Visar 10 av 5908 träffar

Fibroadenom

2021-09-06
Jag fick för ca 2 veckor sedan svar på min biopsi från bröstet att det är fibroadenom och att inget återbesök behövs hos bröstmottagning då även mammografin såg bra ut. Men min fundering är om den skulle växa på sig (om den gör det? 🙉) och som min ibland gör ömmar, kan man ta bort den då?
Visa svar
Svar:
Hej! Det händer att fibroadenom växer. Om de blir lite större (cirka 3,5-4 cm) brukar vi ofta operera bort fibroadenom, likaså om patienten har mycket besvär av knölen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fibroadenom

Träning efter mastektomi

2021-09-06
Hej! Jag genomgick en dubbelsidig mastektomi mars 2019 och rekonstruerade september 2020. Har äntligen börjar träna igen, men mina bröst blir lila (typ hela brösten, inte bara ärren) efter en kortare löprunda. Vad beror det på? Borde/ kan jag göra något åt det? Kan ärren bli fulare (fortfarande ”färska” ärr) av det i slutändan? Mvh
Visa svar
Svar:
Hej! Den enda förklaring jag kan tänka mig till att brösten blir "lila" är att blodförsörjningen ökar och att blodkärlen har blivit ytligare efter operationen. Det är nog inte så mycket att göra åt men det bör inte påverka ärrbildningen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Träning efter mastektomi

Mörkare bröstvårta och vårtgård

2021-09-06
Jag är en kvinna 54 år. I sommar svullnade en bröstvårta upp några dagar. Inte öm eller klåda. Efter några dagar gick svullnaden upp. Efter det är både vårta och vårtgård mörkare än tidigare. Har inget obehag annars. Är detta något jag bör söka för?
Visa svar
Svar:
Hej! Om vårtgården inte är tjockare än den andra (som vid eksem) låter det som att du kan avvakta. Fast det beror förstås på hur mycket mörkare vårtan är. Om det är väldigt stor färgskillnad kan det ändå vara bra att söka.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Mörkare bröstvårta och vårtgård

Fibroadenos

2021-09-06
Hej! I mars så upptäckte jag knölar i brösten, var inne på mammografi och ultraljud, inga patologiska fynd. Gjordes ingen biopsi. Efter 2 v så kom det gul/beige klar vätska från vänster bröst. Men avtog efter 2 v. Kom endast om jag tryckte fram det, någon liten droppe. Tog nu kontakt med läkaren sa att ingen ny undersökning behövdes. På mammografi o ultraljud så visade det sig att jag hade små cystor i brösten och fibroadenos. Har knöliga bröst och värk emellanåt fortfarande. Är det fibroadenos? Vätskan från bröstet tydde på cystvätska sa dom. Skulle höra av mig om det kom helt klar vätska eller blodaktig vätska. Men det har det ej gjort. Känner mig orolig ibland över det.
Visa svar
Svar:
Hej! Fibroadenos ör en normalvariant av bröstkörtelvävnad, där man har lite extra bindväv i bröstet. Ofta är det också en "cystisk" variant där man också har flera små godartade vätskeansamlingar. Det är som sagt helt normalt och ger ingen ökad risk för cancer. Det kan dock vara lite svårare att själv känna på brösten och veta om det kommer några nya knölar som man (som alla) ska söka för. Du får försöka "lära känna" dina knölar så att du kan ha koll på om det kommer något nytt som du inte känner igen. Vi rekommenderar att man känner en gång per månad, om man har mens ska man känna efter denna.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fibroadenos

Fortsättning fibroadenos

2021-09-06
Glömde skriva i tidigare fråga att jag är 37 år och har ett barn på 7 år
Visa svar
Svar:
Se tidigare svar.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fortsättning fibroadenos

Problem med bröst en längre tid

2021-09-06
Hej, förra året på våren blev mitt vänstra bröst större under kort tid, fick också en utbuktning på vänster sida av bröstkorgen i höjd med bh-bandet som märks om man drar handen över när jag räcker upp handen (har fortfarande kvar detta i dag). Jag gick till VC och fick tid hos mammografi som inte hittade något men de berättade att jag har täta bröst. I våras hade omkretsen blivit 1 cm mer och jag gick till VC igen då vänstra bröstet fortfarande kändes konstigt, läkaren hittade ingenting. Jag tyckte dock att min känsel i bröstvårtan blivit sämre än förut. Jag har sedan en vecka haft ont i vänstra bröstet. Det känns spänt och ungefär som växtvärk eller kramp - som fastnat så inte att det aktivt krampar/pulserar. Vid armhålan och vänster sida av bröstet. Det är ömt när jag rör vid bröstet. Jag har även gått upp 1 cm till i omkrets (vet dock inte när det skett, då jag inte mätt sedan i våras). Normalt har jag sedan tonåren haft samma omkrets på mina bröst, även när jag gått upp och ned en del. Jag har nu 4 cm mer omkrets än jag alltid haft, vilket enbart verkar vara mitt vänstra bröst. Det högra ser ut som det alltid gjort och ger inga besvär.
Visa svar
Svar:
Hej! Det du beskriver låter inte i första hand som bröstcancer. Bröst ändrar sig med tiden och ömhet i brösten är mycket vanligt och sällan tecken på något farligt. Man har också utrett med mammografi. Om du är mycket orolig kan du ändå diskutera med din läkare om man ska komplettera med ultraljudsundersökning av brösten om det inte är gjort.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Problem med bröst en längre tid

Indragen/kluven bröstvårta - ung

2021-09-06
Hej! Jag är 23 år gammal och har väldigt länge (kanske alltid) haft en kluven bröstvårta, nästan som ett jack. Det är höger bröst. Samma bröstvårta har under 1-2 år, antagligen lite längre, börjat krypa inåt. Ibland får jag liksom "trycka" (lätt) ut den. Jag vet inte om jag bara har börjat tänka mer på det nu. När jag söker på indragen bröstvårta är cancer det första som kommer upp. Ingen rodnad och inga knölar vad jag känner. Behöver jag vara orolig och bör jag söka för det? Tacksam för svar!
Visa svar
Svar:
Hej! Med tanke på din låga ålder och att bröstvårtan alltid haft en "midja" är det osannolikt att det skulle röra sig om bröstcancer. Om man märker att bröstvårtan ändrar sig är det dock ändå bra att kontrollera det för säkerhets skull.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Indragen/kluven bröstvårta - ung

Knöl i armhåla

2021-09-05
Hej! Märkte idag att jag har en knöl vid armhålan, den är väl ca stor som en kinapuff. Den fanns inte där för 3 dagar sen och nojjig som jag är så undrar jag ifall det kan vara något farligt (kan tillägga att jag rakade mig där innan så det kan väl även vara någon svullnad pga det). Både min mamma och mormor har haft bröstcancer, den ska vara ärftlig men den skulle med väldigt liten risk bryta ut. Kan även tillägga att jag är 20 år om det är viktigt.
Visa svar
Svar:
Låter som en hudinfektion (finne) för mig, men det kan jag förstås inte ha någon säker uppfattning om på detta sätt. Om du inte själv är säker på att det är en hudinfektion så får du höra av dig till din vårdcentral så att de får titta och bedöma.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knöl i armhåla

Frågor kring patologisk analys och risken för återfall

2021-09-05
Hej! Jag är en 42-årig kvinna som i början av året fick diagnosen HER2+ cancer i vänster bröst med spridning till axillen. Totalt hade jag 5 tumörer i vänster bröst: Fynd 1: 33 mm, M-kod 5. U-kod 5. Corebiopsi visar invasiv duktal cancer. ER 95 %. PR 95 %. Ki-67 55 %. Herceptest 3+. Fynd 2: 25 mm, M-kod 1. U-kod 5. Corebiopsi visar invasiv duktal cancer. ER 100 %. PR 90 %. Ki-67 38 %. Herceptest 3+. Fynd 3: 30 mm, M-kod 1. U-kod 5. Corebiopsi visar invasiv duktal cancer. ER 100 %. PR 95 %. Ki-67 29 %. Herceptest 3+. Fynd 4: 7 mm, M-kod 1, U-kod 4. Cytologi visar cancerceller. Fynd 5: 7 mm, M-kod 1, U-kod 4. Cytologi visar cancerceller. Fynd 6: vänster axill. Cytologi visar cancerceller. Metastasscreening med CT-thorax/buk visade ingen övrig spridning. Under våren och sommaren har jag behandlats med Paklikatexel 12 ggr med dubbel HER2-blockad (Perjeta och Herceptin) var 3:e vecka. Därefter 3xEC90, innan jag genomgick en mastektomi med axillutrymning. Nu får jag Kadcyla 12 ggr, ska strålas 15 ggr, äta Tamoxifen i 10 år och Zoladex i 5 år. I den patologiska analysen står det så här: Histologi (PAD): Sparsam tumörrest. Tumörstorlek: 100 x 30 mm men mycket små spridda cellgrupper. Minsta marginal: 23 mm resp 4 mm. Kommentar: RBC-II (2,873). BRE/NHG: 7/grad 2. LVI: nej. ER: 75 %. PR: 70 %. Ki-67: 7 %. Her2/neu IHC: 1+/2+. SISH: pågår. Patologisk förändring axill: Antal undersökta lymfkörtlar: 9 st. Antal lymfkörtlar med metastas: 4 . TNM: ypT3N1. Att tumörerna krympt ner till små spridda cellgrupper känns positivt, även om det såklart hade varit bättre att uppnå pcr. Men så försökte jag förstå mig vad RCB-II betydde, och det lät lite sådär. Vad betyder egentligen det här resultatet för min risk för återfall? Jag försöker komma över min rädsla för återfall och acceptera det jag inte kan påverka, men att förstå min egen situation är en del i detta. Nästa fråga gäller ER och PR, vilka ser ut att ha förändrats under behandlingen. Kan det betyda sämre nytta av antihormonbehandlingen? Jag har ingen plan på att sluta med tabletterna, men vill förstå vad det innebär. Stort tack för möjligheten att ställa frågor, det betyder väldigt mycket! Vänligen, Linda
Visa svar
Svar:
Hej, skillnaden i ER och PR hade jag inte brytt mig om alls, visst det är ser ut som det kan vara en annan andel, men nivån är ändå hög och indikerar att hormonell behandling har effekt. JAg får vidare uppfattningen att behandlingen haft en tydlig effekt på din tumör. Det hade förstås varit ännu bättre om körtlarna i armhålan varit färre och helst inga vid operationen. Men så var det inte och i denna situation är det mycket bra att vi numera kan erbjuda kadcyla efter operationen istället för endast trastuzumab eventuellt + pertuzumab. Kathereinestudien visar att den behandlingen på ett mycket tydligt sätt reducerar risken för återfall, och de flesta fortsätter i din situation att vara friska.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Frågor kring patologisk analys och risken för återfall

Nattarbete?

2021-09-05
Har varit på 1-årskontroll efter bc operation i april förra året. Allt bra. Läkaren tyckte inte att jag skulle använda något hormonpreparat, har använt estrokad. Han sa också att det finns en viss ökad risk för vårdpersonal att få bc (arbetar som usk på äldreboende) Nu står jag in för valet att börja jobba natt men funderar över om jag ökar mina risker för återfall?
Visa svar
Svar:
Hmm, det tycker jag var en upplysning som jag hade tvekat att ge vid ett återbesök. Jag tror inte att det är något som har betydelse för dig i din situation. D v s jag är rätt säker på att det inte har det. Det kan finnas studier som visar att en eller annan yrkesgrupp har en högre eller lägre risk att insjukna i bröstcancer än någon annan yrkesgrupp. Jag vet inte vilken studie man hänvisar till här, men det måste vara en sk epidemiologisk studie där man tittat på risk att insjukna i bröstcancer i olika yrkesgrupper. Nu kommer det svåra: Om det finns en sådan studie som visade att bland en grupp kvinnor som arbetat i vården så var risken högre än i en grupp kvinnor som arbetat med nåt annat så vill jag säga två saker (minst) 1) det betyder inte att de som tillhör den gruppen skulle ha större risk för återfall efter bröstcancer, det är en annan sak 2) det är inte troligt att det i så fall är något dessa kvinnor gör på jobbet som leder till den ökade risken, utan det är i så fall sannolikt en bakomliggande faktor som påverkar. Man kan jämföra med om man tittar på risken att få lungcancer och förekomst av gula fingrar. Man skulle troligen kunna påvisa ett statistiskt samband mellan just gula fingrar och lungcancer. Men det betyder inte att man får lungcancer av gula fingrar. Däremot är det ju så att rökning kan leda både till gula fingrar och till lungcancer, och den relevanta informationen man borde ha påvisat är att rökning leder till en ökad risk för lungcancer. Om det är en oskickligt gjord studie som din läkare refererar till (vilket jag på intet sätt vet om det är) så skulle man t ex kunna tänka sig att det skulle kunna vara som så att man haft fler kvinnor i gruppen som jobbat i sjukvården, jämfört med de som haft andra yrken och i så fall är det ju inte så underligt att det blev mer bröstcancerfall i gruppen som innehöll fler kvinnor. Detta får man ju i och för sig tro att man sett till att ha styr på, t ex genom att endast ha med kvinnor i sin studie, men det kan finnas andra liknande saker i bakgrunden som skulle kunna förklara det som din doktor berättat för dig. Jag är rädd att detta blev litet svårt att hänga med på, men sammanfattningsvis kan jag inte se att du på något sätt ska vara rädd för att återgå till ditt arbete. Det är säkert det bästa för dig att komma tillbaka till ditt gamla liv!
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Nattarbete?

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss