Hej, jag kan inte heller riktigt förklara detta inte på det sätt jag tror att du vill i alla fall. Det verkar ha med hormonerna att göra som styr oss i hur mycket vi sätter i oss och även påverkar metabolismen. Jag vet inte om det var så att du kom in i klimakteriet i samband med behandlingen. De flesta människor, även män går upp i vikt under livet, jag uppfattar att det kan accentueras i samband med klimakteriet, en cancerbehandling och under pågående hormonell behandling. Jag brukar försöka varna mina patienter för det i samband med att de startar sin cancerbehandling, då jag tänker att det är lättare att förebygga än att åter gå ner i vikt om man lags på sig. Läkaren har ju förstås ändå rätt, det spelar roll vad man äter, och jag tror mig kunna påstå att det är viktigare för just vikten än hur mycket man rör sig. Det sagt så måste jag förstås även framhålla att det är viktigt att röra på sig även om det inte leder till viktnedgång. Jag får många tankar om detta som jag väljer att inte dela med mig av eftersom det inte är något jag har professionell kunskap om. Det finns de som är bättre på det, dietister till exempel. Det bör finns möjligheter att få stöd i en plan för viktnedgång inom sjukvården, men jag tror att det ser olika ut på olika ställen. Det kan finnas inom primärvården, på speciella hälsoenheter och så. Och så finns ju viktväktarna. Vi är många som gnetar med vikten för att må bra.

Hej, man ska inte må illa. Men jag tänker att det är inte så vanligt som enda tecken på ett allvarligt återfall. Det verkar samtidigt rimligt att du får göra en röntgen, datortomografi? Kanske du har magkatarr? I så fall skulle man göra en gastroskopi för att titta på magslemhinnan och kanske ta prov för helikobakter, som har med inflammation i magslemhinnan att göra. Om en datortomografi av buken är normal tänker jag att du kan slå återfallstanken ur hågen. Såklart hade det varit bra ifall man kunde förklara ditt illamående.

Fibroadenom kan inte utveckla sig till cancer. Fibroadenom är vanligt. Det finns en sällsynt tumör som inte är cancer, den kallas phyllodes, och som är en slags litet argsintare utveckling av fibroadenom. Det är som sagt sällsynt, men det man gör är att man i de fall man har tillväxande fibroadenom, brukar ta bort dem. Annars behöver man inte göra det.

Det kan vara så att man i utkanten av mastektomin i ditt fall har ett område där det ser ut som om dcis"går ut i kanten". DEt är inte säkert att det finns några celler "på andra sidan" och det är mycket svårt att på ett meningsfullt sätt identifiera det området så att det går att med en operation ta bort det. Jag skulle inte vara orolig för det, strålningen är bra på att ta hand om små områden med cancerceller om de skulle finnas där, det är faktiskt därför man ger strålbehandling, som är en bra och effektiv metod. JAg kan inte ge en tillförlitlig siffra på andelen som råkar ut för lokalrecidiv och om den skulle vara större i ditt fall. Andelen nuförtiden är mycket låg, enstaka % efter 5 och 10 år. En bidragande orsaken utöver strålningen är att även den generella behandling spelar roll.

Hej, jag tänker att om du behöver ta orudis för värk s¨å ska du inte vara rädd för att det maskerar symtom vid ett eventuellt framtida återfall. Så effektiva är faktiskt inte de tabletterna.

Hej Anna! Den cancerrehabilitering som finns i Stockholm är i första hand tänkt att ske i öppenvården. Om läkaren bedömer att man behöver stanna på kliniken för att få rehabiliteringen under en sammanhängande period kan en sådan vistelse beviljas på någon av de tre rehabiliteringsenheter som Region Stockholm samarbetar med. Något krav på att dessa alltid ska erbjuder rehabilitering för spridd cancer finns tyvärr inte. Min personliga åsikt är att möjligheten att få resa iväg för rekreation/rehabilitering och på så sätt kombinera rehabilitering med ”miljöombyte” är mycket värdefull. Värdet av ”miljöombyte” är tyvärr inget som man längre tar hänsyn till när man bedömer inriktningen på cancerrehabiliteringen. Om du inte får din vistelse beviljad via Region Stockholm kan du ta kontakt med kuratorn på den onkologklinik där du får din behandling. Kuratorn kan hjälpa dig att söka fondmedel. Bland annat sjukhus förvaltar ofta fondmedel som kan användas för rekreation/rehabilitering. Stockholms donationsfonder hittar du på följande adress. https://www.1177.se/Stockholm/sa-fungerar-varden/kostnader-och-ersattningar/soka-bidrag-fran-stiftelser/ På nedanstående hemsida finns uppgifter om samtliga fonder och stiftelser i Sverige: https://stiftelser.lansstyrelsen.se/ På bröstcancerföreningen Amazonas hemsida finns följande förteckning på fonder där man kan söka bidrag till cancerrehabilitering: Dessa är de mest använda fonderna som ger bidrag till privatpersoner. De flesta gör dock en inkomstprövning innan bidrag beviljas. Läs mer på deras hemsidor. Cancerhjälpen Sandhamnsgatan 62, 115 60 Stockholm Tel: 08- 612 42 42 Facebook: @cancerhjalpen E-post: info@cancerhjalpen.se Hemsida: www.cancerhjalpen.se Cancer- och allergifonden, Insamlingsstiftelsen Tomtebogatan 39 113 38 Stockholm Tel: 08-34 59 90 E-post: info@cancerochallergifonden.se Hemsida: cancerochallergifonden.se CancerRehabFonden Eriksbergsgatan 10A, Box 56047, 114 30 Stockholm Tel: 08-522 001 00 Fax: 08-522 00110 E-post: info@cancerrehabfonden.se Hemsida: www.cancerrehabfonden.se CURO, Riksföreningen för cancersjuka Sveavägen 91, 113 50 Stockholm Tel: 08-720 30 81 Fax: 08-720 30 82 E-post: info@curo.nu Hemsida: curo.nu Fredrika-Bremer-Förbundets förvaltade stiftelser Tfn: 08-644 32 60 E-post: info@fredrikabremer.se Hemsida: www.fredrikabremer.se FVO (Föreningen för Välgörenhetens ordnande) Köpmang. 15 11131 STOCKHOLM Tel: 08-200340 Hemsida: www.foreningenfvo.se

Hej. Vi tittar på flera olika faktorer innan vi föreslår behandling till varje enskild bröstcancerpatient. Det är därför det är lite svårt att svara på "hur vanligt" det är att avstå från en särskild behandling eftersom indikationen för olika behandlingar varierar utifrån hur sjukdomen ser ut. Om hela bröstet är bortopererat och det inte finns makrometastaser i lymfkörtlar brukar vi i princip aldrig ge strålbehandling efteråt, dvs då avstår vi alltid. Cytostatika (cellgifter) kan man avstå från när man tex haft en liten Luminal A-tumör dvs en hormonkänslig tumör med låg risk för återfall, som i ditt fall. Den endokrina behandlingen med tex Tamoxifen är här effektiv att förebygga återfall.

Hej. Estrokad innehåller låga doser östrogen och används lokalt i underlivet. Jag tycker inte att du ska vara orolig utan istället vara glad att du hittat något som fungerar för dig och förbättrar livskvaliteten, vilket jag tänker mig att det gör.

Hej. Jag antar utifrån det du skrivit att det är tänkt sk förlängd behandling upp till 10 år. Om man får aromatashämmare de första 5 åren brukar man då ge Tamoxifen de 5 sista åren, särskilt när man är ung, som du. Abemaciclib, Verzenios, är inte aktuellt, som jag ser det. Bakgrunden till detta är att i studien gavs läkemedlet de 2 första åren av den endokrina behandlingen så det finns alltså inte data som styrker att det ger effekt om man använder det när det gått 2,5 år, som är fallet för dig.

Hej! Om man har fått strålbehandling mot bröstkorgsväggen vill man inte göra rekonstruktion med implantat då vävnaden är för påverkad och oeftergivlig och risken för komplikationer är mycket stor. Om du med kronisk bröstcancer menar att sjukdomen är spridd beror det på hur stabil sjukdomen är och måste bedömas från fall till fall.