Visar 10 av 5879 träffar

Strålning

2021-02-26
Hej Jag opererades i december 2020 för DCIS < 1 cm, kärngrad 2-3 med goda marginaler. Precis påbörjat förebyggande behandling i form av strålning 15 ggr. Jag tror jag överbehandlas efter ha läst senaste forskningen och talat med en professor inom området, dock vågar jag inte frångå riktlinjerna även om jag innerst inne vill det pga alla de biverkningar jag kan tänkas drabbas av på kort men framförallt på lång sikt. Jag hittar väldigt lite info om långtidbiverkningarna och hur vanliga de är. Sjuksköterskorna på strålbehandlingen verkar inte särskillt pålästa mer än just de biverkningar man drabbas av under själva strålningensperioden. Idag strålade jag 4e dagen mot höger bröst (hela bröstet men enbart bröstet, lite strålning kommer även på lunga och vänster bröst). Efter 3e strålingen, ca 4h senare blev jag yr och snurrig i huvudet. Hjärntrött kanske man kallar det? "Man kan inte bli yr" sa en sköterska till mig idag. Nu efter 4e strålningen (efter att ha vilat lördag och söndag) känner jag av samma symptom fast ca 2 h efter behandlingen. Yrsel, snurrig i hjärna, som om jag vore utmattad. Är rädd att detta ska påverka mig på längre sikt med sämre fungerande hjärna. Jag vet ju att utmattningsyndrom skadar hjärna för alltid mer eller mindre. Hur vanligt är det att man drabbas av hjärntrötthet som blir livslång eller håller i sig i flera år? Sedan undrar jag om andra långtidsbiverkningar som nervskador och lungpåverkan? Det måste ju finns ett register man anmäler dessa biverkningar till tänker jag. Läste följande: ”Den patientgrupp som rapporterar hjärntrötthet i störst utsträckning av alla är kvinnor som har behandlats för bröstcancer.” Vidare undrar jag om vad som skulle hända om jag avbryter strålningsbehandlingen efter halva tiden? Någon verkan på cellerna måste det väl ändå ha med tanke på att man nyligen minskade den totala stråldosen och ändå anser det som tillräcklig dos. Det kan väl i alla fall inte ge upphov till ett förvärrat läge ur cancersynpunkt? Med vänlig hälsning A
Visa svar
Svar:
Hej. Det är förstås alltid svårt att vara tvärsäker, men jag vågar med bestämdhet hävda att de besvär du beskriver med yrsel och hjärntrotthet beror inte alls direkt på strålningen. Förklaringen måste sökas på annat håll. Jag kan på detta sätt inte ha en kvalificerad uppfattning om vad det kan bero på. Du behöver inte vara rädd för att strålningen leder till hjärntrötthet. Inte alls. JAg håller med om att nyttan av strålning för att förebygga återfall av bröstcancer eller dcis i bröstet är liten, och till och med kan diskuteras. Men om du har börjat så tycker jag att du ska fullfölja. All joniserande strålning (som det kallas fysiskt) kan i sin tur faktiskt leda på mycket lång sikt till en cancerutveckling. det gäller även vid röntgenundersökningar. Den risken är inte så beroende av dosen, d v s om du fått halva dosen finns det en mikroskopisk risk (mindre än den lilla förebyggande effekten) för senare cancerutveckling. Om du avbryter kan det hända att du inte kommer i åtnjutande av den lilla förebyggande nytta som behadnlingen medför utan endast just den pyttelilla risken. Det tycker jag är sämre.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning

Tamoxifen och örtte

2021-02-26
Hej! Äter sedan knappt 1 år Tamoxifen. Känner av en hel del biverkningar, bl a sömnproblem pga värmevallningar. Har nu börjat få svårt att somna eftersom jag vet att jag snart kommer vakna. Har märkt att ett örtte hjälper mig att gå ner i varv. Teet innehåller passionsört, lavendel, citronmeliss och pepparmynta. Funkar det att dricka detta om man äter Tamoxifen? Tacksam för snabbt svar!
Visa svar
Svar:
Om passionsört har med johannesört att göra så tänker jag att det är bäst att avstå. Om inte så går det säkert bra.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tamoxifen och örtte

Cellförändringar

2021-02-26
Hej! Har 2 frågor, 1. Kan man få cellförändringar på livmoderhalstappen pga cellgifter och strålning? 2. När jag använder sport-bh så känns det som att det svullnar runt bröstet, vad kan det bero på? (Topparna är inte för tajta)
Visa svar
Svar:
Du kan inte få det av strålning. OM man kan få det av cytostatika vet jag inte, i så fall är det förändringar som går tillbaka efter avslutad behandling. Man har ingen ökad risk för livmoderhalscancer efter bröstcancer eller bröstcancerbehandling. Idag baseras undersökning av livmodertappen på förekomst av HP-virus, det påverkas inte av cytostatika.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Cellförändringar

Biverkning av Tamoxifen

2021-02-26
Hej! Först vill jag säga tack för den här ovärderliga möjligheten att få svar på frågor som man som bröstcancerdrabbad bär på. Jag undrar på vilket sätt Tamoxifen påverkar kroppens rörelseapparat, t.ex. fot- knä- och höftleder. Att låga östrogennivåer är negativt för skelettet är ju välkänt. Jag är en vältränad person med bra muskelkorsett men har plötsligt efter två och ett halvt års tamoxifenbehandling börjat känna av smärta i leder. Till saken kanske hör att jag har kunnat bocka av de flesta av de i produktbladet beskrivna mycket vanliga och vanliga biverkningarna, så jag kanske har en känslig konstitution men jag vill gärna veta vad er erfarenhet säger om dessa biverkningar. Vänligen, Eva L.
Visa svar
Svar:
Det finns östrogenreceptorer i många organ, i skelettet t ex. Tamoxifen fungerar genom att sätta sig i östrogenreceptorer istället för östrogen och blockera dem. Samtidigt blir det en liten aktivering av receptorn, som är mycket lägre än av östrogen. Graden av aktivering är olika i olika vävnader. Fikonspråksordet för detta är att tamoxifen är en "partiell agonist". Det betyder att den blockerar estrogeneffekten genom att binda hårdare till receptorn, men samtidigt i liten grad aktivera den. I bröstcancerceller sker detta nästan inte alls. I skelettet sker det genom denna mekanism en stimulering genom östrogen som är positiv för de som kommit i klimakteriet, och leder till en skelettstärkande effekt. det finns t o m ett läkemedel, raloxifen som är släkt med tamoxifen som kan användas för att behandla osteoporos. Hos den premenopausala kvinnan är stimulansen av tamoxifen lägre än av östrogen och nettoeffekten hos dem blir att det är till viss nackdel för skelettet. Den värk många upplever skulle jag inte tro direkt beror på detta. Jag uppfattar att ledvärk och stelhet är ett vanligt besvär hos kvinnor efter klimakteriet, jag brukar skylla på "östrogenbrist" i dessa fall. Besvären brukar kunna bli värre av aromatashämmare som sänker östrogen i botten, men kan också förekomma vid tamoxifen fast oftast litet lindrigare.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Biverkning av Tamoxifen

Ambivalens om strålbehandling är nödvändigt

2021-02-25
Op 2021-01-04 med PME +SN vänster bröst där PAD visar radikalt borttagen multifokal (7) ILC, största focus 16mm, grad 2, ER 98%, PgR 95%, Her2 0, Ki-67 9%. 3 benigne SN, 5 benigna non-SN. T1cNO luminal A.Extent på invasiv komponent 35mm. Har påbörjat Letrozol behandling och är 75 år. Funderar på vilken vinst strålbehandling ( lokal strålbehandling ad modum fast forward ) är för min del contra evt biverkningar när jag har hjärtflimmer och hypertension.
Visa svar
Svar:
Men en så pass stor lobulär cancer skulle jag starkt anbefalla strålning! Med de tekniker vi har idag för att styra strålningen är risken att ställa till det vad gäller hjärtat liten. Risken för återfall efter bröstbevarande kirurgi som du beskriver och utan strålning är betydande!
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ambivalens om strålbehandling är nödvändigt

10-års överlevnad

2021-02-25
Hej Niklas! Om en 70-årig kvinna får 73% 10-års överlevnadsuppskattning enligt Predict, betyder detta att resterande 27% dör i cancer? Hur många dör av andra orsaker?
Visa svar
Svar:
Nej, det betyder det inte, modellen anger även hur stor risk man uppskattar finns att dö av något annat. Ju äldre man blir desto högre blir förstås denna risk. I mina svar brukar jag ange detta som risken att råka illa ut av något annat.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
10-års överlevnad

Risk för återfall i procent

2021-02-25
Bifokal tumör: Nr 1: Invasiv mucinös cancer. Nr 2: DCIS grad 2 + 3. Tumörstorlek: Nr 1: 2,5 mm invasiv. Nr 2: 28 mm DCIS. Radikalitet: Ja Minsta marginal: 0,5 mm ventralt, 1 mm dorsalt BRE/NHG: 5 / grad 1 LVI: Nej ER: 100 % PR: 100 % Ki-67: 18 % Her2/neu IHC: 2+ SISH: Pågår Antal undersökta lymfkörtlar: 0 TNM: pT1aNx SISH visat amplifiering. Alltså HER2 positiv 2,5 mm stor cancer med i övrigt gynnsamma faktorer i form av Grad1 och fullt hormonkänslig. Har gjort mastektomi är 47 år. Hur stor är risken för återfall? Med efterföljande tamofixenbehandling respektive utan? Påverkar det att jag har opererat bort en äggstock när det gäller min hormonproduktion?
Visa svar
Svar:
Se mitt förra svar 16/2, tamoxifen bidrar med ungefär 0,5% enheter.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Risk för återfall i procent

Efterkontroll efter mastektomi

2021-02-25
Hej, jag har en fråga angående efterkontroller Är precis färdigbehandlad för min bröstcancer där jag även valde att göra en profylaktisk mastektomi av mitt friska bröst pga chek2-mutation. Har förstått att i många regioner erbjuds mastektomerade kvinnor årliga kontroller med antingen mammografi (om möjligt) eller ultraljud av såväl frisk som sjuk sida under de första åren efter avslutad behandling. Detta görs inte i min region. Jag försöker landa i detta och litar i grunden på vårdens bedömning, men har lite svårt att smälta att vilken efterkontroll och uppföljning man får helt beror på var i landet man bor. Det finns självklart ingen garanti att jag skulle känna mig tryggare och ha mindre oro för återfall eller ny cancer även om jag blev erbjuden årliga kontroller men jag tycker ändå att det är konstigt att det är så olika. Jag har fått höra att risken för att jag skulle kunna få tillbaka cancern eller få en ny bröstcancer är i princip obefintlig eftersom jag inte har några bröst kvar. Detta tänker jag måste vara en sanning med modifikation då jag sannolikt hade blivit erbjuden annan form av uppföljning om jag hade bott i en annan region. Man gör väl knappast uppföljande kontroller för skojs skull eller för att regionerna har outsinliga resurser att ösa ur. Uppföljning efter avslutad behandling är väl också en del av vården? Borde då inte också detta regleras tydligare i det nationella vårdprogrammet? Jag trodde att syftet med ett nationellt vårdprogram är att alla ska få samma vård oavsett var man bor.
Visa svar
Svar:
Hej, det finns rekommendationer i vårdprogrammet beträffande uppföljning. Det står inte specifikt något om försök till uppföljning med mammografi efter ett mastektomerat bröst. Det är en undersökning som jag känner mig mycket tveksam till nyttan av . Det finns inga data som anger att det är till nytta. Ultraljud skulle man förstås kunna tänka sig, men inte heller det finns något som anger att det är till nytta. Andelen med lokalarecidiv är låg nuförtiden, mycket lägre än tidigare, troligen ffa beroende påatt vi ger mer medicinsk behanlding än tidigare. Det du skriver om att det är en sanning med modifikation tror jag är till hälften ett missförstånd. Risken för återfall på bröstkorgsväggen är låg, däremot påverkar inte borttagandet av brösten risken för återfall på andra håll i kroppen. Jag har i tidigare svar utvecklat detta med röntgenkontroller efter bröstcancer. Sammanfattningsvis är det så att det är viktigt att följa upp kvarvarande bröst efter en bröstcancerresa, men det bidrar inte postitivt att röntga kroppen om man mår väl, och man bör räknar även undersökning av mastektomiärret till den senare kategorin.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Efterkontroll efter mastektomi

Hur länge är det rimligt att vänta för att få tid på Bröstcentrum?

2021-02-22
Hej, Jag upptäckte en stor (6 cm) knöl i bröstet den 3/11 och kontaktade min VC. Mailade också Bröstcentrum om detta och bad om tid. Min läkare på VC ringde upp mig och sa att det nog var bättre att jag kontaktade Bröstcentrum då hon ändå bara skulle skriva remiss dit. Får svar från Bröstcentrum en timme senare att jag får en tid hos läkare den 8/12 för undersökning. Den 12/11 mailar jag Bröstcentrum igen då jag även upptäckt en knöl på ca 3 cm i armhålan. De svarar att de kommer att undersöka den också när jag har min tid. Jag känner mig väldigt orolig och skriver att jag kan komma med kort varsel och även kan ta återbudstider och de ringer mig den 19/11 och säger att jag kan få komma den 23/11 om jag har möjlighet. Jag tar tiden och utredning visar på stor tumör 6x4 cm i bröstet, makrometastas i armhålan och bakom bröstmuskeln. Min fråga är om det verkligen är rimligt eller ens ok att en ska vänta över en månad efter att ha upptäckt dels en så stor knöl och en knöl i armhålan. Nu fick jag ju komma den 23/11 men dels var ju det en återbudstid och dels hade det ändå gått 3 veckor sen jag kontaktade dem. Vad tycker ni? Med vänlig hälsning, Maria
Visa svar
Svar:
Hej! Det är alltid önskvärt att man får tid så snabbt som möjligt efter en välgrundad misstanke om bröstcancer. Den väntetid du beskriver är betydligt längre än vad som är rimligt enligt det så kallade standardiserade vårdförloppet som finns framtaget för bröstcancer. Det är sorgligt och bedrövligt när det inte finns resurser att snabbt påbörja utredning och vårdinsatser. Jag hoppas att du trots allt snabbt kom igång med behandlingarna när du väl hade träffat en cancerspecialist och att resten av din kontakt med vården har fungerat bättre. För när det gäller själva cancersjukdomen så är ju det viktigaste att behandling påbörjas så snabbt som möjligt.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hur länge är det rimligt att vänta för att få tid på Bröstcentrum?

Nekad Zoledronsyra, komplettering

2021-02-21
Jag skrev just en fråga under samma rubrik. Där skrev jag att jag fått en second opinion från region Stockholm. Det var fel. Jag hade begärt att få det från Stockholm men ser nu att den, liksom min första bedömning, gjorts i Uppsala. Hur kan jag själv begära en andra bedömning från Stockholm, som jag ser i patientlagen att man kan göra?
Visa svar
Svar:
En ny medicinsk bedömning (som tidigare second opinion) i Patientlagens mening innebär att man blir undersökt av en annan läkare, vilket inte verkar ha skett. Jag tycker därför att du ska be din läkare att hen skriver en remiss för medicinsk bedömning till någon av onkologklinikerna i Stockholm. Det är inte självklart att du får en ny medicinsk bedömning för det är din behandlande läkare som bestämmer om du ska få en sådan. Du kan också kontakta också patientnämnden i din region för att få information om vad du kan göra om du vill ha en ny medicinsk bedömning.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Nekad Zoledronsyra, komplettering

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss