Frågor & svar

Question 1

Hej!
Jag har opererats för bröstcancer. Duktal, 15 mm, grad 2, hormonkänslig. Inget hittat i lymfkörtel. Genomgått cytostatikabehandling och strålning. Nu zoladex en gång i månaden i 2-3 år (påbörjade för 6 månader sedan, under cellgiftsbehandlingen) och tamoxifen i fem år (började för 1,5 månad sedan). Jag är 37 år och vill försöka skaffa barn. 1. När kan jag göra uppehåll i den antihormonella behandlingen för att försöka bli gravid? Och hur långt uppehåll kan jag göra? 
2. Jag har kraftiga värmevallningar dygnet runt. De började några veckor efter första zoladexsprutan (nattetid) och sedan jag börjat med tamoxifen är det även dagtid. Är det troligt att de kommer att avta? Skulle värmevallningarna minska om jag slutade med zoladex men fortsatte med tamoxifen?

Accepted Answer

Hej! 

När du vill skaffa barn är förstås helt upp till dig (och din partner), ingen annan kan ha någon stark åsikt om den saken. Vi inom sjukvården kan komma med vissa tankar, och jag tänker att det är sådan input du nu söker och det är förstås vettigt, men jag kan verkligen inte komma med en standardlösning. Jag tror inte att det finns.  Det är jag förresten helt säker på att det inte gör. Det är ingen helt enkel ekvation. Fakta, som delvis är osäkra och djupt känslomässiga aspekter spelar in.

Först den enkla frågan, den om Zoladex. Ja, jag skulle tro att vallningarna minskar om du skulle sluta med den sprutan och fortsätta med tamoxifen.

För det andra, hur ska du göra för att "hinna" bli gravid innan det är för sent, och samtidigt inte kompromissa för mycket med din cancerbehandling? 

Du nämner inte om du har lämnat in ägg, eller embryon på fertilitetskliniken före cytostatikabehandlingen. Alla kvinnors fertilitet minskar tydligt efter 35, så jag tänker att det oavsett hur du gör är rimligt att du söker dig till en sådan klinik tidigt i förloppet. Om du tidigare har barn kan det finnas regler som gör att det allmänna inte stöttar det, om du inte har barn kan du troligen få hjälp där på det allmännas bekostnad. det kan finnas olika åldersregler, jag råder dig att kolla upp detta bums.

Din tidigare tumörs storlek och avsaknad av körtelspridning gör att man utan vidare kan anse att din prognos är god, egentligen oavsett hur man gör.  Men man skulle kunna tänka att två års hormonell behandling till att börja med är bra och bidrar till att minska återfallsrisken varaktigt. Det synes rimligt att kämpa på med zoladex också under den perioden, för att optimera den hormonella behandlingen och få ut så mycket som möjligt av den innan man gör paus. Rekommendationen är sedan minst två månaders tamoxifenpaus innan man försöker bli gravid. 

Om du blir gravid, kan du återuppta den hormonella behandlingen efter avslutad amning. 

Jag tycker verkligen att du måste ordna med ett samtal, eller besök med en livs levande onkologläkare för att kunna vända och vrida på detta på ett litet bättre sätt än vad som är möjligt i detta forum.

Question 2

Hej!
Fick ett så bra svar av Niklas Loman angående nyponpulver som tydligen inte innehåller fytoöstrogener. Hur är det med havtornsoljekapslar innehåller dom fytoöstrogener? Undrar då jag tar Letrozol mot bröstcancer och kapslarna säljs för att lindra torra slemhinnor.

Accepted Answer

Jag kan inte se att det skulle innehålla något direkt skadligt, så jag lämnar samma svar som för nyponen...

Question 3

Jag funderar på hur det är med linfrön utifrån innehåll av fytoöstrogen. Hela linfrön blötlagda i vatten mot trög mage, är det ok?
Det är väl krossade linfrön man ska undvika. Jag hade en hormonell cancer och äter Tamoxifen sen -feb och ska äta det i 5 år. Är 51 år.

Accepted Answer

Hela linfrön reser väl i princip rakt genom tarmen utan att lösas upp, och därigenom kunna tas upp. 

Hela frågan med fytoöstrogener är svår, jag vet inte att någon riktigt visat att det har en påvisbar betydelse för behandlingseffekt, utan att det mer handlar om att man är orolig för att så skulle kunna vara fallet.

Det är försiktighetsprincipen som säger att man ska vara restriktiv, och i så fall är det i första hand sådana som får i sig betydande mängder där de skulle kunna spela en viss roll.

Question 4

Jag har hört och läst att man ska skydda sig mot solen under cytostatikabehandling och strålbehandling för att huden blir känsligare under tiden och upp till ett år efteråt. På vilka sätt blir man känsligare? Ökad risk för hudcancer? Fläckar och pigmentförändringar som ej går bort? Annat?
Med vänlig hälsning

Accepted Answer

JAg har också hört det, men jag är rätt osäker på vad man baserar det på. Det finns tveklöst läkemedel t ex vissa antibiotika som kan leda till besvärliga hudreaktioner tillsammans med sol, men jag vet inte specifikt om det är så med cytostatika. Strålbehandlad hud är det säkert klokt att inte belasta ytterligare med solljus, i synnerhet inte i början. 

Det enkla svaret på frågan är dock att ingen ska exponera huden för solen annat än försiktigt, med tanke på risken att utveckla malignt melanom, som ju är en diagnos som ökat kraftigt under senare decennier, huvudsakligen beroende på andra och mindre förståndiga solvanor i befolkningen.

Question 5

Hej
Har en behandling på 24 veckor framför mig med olika cytostatika. De sista 12 veckorna med behandling varje vecka. Jag har fått en picc-line insatt och ska få min 2:a behandling om en vecka. Det har fungerat fint med piccline förutom att den stör mig rätt mycket p.g.a att tejpen kliar och skaver även om jag fått den allergivänliga sortens tape iv 3000. Jag undrar om jag kan be om att få en subkutan venport inopererad i stället? Det skulle kännas betydligt smidigare samt att jag skulle få bada (jag bor precis vid havet) och det skulle klart öka min livskvalitet just nu. Men vill inte vara besvärlig patient men vad tycker ni?

Accepted Answer

Frågan är fri. Du kommer inte att uppfattas som "besvärlig", det lovar jag dig. Det är dock inte säkert att det går att ordna.

Question 6

Tar Letrozol och Alendronat och har lite värk i lederna. Läste om någon som hade använt Nyponpulver och upplevde att det hjälpte. Är det förenligt med medicinerna?

Accepted Answer

Hej Kerstin, jag har försökt undersöka saken litet. Det som skulle kunna vara vanskligt vore om det innehåller sk fytoöstrogener, d v s naturligt förekommande östrogenliknande substanser som finns i vissa växter, men jag kan inte se att nyponpulver gör det. Som jag uppfattar det är det mot besvär relaterade till artros man använder nyponpulver. Inte mot klimakteriebesvär. Sånt som hjälper mot klimakteriebesvär kan man tyvärr behöva vara försiktig med, men så är det inte heller som jag uppfattar det. Jag kan sammanfattningsvis inte se att det skulle vara farligt för dig att prova nyponpulver. 

Min gamla mentor Dr Ingrid Terje brukade föreslå att man då tänker ut och skriver upp vilka besvär man vill bli av med, eller lindra, och så bestämma en viss tid under vilken man behandlar t ex en månad. Sedan försöker man vid den tidpunkten utvärdera om det gått som man hoppats innan man bestämmer sig för om man ska fortsätta ta preparatet under en längre tid.

Question 7

I mitten på maj opererades jag med masektomi med direktrekonstruktion för en 10 mm stor duktal tumör i mitt vänstra bröst. ER 100%, PR 90 % och HER+ 3 samt Ki 27%. Mitt bröst var så litet samt att det var svårt att helt avgränsa tumören i undersökningar att det var detta man kom fram till istället för tårtbit. Man gjorde också en sentinel node (2 lymfor) som inte visade några förändringar eller metastaser. Man hade först egentligen tänkt neoadjuvant behandling i form av cellgifter men avstod för min önskan att först få fertilitetsbehandling och skörda/plocka ägg.

Nu efter operation har man beslutat om paclitaxel x 12, Herceptin x 17 och efterföljande antihormonell behandling i 5 år. Onkologen sa att man först funderat på EC x 3 men valt bort detta eftersom min tumör var så liten och sentinel node inte visade något. 

Jag har egentligen ingen anledning att misstro behandlingen alls, jag är mycket nöjd, men gör du/ni också följande bedömning på efterföljande behandling och då främst cellgifter?

Tack på förhand för ert enormt värdefulla arbete!

Accepted Answer

Hej, denna startegi baseras på en amerikansk studie dör man behandlade 410 patienter med HER2-positiv bröstcancer som var upp till 3 cm stora. I en modifiering av studien lät man även patienter med en micrometastas vara med. Studien är uppföljd i 7 år. Endast 4 patienter (1%) drabbades av fjärrmetastas, och man menar därför att detta, trots att studien inte hade en kontollgrupp med konventionell behandling, är ett bra alternativ för patienter med gynnsam HER2-positv bröstcancer - som din!

Question 8

Opererades 2017 för bc, Ki-67 18%, PR/ER båda 95% samt HER2 0-1+. In situ yttre delen av en 3 cm tumör så både en invasiv del samt in situ. Grad2. Inget i lymfan. Fick strålning 26 gr och tamoxifen.
Har nu diagnosticeras med ny tumör knappt 1 cm i vänster. Även denna grad 2. Ytterligare info är att den är också hormonkänslig men vet inte mer än så än. Den betraktas som ny bröstcancer och inget återfall. Jag förstår inte detta, har jag inte haft skydd av Tamoxifenet? Hur kan man säga att det inte är metastasering/återfall som det är fråga om? Jag menar om det nu är lika egenskaper?

Accepted Answer

Hej, en metastas kan man inte kalla det. 
Men det är svårt att skilja på om det är en ny cancer, eller ett lokalt återfall (recidiv) av den förra som dykt upp igen. Man kan försöka bedöma genom att titta på var i bröstet de två tumörerna var lokaliserade, och titta på tumöregenskaperna. Teoretiskt kan man på forskningsbasis göra sofistikerade undersökningar för att jämföra tumörerna, men det finns inte tillgång till denna typ av analys inom vanlig sjukvård eftersom man inte vet på vad sätt det konkret skulle påverka situationen. 

Man har ett skydd av tamoxifen mot att få en ny tumör i samma bröst, men som vanligt med cancerbehandling är det inte ett 100% igt skydd.

Hur ska man behandla? Ja, man får titta på tumörens individuella egenskaper och bedöma vilka åtgärder man ska vidta för att förebygga ytterligare återfall längre fram.

Question 9

Hej,
Jag har nyligen genomgått min första cellgiftskur docetaxel. Jag opererades för invasiv lobulär bröstcancer i april och fick då ta bort hela bröstet. Jag har under min första cellgiftsdos mått hyfsat okej, kunnat motionera, joggat och hållit igång. Så till min enormt stora besvikelse får jag nu ställa in dos nr 2 pga alltför låga neutrofila gran. Jag fick filgrastim sprutor några dagar efter första cellgiftskuren - men så har jag nu så låga neutrofila (0,4) trots att jag isolerat mig, träffar bara mina familjemedlemmar och besöker inte ens affärer. Läkaren tyckte det var ovanligt att nedgången i de neutrofila skedde så sent och ställer därför in kommande cellgiftsbehandling. Har jag gjort fel som motionerat och hållit igång utomhus? Onkologen rekommenderar en mer långtidsverkande spruta efter kur 2. Finns det något jag kan göra för att påverka de neutrofila vita blodkropparna? Vad gör man om jag inte får upp de neutrofila till ett bättre värde? Jag har inte haft feber - men känner mig frustrerad över att allt inte går enligt planerna. 
Tacksam för svar, Amoreena.

Accepted Answer

Det är lätt att förstå din frustration. Tror att man mår bra av en viss förutsägbarhet i din situation. Men inte tror jag att det beror på ditt motionerande. Håller med om att det är en litet ovanlig reaktion. Kan inte säga vad det beror på, men jag tror inte man kan göra annat än att avvakta och dosera klokt nästa gång.

Question 10

Är 52 år i höst, behandlas med Letrozol,Kisqali och Zoladex. Slutar jag med Zoladex nån gång? Eller kommer den alltid att behövas? Antar att jag av ålder kommer passera klimakteriet inom sinom tid. Behövs Zoladex även då?

Accepted Answer

Hej, man ger zoladex för att säkerställa att äggstockarna inte är aktiva, vilket är en förutsättning för att letrozol ska fungera. Man kan med en titthålsoperation avlägsna äggstockarna och åstadkomma samma sak. Då slipper du sprutan.

Question 11

Tack Niklas! Jag är ändå förvirrad. Tillverkarna varnar för Blissel om man har, har haft eller misstänker bröstcancer. Studien är gjord på mkt litet urval (61kvinnor) och rapporten verkar inte vara peer reviewed. Ändå är läkarna entusiastiska. Vad är din personliga åsikt?

Accepted Answer

Hej, det är korrekt att det är en liten studie och ibland inskränker sig evidensen till sådana smärre studier. 

Det vi nu talar om är att ge ett svagt lokalt östrogenpreparat till patienter som äter sk aromatashämmare, där verkningsmekanismen bygger på att sänka östrogennivån maximalt i blodet.

Det perfekta sättet att undersöka ett lokalt östrogenpreparat är att göra en randomiserad studie där man analyserar antalet patienter som drabbas av allvarliga återfall (eller t o m avlider) med respektive utan sådan lokal behandling (d v s får placebo). Om man då kan visa att det inte blir någon skillnad mellan de som får, respektive inte får aktiv behandling har man visat att det är ofarligt. Jag skulle gissa att en sådan studie skulle behöva innehålla minst 500 patienter för att kunna påvisa även en mindre skillnad, eller snarare, det man är ute efter: avsaknad av även en mindre skillnad i andel patienter som drabbas av återfall (eller dör). Det hade varit ganska besvärligt att utföra en sådan studie, och ta minst tio år (troligen 15) att få reda på resultatet. Och oerhört dyrt, skulle tippa att det skulle kosta i storleksordningen 20 miljoner kronor. Visst hade det varit bra att göra det och värdefullt eftersom det man studerar är ett stort problem för många patienter.

Det man istället har gjort är att man tittat på sk "surrogatmått" för risk. Man antar att för att det ska vara farligt att använda det lokala preparatet så fordras det att det kommer ut mätbara nivåer av hormoner i blodet. Och så har man mätt det hormon man misstänker är det potentiellt riskabla, och man kunde då i fallet blissel inte se att man fick nivåer av det ämnet i blodet som man uppfattar ska vara förenat med någon risk. Man tittade även på två andra ämnen (FSH och LH)  som skulle kunna ändra sin koncentration som en konsekvens av en ökad östrogenenivå i blod, men kunde inte se det. Man mätte samtidigt effekten genom att efterhöra de besvär kvinnorna hade och granskade även utseendet på vaginalslemhinnan och kunde se att man hade en både subjektiv och objektiv påverkan (till det bättre) på slemhinnan i vagina. Man kunde se att hormonnivån initialt steg, men att den sedan normaliserades efter en kortare tid (troligen i takt med att vaginalslemhinnas som följd av behandlingen blev starkare och kraftigare).

Men visst, studien, som numera är publicerad i en sk peer reviread tidskrift (Menopause), utgår från vissa antaganden, t ex att det är "rätt" ämne man mäter i blodet, eftersom substanser omvandlas till andra ämnen i kroppen kan det vara en relevant osäkerhet.  Ska man vara helt säker på sin sak måste man invänta resultat av en sådan studie som jag skisserar ovan, och som jag starkt betvivlar att kommer bli genomförd.

Var tycker jag? Jag uppfattar att det på en rimligt nivå är riskfritt att använda blissel. Men att det kan vara klokt att prova med replens först om man inte har för mycket besvär. Jag skulle dock tro att den potentiella glädjen av den medicinen i genomsnitt är lägre. En annan möjlighet är att byta till tamoxifen som blockerar eventuella östrogenreceptorer och där man i än högre grad har skäl att tro att en pytteliten övergående hormonstegring ska vara förenat med en risk. Det kan finnas andra nackdelar med den strategin. 

Hur man gör så har man ändan bak!

Question 12

Hej!
Info: 
Patient som den 15/4 opererades med högersidig ablatio, PAD visat multifokal invasiv duktal cancer med DCIS upp till grad 3. Tumörstorlek på 79 mm varav största enskilda härd på 17 mm. BRE 6/NHG grad 2. LVI nej, ER över 90%, PR 100%, Ki-67 16% och HER2-negativ. 5 friska sentinel node. MDK-rekommendation om postoperativ strålbehandling 2,67 Gy till slutdos 40,05 Gy samt endokrin terapi i form av Tamoxifen i 5 år och därefter aromatashämmare i 5 år.
—Jag har avslutat min pågående behandling med Voxra pga Tamoxifen men har kvar 10 mg Citalopram. 
Voxran har fungerat bra för mig  och hjälpt mig på flera sätt. 
Är ej deprimerad utan andra bekymmer , GAD och många drag av ADHD (läkare+psykolog utlåtande)
Dopamin/noradrenalin har verkligen bidragit till markant högre livskvalité. Verkar vara svårt att ersätta Voxra (Buprion) med annan som fungerar med Tamoxifen? Min läkare på VC hade svårt att lös detta. Kanske vet någon av er?

Accepted Answer

Det är viktigt att du får  hjälp att uppnå  en så bra livskvalitet som möjligt. Att ersätta 
Voxra med en medicin med liknande funktion under pågående anti-hormonell behandling behöver ofta expertkunskaper. Flera onkologiska kliniker har tillgång till psykiatrisk expertis som kan hjälpa till med denna typ av bedömningar. Är du patient på en sådan klinik så kan du be att få en remiss till den psykiater som onkologkliniken anlitar. Om din onkologklinik inte har någon psykiater knuten till sig tycker jag du ska be din vårdcentral att du får en remiss till en psykiater för bedömning av vad som är bästa medicinen för dig.

Question 13

Har opererat bröstet med tårtbit en ganska stor och de har inte sätt någon spridning innan men tog under op bort de 2 som blev markerade av färgen.
Har innan gått på cellgifter.¨
Detta är vad som står ef op och vad betyder det? Har ja spridning iallafall?
 två lymfkörtlar, en med 450 cps och en med 3800 cps. Efter borttagning av de två lymfkörtlarna inget vidare sönderfall över 50 cps  Noggrann hemostas både i bröstet och i axillen. Adaptation av bröstkörteln med 2-0 Polysorb på en W34. Subkutana adaptationssuturer med 3-0 Monocryl, intrakutan hudsutur med 4-0 Monocryl.

Accepted Answer

Hej, det står för "counts per second" och säger något om den radioaktiva uppladdningen i körtlarna. Det säger inget om någon spridning!

Question 14

Hej

Vilken typ av färgförändring i vårtgården ska man titta efter om man är orolig för cancer? Runt v 25 (december detta år) i min andra graviditet, såg jag en ljus fläck nära Montgomerys körtlar på ett av brösten på huden i den för övrigt mörka vårtgården. Denna blev större i takt med graviditeten, vårtgårdarna har ju i övrigt växt mycket också. Efter snart tre månaders amning (förlossning i mitten av mars) skulle jag uppskatta de ljusa områdena till ca 1/3 av vårtgården, uppdelat i tre fläckar. Jag skulle inte beskriva dem som utslag, utan mer som en annan färgnyans av huden, ungefär som att det mörkbruna nötts bort. Områdena är rosa/vita, ja nästan hudfärgade. De varken kliar, flagar, skorpan sig eller beter sig som sår. Själva ytan känns precis som omgivande vårtgård när man rör vid det. Strukturen och formen på bröstvårtan är normal och liknar det andra bröstets. Upplever ingen knöl. Det är alltså bara färgnyansen som jag upplever avviker. Det andra bröstets vårtgård är mer jämnt brun pigmenterad. Jag har visat detta för barnmorska på bvc och hon lät övertygad om att det var normala pigmentförändringar i relation till graviditetshormoner. Jag har försökt beskriva min oro över telefon med bröstmottagningen, de sa samma sak och nämnde även bristningar och yttre slitage som påverkan. Jag vill ändå höra med er, kan färgen runt två olika bröstvårtor skilja sig åt på det sättet och kan ljusa nyanser uppkomma redan innan amningen? Under min första graviditet hade båda vårtgårdarna samma bruna färg. Det är fyra år mellan barnen och jag fyller 39 i år. Mvh

Accepted Answer

Hej! Färgförändringar i sig i inget tecken på någon sjukdom eller bröstcancer, så jag håller med din barnmorska. De enda förändringar i bröstvårtan som är typiska för en elakartad åkomma är 1) indragning eller annan formförändring av bröstvårtan (då befinner sig tumören någonstans under bröstvårtan) och 2) eksem (kallas för Morbus Paget, då sitter cellförändringar oftast ytligt i/kring bröstvårtan). Det senare brukar komma med sår som inte riktigt vill läka, flagning, men inte klåda.

Question 15

Fått en ny knappt 1 cm bröstcancertumör i vänstra bröstet. Det jag vet nu innan operation är att det är en grad 2 och benämns som carcinom. Vet inte om den benämningen används synonymt med ordet cancer eller om det innebär adenocarcinom. Får analysen visa efter operation. Ultraljudet visar ingen påverkan på lymfan så min fråga är hur ofta det inträffar att det trots det ändå finns lymfkörtelpåverkan vid den postoperativa analysen? Ska jag tolka det att jag nu fått cancer i mitt andra bröst att jag nu fått något hormonoberoende och mer svårbehandlat? De så att jag har god prognos att bli fri även denna gång men är ju mer rädd nu då jag trodde jag var skyddad av Tamoxifen. Operation på tisdag och är livrädd att det ska hinna spridas på 1 v. Ska skicka samma fråga till kontaktsköterskan men vill höra er tanke. 

Mvh
Anna

Accepted Answer

Hej, vad tråkigt att du fick en ny tumör! Som du säger är carcinoma bara ett annat ord för cancer. Så länge man inte undersökt tumörens biologi är det ju svårt att uttala sig om huruvida den kan vara hormonoberoende, men eftersom du tar Tamoxifen ligger ju den funderingen nära. I allmänhet är det sällsynt att ha spridning till lymfan om det inte syntes något på ultraljud; idag ligger den siffran kring 15 %, kanske ännu lägre på tumörer med den storlek som din har. Operation på tisdag är ju supersnabbt, du behöver inte fundera på om det händer något under den tiden!

Question 16

Hej,
Jag har nyligen genomgått min mastektomi ink sentinal node och befinner mig nu i den olidliga väntan på utlåtandet och försöker mentalt förbereda mig för ”efterspelet”.
Min tumör är hormonpositiv, HER2-negativ och var ursprungligen 55*53 mm, Ki-67 15%. Jag har genomgått neoadjuvant behadnling. Mina frågeställningar:
•	Finns det någon vinst med ytterligare cellgifter om pcr uppnåtts?
•	Om pcr inte uppnåtts hur ser man då på nyttan med ytterligare cellgifter?
•	Vad är sannolikheten för strålning pga tumörstorlek beaktat att jag utförde mastektomi?
•	Om spridning skett till lymfkörtlarna – finns det något alternativ till att plocka fler lymfkörtlar (jag är oerhört rädd för att bli av med fler då jag redan nu har problem med cirkulation av lymfvätskan i kroppen).
•	Hur snabbt efter operation bör man komma igång med efterbehandlingen?
Tack snälla ni för all input som kan ge hjälp i vilka scenarion som kan vänta.

Accepted Answer

Hej Victoria

Jag uppfattar att du ännu inte varit på återbesök och fått höra vad doktorerna på fin klinik föreslår, och vill inte föregripa denna bedömning, som de har förutsättningar att göra på ett bättre sätt än jag. JAg förstår att väntan är svår men jag kan inte annat än uppmana dig att beväpna dig med ytterligare tålamod.

Question 17

Hej!
Är färdigbehandlad för trippelnegativ bröstcancer i december -19. 

Har sedan 5 dagar besvär med frekventa rapningar och ibland en känsla av klumpkänsla i halsen. Har inte ont på något sätt. Är rädd att det kan bero på någon form av återfall. Bör jag söka upp läkare för undersökning? Tack på förhand.

Accepted Answer

Hej Mimmie, jag har aldrig varit med om att rapningar förebådar återfall. Kanske har du bråck på övre magmunnen? Du kan prova att ta 20 mg omeprazol dagligen ett par dagar. Och avvakta en vecka eller två, förhoppningsvis försvinner besvären.

Question 18

Hej!
Jag opererades för sex veckor sedan och äter nu Tamoxifen. Jag har alltid varit en frusen person och nu känner jag mig några grader varmare. Så långt är det lugnt. Mitt problem kommer till nätterna då jag vaknar jättevarm trots att jag sover med öppet fönster och bara BH och trosor på. Detta stör mig så mycket att jag sover väldigt dåligt vilket påverkar humöret dagtid. Finns det något man kan göra för att lindra? Med vänlig hälsning Anna

Accepted Answer

Hej det är nog värmevallningar du drabbats av. "Heteturer" säger de på danska. Ibland lugnar det ner sig efter ett slag, om inte så ät fallet finns medicinsk terapi som man kan prova, i första hand en låg dos av det antidepressiva läkemedlet venlafaxin. Behandlingen har inte med depressionsbehandling att göra, men kan för vissa leda till mindre vallningsbesvär utan att det behöver kosta ytterligare biverkningar i andra ändan.

Question 19

Hej!

Jag tar sedan mars 2020 Tamoxifen och har fått de flesta biverkningar, men känner tack och lov forfarande lust till sex. Mina slemhinnor är upprörda och torra och jag har testat Replens sedan en vecka tillbaka (var tredje dag). Jag använder även vitt vaselin dagligen utvärtes.

Men alltså, jag förde upp ett finger häromdagen och fick ut en massa vitt klet och då var det ändå två dagar sedan jag senast satte in en tub Replens. Jag har dessvärre inte en och samma partner utan kanske lite olika när jag "får till det" och då är det ju lite knepigare att börja berätta om att oj, hej hopp, det kanske kommer ut nåt vitt men det är då ingen fara. 

Hur funkar det när man ska ha penentrationssex eller oralsex? Kan substansen vara obehaglig/farlig för ens partner, luktar det eller smakar det illa?

Eller ännu hellre – finns det några mindre synliga alternativ?

Accepted Answer

Hej och tack för din fråga. Trevligt att du inte tappat din lust! Jag uppfattar att många drabbas av det.

En vanlig biverkan av tamoxifen är att det leder till en ökad vaginal flytning, vilket har med  medicinens effekt på livmodern att göra. Det är i sig inte farligt, och jag skulle tro att det är det du noterat på ett litet påtagligt sätt. 

Kanske du ändå skulle be att få komma till en gynekolog för att säkerställa att det inte finns tecken till infektion i underlivet.

Question 20

Hej!
Jag har behandlats för en hormonkänslig bc. Masektomi, cytostatika och strålning. Nu äter jag Tamoxifen 5 år och säkert längre. Frågade min läkare om kost men fick inte så mycket råd. Hon nämnde dock att jag inte skulle äta mat med växtöstrogen i.  Googlade och då verkar det finnas i mycket av det som man tror är nyttigt och bra. T ex linser, grovt bröd och grönsaker... Vet inte vilket ben man ska stå på nu.

Accepted Answer

Som du själv konstaterade när du googlade så innehåller många av våra nyttigaste livsmedel växtöstrogener. Även när man har en hormonkänslig tumör så är det viktigt att äta en nyttig och balanserad kost. Den allmänna hälsorekommendationen är "Hälsosamma matvanor kännetecknas av att huvuddelen av maten kommer från vegetabiliska, fiberrika och näringstäta livsmedel. Mat som ger oss mycket näringsämnen och som bidrar till att minska risken för ohälsa är till exempel grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fisk, vegetabiliska oljor och mat med fullkorn". Vi behöver äta mer av dessa livsmedel. "Genom att också äta lagom mycket och varierat är det lättare att få i sig det kroppen behöver samtidigt som risken för att få i sig skadliga ämnen minskar. Det är viktigt att vi via maten kan få i oss den mängd vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater som rekommenderas". 

Äter man enligt dessa rekommendationer så är nyttat betydligt större än eventuella risker även för den som har haft en hormonkänslig tumör. Vad de flesta som jobbar inom onkologin är överens om är att det aldrig är fel att äta mat så länge den är välbalanserad och varierande. Vad däremot man avråds från är att man ensidigt äter extra mycket av ett visst livsmedel som innehåller växtöstrogen för att man upplever att det är extra nyttigt. Vad alla avråder från är att man tar olika preparat som innehåller växtöstrogen eftersom koncentrationen av växtöstrogen i dessa är  väldigt  många gånger högre än det man får i sig genom att äta en allsidig kost.

Aina

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

DCIS - invasiv ductak cancer

Orolig

Oro för cellgifter

Fortsatt behandling

Fortsättning tidigare inlägg "Trippelnegativ och capecetabin"

Knöl i bröstet

Fundering kring knöl på bröstvårtan

Är det bröstcancer?

Trippelnegativ och capecetabin

Biverkningar cellgift

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss