Hej! Ska troligtvis få cellgifter och har av mina läkare blivit erbjuden kylmössa. Har dock läst om risken att den gör att inte alla cancerceller för. Vad är eran åsikt om detta?

Jag har haft hormonpositiv BC, luminal A-B med storlek över 5*5 cm men ingen spridning till lymfkörtlar. Fått EC, Paklitaxel, strålning förutom mastektomi och står nu på Anastrozole i 10 år. "Aktiva" behandlingen var klar i sep -20. Jag har 2 symptom som jag inte riktigt hittar bra orsaker till..sedan i december har jag haft ont i en punkt på ryggen som är på samma nivå som en punkt på revbenen/bröstryggen som också smärtar. Just där känns revbenet lite bredare än andra sidan (men jag har brutit revben för många år sedan så det skulle ju kunna förklara skillnaden i strlk men inte värken). Det andra symptomet är att jag sedan januari haft tryck/lockkänsla för ena örat med lite ringningar och sus. Nu har det blivit lite lättare smärta vid ögat/ögonbrynet också. Jag vill extremt ogärna höra av mig till mottagningen och verka "nojjig" och vill absolut inte göra undersökningar "i onödan" men vill ju inte heller ta onödiga risker och ber därför ödmjukt om din kloka input till om jag kan släppa det här tillsvidare. Förmodligen kommer jag ha ett återbesök nån gång i juni och undrar om jag kan vänta med att ta upp det då?

Funderar en del över nyheten häromdagen att det är ok att sänka dosen om man har jobbiga biverkningar av tamoxifen. Att mindre dos kunde va lika effektiv och att biverkningarna skulle bli mildare. Som ni säkert förstår så blir man väldigt nyfiken på detta då det är ganska påfrestande med dessa tabletter. Man är tacksam att de finns men finns möjlighet till bättre livskvalitet griper man efter varje halmstrå!

Februari förra året var jag på Mammografi på min hemort. Fick sedan ett brev svar att inga tecken på bröstcancer hittades denna gång. Några dagar senare fick jag ett annat brev: Vi har granskat dina mammografiska bilder utförda i hälsokontroll regi 2020-02-17. Angående detta får du ett separat friskbrev. P.g.a bröstcancer i din närmaste släkt rekommenderar vi individuella hälsokontroller med mammografi varje år till 74 års ålder. Hör av dig om du inte vill använda denna inbjudan. Jag hörde inte av mig eftersom jag ville ha denna inbjudan till den Mammografimottagning som hade skickat detta brev. Nu i februari 2021fick jag en ny kallelse på den sedvanliga mammografin på min hemort och jag gick dit, inte till mottagningen som jag fått brevet av. Fick nu ett svar från mammografimottagningen som hade skrivit inbjudan: Kallelse till kompletterande undersökning på Mammografimottagningen. För en tid sedan gjordes in röntgenundersökning av bröstkörtlarna på Dig. Vi ber Dig nu komma för en kompletterande röntgenundersökning av brösten. Du kommer att vi besöket träffa läkare, som ger Dig svar när undersökningen är slutförd. Nu undrar jag om detta är "inbjudan" som man vill komplettera med eller är det så att dom har sett något? Jag blir förvirrad eftersom jag har en syster som får varje år åka till mammografimottagningen som jag fick inbjudan från, där gör min syster flera olika undersökningar och inte bara mammografi. På min syster har dom hittat godartad kalk och hon har alltid cystor som dom kollar upp. Min mormor, morbror och kusin har haft bröstcancer. Nu blir jag orolig och rädda att dom har sett något. Vad kan det vara som dom vill, har dom sett något eller är det en komplettering till mammografin som ska göras dvs inbjudan?

Hej! Jag läser om studien av minskad dosering av Tamoxifen hos premenopausala kvinnor, de positiva resultaten vad gäller minskad brösttäthet och att den önskade effekten kan uppnås också vid betydligt lägre doser än 20 mg. Min fråga är: vilket är då syftet med Tamoxifen hos postmenopausala kvinnor, bortsett från att skydda mot återfall, vilket ju gäller alla grupper? Finns det något annat (direkt) syfte än att minska brösttätheten? Tacksam för svar.

Hej! Fyllde 50 för några månader sedan och har för lite drygt en månad sedan avslutat 5-årig behandling med Tamoxifen, efter hormonreceptiv bröstcancerdiagnos i dec 2015. Stadium 2 dock utan spridning lymfkörtlar. Mastektomi vä bröst, direktrekonstruktion men med efterföljande beslut om kompletterande strålbehandling i fem veckor pga tumörområdet som bedömdes ligga nära bröstbenet (tror jag var anledningen). Har varit i kontakt med bröstmottagningen och frågat om aktuellt med fortsatt Tamoxifen-behandling i ytterligare 5 år då jag läst om att detta blir allt vanligare för att minska ev återfallsrisk ytterligare. Givetvis ganska jobbiga biverkningar men behandlingen ger en trygghetskänsla och jag hade därför mer än gärna fortsatt i fem år till. Fick dock till svar att riktlinjerna just nu säger att man är färdigbehandlad efter fem år om ingen spridning till lymfkörtlarna. Oron för återfall är nu tillbaka då jag dessutom får känslan av att jag inte har gått igenom klimakteriet ännu pga hormonella spänningar i bröstområdet samt småblödningar. Undrar därför om det inte är en riskfaktor för ev återfall om man fortf inte har gått igenom klimakteriet vid avslutad antihormonell behandling? Kan man testa detta på något vis, ex blodprov? Just nu känner jag mig helt oskyddad om något skulle börja växa tillbaka vilket ger en stor oro men vad kan/bör jag göra åt saken? Räcker det verkligen med årlig mammografi då man bara ser ett mycket lokalt område, har jag fått förklarat för mig. Tacksam för råd för att undvika denna jobbiga 'fritt fall' känsla.

Tack för svar. Men måste jag verkligen vänta detta halvår för att få veta hur den 4 mm förändringen utvecklar sig/vad det är. Kan man inte redan nu begära någon vidare undersökning där man kan se bättre? De sa att det är så litet så man kan inte se vad det är nu. Men det borde väl gå med annan metod? Ska jag nu bara sitta lugnt i båten och vänta ett halvår eller finns det något annat jag kan begära/önska? Tacksam för svar, fullständig text nedan! /Ingrid Hej och tack för svar. Jag undrar även hur vanligt det är att man har cystor eller dylikt i levern? Bad om en ct som nu visar en 4 mm förändring på levern. Så liten att man inte kan kolla något ytterligare utan ska göra en ny ct om ett halvår. Hur vanligt är det med min tumörbild att de faktiskt kan vara en metastas eller vad kan det annars vara för förändring? Vad är din erfarenhet rent procentuellt på ett ungefär, chanserna att de är en ofarlig cysta jämfört med metastas. 2021-03-19 Tack för ditt betryggande svar N! Dock så står det luminal b i mina journal och inte a. Antar att det är ki67 på 33 % som gör det. Och det är lite det jag fastnat på då några jag pratat med som hamnat i klassen luminal b har fått Cyto. Kompletterande information 2021-03-19 Hej! Jag glömde ange vilken grad och det var så att efter biopsin sa de grad 2. Efter operationen skrevs grad 1. Detta är kompletterande information till nedanstående text. Tacksam för svar. Mvh Cytostatika eller inte 2021-03-19 Hej! Jag har en fråga. Jag fick bröstcancer i juni, opererade bort en 13 mm tumör, metastas i en portvakt, därefter axillutrymning 12 friska. Her2 neg, ER 100, Pgr 5. Ki-67 var 33 %. Är 62 år. Jag strålades 20 gånger och äter nu antiöstrogen, Letrozoll. Jag har förstått att andra me min tumör bild har fått cytostatika, men det fick inte jag. Bör jag vara orolig över det? SVAR: Hej, Du anger inte vilken grad tumören hade, det spelar troligen roll för hur stor effekt cytostatika skulle kunna ha. SVAR: OK, då förstår jag. Graderingen efter operationen är klart mer tillförlitlig än den som gjordes på biospin, så den tycker jag att man ska bortse ifrån. Man har uppfattat att du haft en Luminal A-lik bröstcancer, och med den bilden blir tilläggsnyttan av adjuvant kemoterapi mycket begränsad. Jag får det till 1,4% skillnad i överlevnad efter 10 år med kemoterapi. D v s man måste behandla ca 70 personer med kemoterapi i vardera 4,5 månader för att en ska bli botad till följd av den behandlingen. Jag kan tycka att det är ett rimligt ställningstagande till att det är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för de obehag och de risker som behandlingen ändå medför. SVAR: Det står i den nationella algoritmen för hur man ska klassa i LA resp LB att man ska beakta Grad 1 för att kunna klassa som LA även om Ki67 är högt. SVAR: Det är vanligt att man ser sk bifynd vid CT-undersökningar (skiktröntgen) (och andra bilddiagnostiska undersökningar) men jag kan inte ge en % på exakt hur vanligt det är. Cystor är vanligt. Jag brukar tänka som så att man har ju födelsemärken och andra prickar på huden, och nu menar jag förstås inte melanom, utan vanliga snälla "prickar". Man har förstås sånt även på insidan av kroppen. Utan att veta om det - förrän man gör en CT. När vi skickar på en CT för att utesluta tecken till spridning är det röntgenläkarnas uppgift att ta reda på vad man ser. Ibland kan de t ex baserat på hur kontrasten beter sig tillräckligt säkert säga vad en förändring är, ibland måste man göra en biopsi, ibland kan en kompletterande undersökning med annan metod (MR t ex) ge avgörande information. Ibland, vilket kan vara litet jobbigt, måste man vänta och se hur en förändring eventuellt utvecklar sig, eller inte förändrar sig. Ibland visar det sig att man gjort en CT för flera år sedan i något annat sammanhang, det kan vara bra, då det ger möjlighet att jämföra. Jag tänker att allt detta är rätt jobbigt för den utsatta. Man vill förstås ha ett tydligt, helst friskt svar på stubben.

Hej! Tack för en toppensida! Jag har flera funderingar. Min svärmor (bosatt och behandlas i Perth, Australien) blev i juli 2020 diagnostiserad med spridd HER2 positiv (tror jag) bröstcancer. Cancer har spritt sig till nedre ryggen. Hon fick cellgifter varje vecka i sex månader och svarade mycket bra, och hon har kunnat arbeta, simma etc under hela perioden. Hon har ingen smärta eller liknande, hon känner sig inte sjuk vilket är glädjande. Hon får någon hormonbehandling var tredje vecka och tar blodprov var femte vecka för att se att hennes värden fortfarande är ok. Hon träffar även onkologen var sjätte vecka för att diskutera provresultaten etc. Däremot har hon inte valt att operera bort sitt bröst eftersom det redan är spritt. Hur ser man på det i Sverige? Är det alltid rekommenderat att operera bort bröstet/n även fast det är spritt? Hur ser en sådan här prognos ut, kan man leva fem år till exempel utan problem eller är det för svårt att säga? Jag vill bara åka ner dit och vara med henne denna ”sista” tid i livet och låta barnen få skapa minnen med henne, så känner mig så stressad angående hela COVID-situationen då det är svårt att ta sig dit. Jag undrar lite om vi har tid att vänta med att åka (tex ett år) eller om vi gör bäst i att börja planera en flytt tillbaka så snart som möjligt. Tacksam för all vägledning som går att få. Mvh Karolina

Hej och tack för svar. Jag undrar även hur vanligt det är att man har cystor eller dylikt i levern? Bad om en ct som nu visar en 4 mm förändring på levern. Så liten att man inte kan kolla något ytterligare utan ska göra en ny ct om ett halvår. Hur vanligt är det med min tumörbild att de faktiskt kan vara en metastas eller vad kan det annars vara för förändring? Vad är din erfarenhet rent procentuellt på ett ungefär, chanserna att de är en ofarlig cysta jämfört med metastas. 2021-03-19 Tack för ditt betryggande svar N! Dock så står det luminal b i mina journal och inte a. Antar att det är ki67 på 33 % som gör det. Och det är lite det jag fastnat på då några jag pratat med som hamnat i klassen luminal b har fått Cyto. Kompletterande information 2021-03-19 Hej! Jag glömde ange vilken grad och det var så att efter biopsin sa de grad 2. Efter operationen skrevs grad 1. Detta är kompletterande information till nedanstående text. Tacksam för svar. Mvh Cytostatika eller inte 2021-03-19 Hej! Jag har en fråga. Jag fick bröstcancer i juni, opererade bort en 13 mm tumör, metastas i en portvakt, därefter axillutrymning 12 friska. Her2 neg, ER 100, Pgr 5. Ki-67 var 33 %. Är 62 år. Jag strålades 20 gånger och äter nu antiöstrogen, Letrozoll. Jag har förstått att andra me min tumör bild har fått cytostatika, men det fick inte jag. Bör jag vara orolig över det? SVAR: Hej, Du anger inte vilken grad tumören hade, det spelar troligen roll för hur stor effekt cytostatika skulle kunna ha. SVAR: OK, då förstår jag. Graderingen efter operationen är klart mer tillförlitlig än den som gjordes på biospin, så den tycker jag att man ska bortse ifrån. Man har uppfattat att du haft en Luminal A-lik bröstcancer, och med den bilden blir tilläggsnyttan av adjuvant kemoterapi mycket begränsad. Jag får det till 1,4% skillnad i överlevnad efter 10 år med kemoterapi. D v s man måste behandla ca 70 personer med kemoterapi i vardera 4,5 månader för att en ska bli botad till följd av den behandlingen. Jag kan tycka att det är ett rimligt ställningstagande till att det är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för de obehag och de risker som behandlingen ändå medför. SVAR: Det står i den nationella algoritmen för hur man ska klassa i LA resp LB att man ska beakta Grad 1 för att kunna klassa som LA även om Ki67 är högt.

Hej! kvinna på 65 år, fick bröstcancer 2018(Tumör 4cm i bröstet), fick cytostatikabehandling och tumörn opererades i början av 2019. Fick sedan lokal strålbehandling mot bröstet efteråt. BC var ER positiv och PR negativ, HER2 negativ. 12/2020 CT visar spridning till skelett (L2: en tumör 17mm) och biopsin visar trippelnegativ cancer. Tumören ska behandlas med strålning 10ggr och sedan cytostatikabehandling. Undrar hur sannolikt är det att BC ändrar formen? och i så fall kan den ändra formen igen och vad blir min prognos då? Finns det andra behandlingar som än cytostatikabehandling?