15,4% som fick motsvarande typ av infektion. Det verkar alltså som om behandlingen kunde förbygga vissa fall av feber, men man kan tycka att skillnaden inte är så stor, och det var ingen som råkade illa ut till följd av detta i kontrollgruppen

Personligen använder jag inte förebyggande antibiotika rutinmässigt i samband med dostät behandling, utan tänker att det är bättre att ge antibiotika i de fall man får en komplikation med bakteriell infektion under behandlingsperioden (neutropen feber t ex). Jag menar att det finns tydligt negativa konsekvenser av att ge ciprofloxacin förebyggande. Du har väl en fungerande febertermometer hemma?

Question 11

Har avslutat behandling för TNBC med op, cyto och strålning (färdig mars 2020. 
Så sent som förra veckan gjordes en CT av buk och thorax samt MR av bröst. 
Har nu i helgen upptäckt att det kommer blod från bröstvårtan om jag klämmer på den. Det är inga mängder blod utan ytterst liten droppe och det rinner inte ut av sig själv. Ser ut som blodet är klart. Inga sår eller svullnad syns och det gör inte heller ont. Det är från det friska bröstet. 
Kan det vara en biverkan av MR eller bör jag uppsöka bröstmottagningen för detta? Antar att de ändå hör av sig snart ang resultat av MR oavsett.

Accepted Answer

Nej, det kan inte vara en biverkan av MR-undersökningen. Och det är förstås bra att du gjort en MR inte minst nu. Det skulle kunna finnas ett sk papillom som ger upphov till blödningen. Såklart ska du berätta för dem på bröstmottagningen. Jag blir inte mycket oroad av detta, men jag skulle vilja veta vad det beror på.

Question 12

Hej! Opererades för bröstcancer den 30/3. Fick besked drygt 5 v senare att de hittat tre tumörer (initialt var det två, patologen hittade en till) på 2, 8 och 11 mm. Invasiv duktal bröstcancer + DCIS, Ki67-21, malignitetsgrad 1, ej spridning. HER 2 positiv. Har börjat äta tamoxifen och väntar på strålbehandling. Hur länge är rimligt att vänta egentligen? Jag har varit i kontakt med Sahlgrenska (dit remissen är skickad) som säger att de har lång kö pga pandemin och att jag inte kan räkna med att få någon kallelse förrän tidigast efter sommaren. Fick rådet att ringa runt i landet för att höra om möjlighet finns att få behandling tidigare. Om jag får "napp" någonstans så måste min läkare skicka ny remiss och deras läkare måste göra sin bedömning av fortsatt strålbehandling och sen hamnar jag i deras kö. Min sjuksköterska sa att tidsmässigt så vinner jag nog inte så mkt på det, och det förstår jag. Ska man verkligen behöva vänta 20 v eller mer som det blir i mitt fall?

Accepted Answer

Nej, detta är riktigt dåligt. Det finns flera orsaker till väntetider på våra strålbehandlingsavdelningar, och det fanns störande väntetider redan före coronapandemin. Jag vet inte riktigt vad jag ska råda dig till. Det är bra att du har kunnat börja med din hormonbehandling redan, den påverkar i sig det som strålbehandlingen ska behandla, men det hade varit bättre om behandlingen kunde komma igång, inte minst för att du ska komma vidare i ditt liv. Målsättningen är 6 v mellan operation och start av strålbehandling. Det känns inte heller bra att ni patienter själva ska ringa runt och höra, jag håller dock inte med om att det skulle vara så att själva remissproceduren skulle vara krånglig. Riktlinjerna för att ge behandling är samma i hela landet. 

Jag misstänker att du missuppfattat en detalj i den mikroskopiska undersökningen. Står det verkligen HER2-positiv? Står det inte HER2+? Det egendomliga är att HER2+ = HER2-negativ, HER2+++ däremot är HER2-positiv, och HER2++ är positiv i ca 10 % av fallen när man gör en ytterligare undersökning: ish-analys. Om det verkligen är så att du är HER2-positiv, ska man förstås ge tilläggsbehandling med trastuzumab och cytostatika. Men som sagt, jag tror i första hand inte att du är HER2-positiv. Kolla med din kontaktsköterska!

Question 13

Hej,
Jag gjorde för en tid sedan ett DNA test via My Heritage för att se om jag hade ökad risk för någon speciell sjukdom. Jag fick svaret att jag hade ökad risk för bröstcancer, ca 30% risk istället för 10%, som var normalt för min ålder, 46 år. Jag blev väldigt orolig och skulle vilja kolla upp det här närmre? Var kan jag göra det? Vad rekommendrar ni att jag ska göra? Det ska tilläggas att jag för ca 10 år tog bort en godartad tumör på min lever som tros ha vuxit till sig av östrogen.

Accepted Answer

Hmm, det är väl litet det som är problemet med denna typ av analyser som man tar på egen hand. Jag kan inte svara för detta provs tillförlitlighet,  Jag skulle föreslå att du kontaktar närmaste genetiska klinik, finns på alla universitetssjukhus utom Örebro och ber att man där värderar din risk. Du ska förstås ta med dig utlåtandet. Du går säkert på mammografiundersökningar inom screeningprogrammet, det ska du förstås fortsätta med!

Question 14

Hej! Undrar lite om ismössa vid  paclitaxel-behandling. Har alla rätt att be om sådan? Läst att vissa får och andra inte. Finns det på alla sjukhus? Tex Västerås.  Om inte, är det möjligt att låna från andra sjukhus?  Vet att det inte är någon garanti för att behålla håret men värt ett försök..

Accepted Answer

Hej, jag tror att ismössa används på vissa ställen i landet. Vi paklitaxelbehandling kan det säkert hjälpa, men om man även ska för EC-behandling är det nog mer osäkert om det hjälper, man kan tappa håret ändå. Hos oss är det så att vi fattat beslut om att inte använda mössan, ffa då det är så resurskrävande på ett sätt som gör att vi ser att det skulle inverka negativt på våra väntetider om man använde det systematiskt. Varje behandling tar mycket längre tid med mössan och personalen kan behandla färre patienter på en dag om de ska ha mössan. Det går inte heller att komma med en lånemössa, ffa av legala skäl, all teknisk apparatur som ska användas måste vara godkänd av den egna medicinsteknikska enheten, men även för att det skulle skapa en orimlig jämlikhet på avdelningen. Det kan tyckas cyniskt och dåligt att det är så, men vi vill prioritera att kunna ge behandling i tid framför att erbjuda denna extra finess.

Question 15

Kan en bröstcancer beropå att jag ätit Indivina i 10 år !?

Accepted Answer

Knepig fråga som kräver ett ganska långt svar. 

Först den korta versionen: Kanske. men det är långt ifrån säkert.

Indivina är ett hormonersättningspreparat som man kan ta efter klimakteriet för att lindra vallningar och svettningar som beror på att de kroppsegna hormonerna gått ner.

Det går inte att säga i ett enskilt fall om en inträffad cancer beror på att man tagit hormonbehandlingen, däremot vet man mycket väl hur effekten ser ut på gruppnivå. Om en bröstfrisk kvinna tar ett kombinerat preparat som Indivina har hon ungefär dubbelt så stor risk att få bröstcancer jämfört med om hon inte tagit medicinen. Uttryckt på annat sätt: Om hon äter indivina under 10 år mellan 50 och 60  leder det till att hon fram till 70 års ålder har en risk att få bröstcancer på ca 10 %, vilket kan jämföras med ca 6 % ifall man inte medicinerat. Uttryckt på ett tredje sätt: av de som tar medicinen under 10 år kommer ungefär var 25e (4 %) att få en bröstcancer som har med medicineringen att göra.

Riskerna är lägre med preparat som enbart innehåller östrogen, och preparat som man tar lokalt i underlivet (salva/vagitorier) ger inte någon synlig riskökning. 

De cancerfall som har med hormonmedicineringen att göra är vanligen hormonreceptorpositiv, så om man fått en hormonokänslig tumör så är sannolikheten klart lägre att det har med hormonmedicinering att göra. 

Till följd av detta rekommenderar man att ta hormonmedicinering under så kort tid som möjligt och endast i de fall man har besvärliga vallningar. Man kan ha 5 år som en tumregel, men även då leder det till en viss riskökning. Det fanns en tid när man trodde att hormonersättningen hade många andra positiva effekter förutom att lindra vallningsbesvär, det anser man inte längre idag. Därför är inställningen till dessa preparat mer restriktiv nuförtiden än den kanske var före 2000.

Det finns två  grupper som man måste tänka särskilt på
1) Kvinnor som tillråds att ta bort äggstockarna i riskreducerande syfte p g a mutation i BRCA1 eller BRCA2. Detta sker ofta mellan 35 och 45 års ålder. I dessa fall kan man rekommendera hormonmedicinering under längre tid, fram till 50. Ffa BRCA1-bärare har ju en ökad risk för ffa hormonokänslig bröstcancer som inte påverkas på samma sätt. Medicineringen ges också i en ålder då riskerna för hormonkänslig bröstcancer inte är lika höga.
2) Kvinnor som haft hormonkänslig bröstcancer ska inte ta sådan medicinering alls. Men det är en annan historia.

Question 16

Invasiv lobulär cancer NH62 omgivande LCIS .. ER95% PR40% HER2- KI-67 16% !     Tacksam för svar :-)

Accepted Answer

Det betyder att det är den näst vanligaste mikroskopiska typen av bröstcancer, lobulär. Den vanligaste heter duktal. Och att den är omgiven av något som tidigare hette lobulär cancer in situ, som nuförtiden har döpts om till ett annat uttryck: Lobulär neoplasi, vilket är bättre men litet kryptiskt. Den gamla beteckningen antydde att det är ett förstadium till cancer och det är den inte riktigt, men det är en avvikelse man kan se antingen för sig själv, eller i anslutning till en cancer, som i detta fall. Det är mer som en signal om att det finns en risk att det kan utvecklas en cancer. Nåväl, tumören hade 95 % ER, vilket betyder att 95% av cellerna i tumören har cellkärnor som färgas för östrogenreceptorer, som är kroppens signalväg för det kvinnliga könshormonet östrogen, dessutom 40 % PR vilket på liknande sätt betyder progesteronreceptor. Att det finns sådana receptorer i tumören signalerar att tumören är åtkomlig med hormonell behandling t ex tamoxifen eller letrozol. Ki67 är en markör som anger hur stor andel av cellerna som befinner sig i aktiv delning. JAg kan inte säga om det värdet är högt, lågt eller mitt emellan, för referensvärdena skiljer sig åt mellan olika patologlaboratorier. Vi använder den markören tillsammans med tumörgraden (NHG  =2 menar du nog). Det betyder Nottingham Histologisk Grad, och det är ett annat sätt att mäta bl a delningshastigheten. Vi använder grad och Ki67 i hormonkänslig bröstcancer för att dela in den i två grupper Luminal A och Luminal B, där man är mer benägen att ge cytostatika i tillägg efter operation om man är Luminal B.

Varför heter det just Nottingham histologisk grad? Jo för att det var två patologer där som uppfann denna typ av gradering. Vet du varför det heter Ki i Ki67? Jo det beror på att det var på ett laboratorium i den nordtyska staden Kiel som man tog fram den antikroppen man använder för att mäta Ki67.

Question 17

Hej! Fick aldrig valmöjligheten till att plocka ut mina ägg innan behandlingen började, blev bara erbjuden att få zoladexspruta? Är det pga min cancer typ? Har trippelnegativ metaplastisk bröstcancer grad 3 Ki67 82%.
Är det farligt med kalk i bröstet efter man opererat ut tumören och behandlingen är avslutad?

Accepted Answer

Hej Jossan, jag tror inte i första hand att det har haft med din tumör att göra. Det kan finnas andra saker som ifall du redan har barn, och hur gammal du är t ex som kan ha spelat in. Men det är svårt att veta baserat på den information du lämnar. Kontakta de som har hand om dig!

VAd gäller den andra frågan: om det bara är kalk och inga tumörceller så är det inte något farligt med det.

Question 18

Hej!
Min bröstcancer upptäcktes via mammografi, jag har inte känt något själv. Vid den fördjupade kontrollen med ultraljud gjordes en biopsi som visade på cancerceller. Dock så fick man med så pass få celler vid fett prov så man kunde inte fastställa något mer om tumörens art. Detta vet man först när analys gjorts av tumör samt portvakt.
Jag opererades för cirka en vecka sedan. Operationen i sig gick bra men jag mår fortfarande dåligt av narkosen. Jag är yr och illamående om än bättre än för några dagar sedan. 
Idag fick jag kallelse till läkare, besöket är om cirka tre veckor. Det står inget i kallelsen om vad det avser men jag tar för givet att det är PAD-besked.
Min fråga då är om man redan analyserat portvakten och sett att det inte finns några metastaser? Eller kan det komma ytterligare en kallelse till operation innan jag ska till läkaren? Eller får jag besked om ev spridning först på läkarbesöket om tre veckor? Det känns som väldigt lång tid att vänta. Om man sett metastaser så vill jag ju gå vidare med operation av fler lymfkörtlar så snart som möjligt och inte någon vecka efter att jag fått provsvar för då innebär ju det att det gått sju veckor från det att jag fick diagnos bröstcancer tills andra operationen görs. 
Tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej Malin, 
Det besök som planeras är för att du ska få besked om resultatet av operationen, det skulle vara underligt om du blev kallad till ytterligare en operation innan du varit på ditt läkarbesök. I mellantiden kommer man att diskutera ditt fall vid den sk multidisciplinära konferensen för att t ex fatta beslut om huruvida det bör utföras ytterligare en operation och ifall det ska rekommenderas kemoterapi efteråt. Jag håller med om det du skriver,  att det kan bli utdraget ifall man rekommenderar ytterligare en operation av armhålan. I den bästa av världar skulle det gå litet snabbare. På vissa ställen finns det problem med långa väntetider för att få den mikroskopiska undersökningen helt klar. Frågan är fri, du kan ju be att få kontakt med din läkare via din kontaktsköterska för att se om det går att skynda på processen något.  Viktigaste skulle jag trots att säga att det är att det blir rätt beslut i slutändan och inte ett beslut som baseras på delar av den information man behöver.

Question 19

Hej blev livrädd imorse när jag kände en knöl ca 1cm stor mellan bröst och armhåla. När jag känner i andra Armhålan så är det ungefär samma där. Är det något man behöver vara orolig över? Jag är 36 år har två små barn, frisk i överigt.

Accepted Answer

Hej! Att känna lymfknutor i armhålan (som börjar strax nedanför behåringslinjen) är inte ovanligt, och man har inte sällan samma fynd på båda sidor. Du har kanske inte känt i det området tidigare och ar inget att jämföra med? Typiskt för friska lymfknutor är att de känns ungefär som bönor, och de går lätt att rulla runt under fingrarna, sitter inte fast någonstans. Sådana kan man också ha i bröstet, men då är det mer ovanligt att känna dem eftersom de kan gömma sig djupare in. Jag skulle föreslå att du har ett öga på dessa knutor, och känner du att de antingen inte försvinner eller blir större efter 2-3 veckor så kan du väl visa upp det för din läkare?

Question 20

Hej
Jag har länge tänkt skriva till Er, men nu tog jag mod till mig och hoppas att kunna få lite svar.

I oktober november så kände jag en smärta som är svår att beskriva den kom å gick, ibland högg de liksom till å ibland molde de i vänster bröst. När jag blev kallad till mammografi i december nämnde jag för sköterskan att jag hade denna konstiga känsla. Fick sen svar i början av januari att jag skulle komma till en kompletterande undersökning, jag anade oro så min man följde med mig.

Jag blev ”tårtbitsopererad” i början av mars i år. 
Såhär står det i min journal: 
Vänstersidig sektorresektion och sentinel node har funnit en radikalt avlägsnad invasiv duktal cancer på 7mm, BRE 6, grad ll tumör utan påvisad kärlinväxt, 
ER 70%, PR 100%, Ki-67 på 24%, HER-2 negativ och i axillen en frisk sentinel node. Rekommenderar endokrin terapi i form av aromatashämmare i 5 års tid och strålbehandling mot bröstet 15 fraktioner som adjuvant behandling.

Jag var sjukskriven fram till påsk och började jobba därefter. Men efter första arbetsdagen svullnade de upp i armhålan och mitt operationsärr gick upp på två ställen. Jag blev sjukskriven igen och är nu det till slutet av maj.

Det onda som jag hade i bröstet innan operationen försvann efter. Det kändes liksom verkligen som det var borttaget. Men sedan två veckor tillbaka har samma känsla kommit tillbaka i bröstet igen, men nu närmare armhålan.
Kan det ha spridit sig?  Går det att se med ett ultraljud?

Jag äter Anastrozol och har nu ätit den i fem veckor.  I början hade jag ont i huvudet, men de har försvunnit. Nu har jag ”bara” kvar värmevallningar, svettning, ont i alla leder och under fötterna, jag sover dåligt och känner mig svag orkar liksom ingenting längre, tycker jag. Fick besked i veckan att jag beräknas få strålning i slutet av juli. Detta känns på sätt och vis bra, men ändå inte....
Är risken för återfall stor? Kommer jag få 15 fraktioner eller kommer jag få mindre nu i Coronatider? 

Jag vill passa på att tacka er för att ni tar er tid att läsa och ge svar till mig och alla andra som har/haft bröstcancer eller som är oroliga att de ska få det.
TACK! Ni är guld värda💝

Accepted Answer

Hej! Vilken otur att du fick sårläkningsproblem efter din operation, hoppas det har blivit bra nu. Med det du beskriver är det mer sannolikt att du känner av läkningsprocessen (som ju pågår inne i vävnaden framförallt, inte bara i ärret i huden) och detta ffa efter din komplikation, än ett återfall. Att det verkar stråla mot armhålan är rätt vanligt, det är ju dit lymfan (som har med "städjobbet" efter operationen att göra) tar sig från bröstet. Men ja, sådant brukar gå att se med mammografi/ultraljud. Det händer extremt sällan att det blir så här tidiga återfall, under pågående behandling, och dessa tumörer har i så fall snarare en mer aggressiv profil än den du beskriver. Men kolla om du känner dig orolig, prata med din läkare. 
Vilken strålning du kommer att få är rätt beroende av hur just din region hanterar coronapandemin, så det korrekta svaret kan bara komma från den enhet där du behandlas.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Strålning

Öm där revbenen går ihop

Önskan om vägledning

Behandling med Anastrosol

HER 2 1+ , Blissel

Avslutat tam

Funderingar kring antihistamin

Tamoxifen

Hormonbehandling

Cytostatika rosfeber antibiotika förebyggande

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss