Visar 10 av 5879 träffar
2021-02-12
Hej,
Jag undrar vilken bröstcancer egenskap är mest avgörande för risk för lokalt återfall? Om en grad 1 bc med mycket god prognos får spridning hur ser det då inte ut för högre gradiga.
Är lympectomy mindre fördelaktigt? Vad avgör utöver radikal borttagning av tumör om det uppstår lokalt eller bortom bröst återfall.
Har storleken på lymfkörtel metastaser mer betydelse för spridning än antalet. Tex 3 makrostora än några få mm stora. Hur stor är risken att det kan finnas en spridning till övrig del av kropp som inte syns på ct vid fåtal positiva lymfkörtlar som opererats bort.
Tack så mycket
Hej, du frågar efter lokalt återfall (i bröstet), som mest påverkas av att tumören är radikalt borttagen, om det nu sker med bröstbevarande kirurgi ("tårtbit" eller mastektomi. Nej, "lumpektomi" (bröstbevarande kirurgi) är inte mindre fördelaktig! Lokala återfall uppträder mer sällan idag än förr, mellan 0,2 och 0,5 % per år. Strålbehandling bidrar naturligtvis också stort till en minskning av återfallsrisken. Armhålans har mest betydelse för återfall bortom bröstet, och där är det mest antalet metastaser i armhålan man tittar på. En exakt risk går inte att säga i ditt fall eftersom det ingår många fler faktorer, t ex vilken biologi tumören hade. Men det kan säkert din onkolog svara på!
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Ang spridning och återfall2021-02-12
Om cancern fanns nära bröstmuskeln men utan att spridas till den, brukar man vid årliga kontroller titta på muskeln på något sätt (mammografi, ultraljud eller annat)?
Hej! Ja, muskeln syns vid mammografi samt vid ultraljud. Fast om tumören inte satt "i" muskeln eller växte över på den så brukar återfall inte komma i muskeln ändå, det finns naturliga skikt emellan bröst och muskeln som gör att de separeras.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Kan man se bröstmuskeln på mammografin2021-02-12
Hej
Avslutade min behandling i mitten av januari med strålning. Innan dess cellgifter och följande operation. Har ännu inte haft något uppföljande samtal med läkare. Min fråga:
Är jag ( 50+ ) att betraktas som riskgrupp?
I vilken fas kommer vaccin att erbjudas?
Hur funkar immunförsvaret efter denna behandling, är det ok att ta vaccin?
Du bör uppfatta dig som andra människor, du tillhör baserat på det du berättat inte någon riskgrupp. Du bör räkna med att bli vaccinerad tillsammans med din åldersgrupp.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Riskgrupp eller ?2021-02-12
Hej, jag har blivit behandlad med olika cytostatika samt opererad och strålnin.
Under andra omgången cytostatika uppstod kraftiga värk i bäckenbotten och i båda benen. Min läkare pratar om nervskador som kan ha uppstått i samband av den behandlingen . De valde även att avbryta dem på grund av att jag blev förgiftad. Nu har det gått ett år och smärtorna kvarstår. Blir värre när jag anstränger och belastar benen. Min undran är om detta kommer att bli bestående men för min del. Har jobbat först 20 % men ville gå upp i tid så provade med 50%. Jag pressad mig otroligt mycket denna vecka och har nu varit mer eller mindre sängliggande för återhämtning i en vecka samt blivit sjukskriven på heltid igen på grund av att benen inte klarar av att stå och gå de 4 timmer jag jobbade per dag i en vecka. Nu i efterhand kan jag förstå att jag pressade mig för mycket då jag fick lägga mig och vila samt bara grät av smärta. Finns det något hopp om att de ska försvinna?
Hej, det var en svår fråga du ställer. Det du anger kallar vi neuropati, d v s en påverkan på de långa nerverna till följd av behandling med paklitaxel eller docetaxel.
Det är inte typiskt att detta drabbar bäckebottnen. Jag utgår från att man gjort undersökningar för att ta reda på så att det inte är något annat som inträffat. Om man gjort det och inte finner någon annan rimlig förklaring tänker jag att du skulle ha hjälp av en smärtläkare, eller ett smärtteam. Hör efter om det finns en sådan enhet hos dig.
Jag kan inte ha någon uppfattning om hur prognosen vad gäller smärtan ser ut.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Nervskador av cytostatika2021-02-12
Hej Fick inget svar av min läkare.
Är 56 år blev diagnosticerad med Her2+ bc , 71% delningstakt. Tumör 3 cm.
Fått 4 doc, 90% , 3 EC 100%, tillsammans med antikroppar.Vid operation 18 mm kvar. Helt klinisk regression, helt patalogisk regression. De 3 lymfkörtlarna var benigna. Nu återstår herceptin var tredje vecka. Fått 10 av 17. Samt ska få strålning 15 gånger. Vad är min återfallsrisk eller chans att få vara frisk??
En fråga till ska man be om sk. Boost av strålning?
Tack för att man kan ställa frågor här.
Först den lätta frågan, effeken av boost är ffa åldersberoende och i den mest citerade studien om saken anger att det inte finns någon riktig tilläggsnytta av boost om man är radikalt opererad och 56 år gammal. Det faktum att du svarade så bra på din medicinska behadnling vill jag mena starkt understryker den bedömningen.
När det gäller prognosen kan den inte annat än uppfattas som god, eller t o m mycket god baserat på att du har en komplett patologisk regression. Jag kan inte ge en bra %-sats, men som sagt, du har mycket bra prognos.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Risk för återfall2021-02-12
Har en kronisk bröstcancer Er 99% Pgr 5% Her2-. Just nu behandlas jag med faslodex sedan 1 1/2 månad. Fick även zoledronsyra för 1 månad sedan + ska äta kalcium tabletter. Efter de droppet fick jag stark influensa symtom med feber. Har nu fått feber som kommer plötslig och ligger på 39'-38' och sitter i ca 3 dagar. Febern kom förra veckan och dök upp denna veckan igen. Pratat med onkologen men de säger att jag ska covid testa mig, har gjort det och det är negativt. Blodprover på lever och dyl låg bra senast. Vad kan febern bero på undrar jag?
MAn kan få frusenhet och eventuellt feber efter zoledronsyrainjektionen, men det brukar ju inte vara 39 grader och inte en månad efteråt. Jag misstänker att du fått någon infektion. Om det inte är covid får man leta vidare, urinvägsinfektion kanske?
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Feber2021-02-12
Hej, jag har en fråga ang. En anteckning i min journal. Har inte sett den innan och därför inte kunnat ta upp det med min läkare.
Har behandlats för TNBC enligt FinXX, opererad bröstbevarande och sedan efterbehandlats med karboplatin och Herceptin. Ska nu strålas.
Jag ser nu i anteckningarna från Pad-svaret att det står något om metaplastisk bröstcancer och förstår inte riktigt vad det ger mig för förutsättningar framåt. Allt jag läser är att det är en dålig prognos. Ingen har heller tagit upp det med mig. Kan ni hjälpa mig reda ut begreppen?
Totalt extent 25 x 10 mm. Man finner en kvarvarande invasiv tumör, mätande 15 mm av typen metaplastisk cancer (NST), d.v.s. ospecifik epitelialtumör med skivepitelmetaplasi och med myxoitt brosk-/matrixproducerande stroma som heterolog komponent. Den invasiva tumören är grad 2 med 6 Elston-poäng. Därtill DCIS, mätande 6 x 2 mm respektive 1 mm, 3 mm, 5 mm, grad 2-3. Samtligt radikalt opererat. Bröstpanel: ER 0, PgR 0, HER2 1+-2+, SISH är beställd, Ki-67 28 %. Tre lymfkörtlar, samtliga friska.
Vad ger det här mig för förutsättningar för en god prognos osv.?
Hej, metaplastisk bröstcancer är vanligen trippelnegativ och är en av de olika varianterna av denna undergrupp av bröstcancer. Det är dock också så att det finns olika varianter av metaplastisk bröstcancer. Metaplastisk cancer har en allvarlig prognos, och en ganska stor risk för återfall, men jag kan baserat på din besättelse inte precisera mig bättre än så.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Metaplastisk bröstcancer2021-02-12
Hur viktigt att fortsätta med Letrozol om man ställer biverkningarna mot vinsten? Min tumör var långsamtväxande och liten - diagnos C509 (grad 1, 18 mm, ER 99%, PgR 90%, Ki67 2,5%, Her2 neg). Har tagit bort en tårtbit och fått strålning 15 ggr. Min dr sa att han var tvungen att rekommendera behandling med Letrozol el Tamoxifen, men att vinsten är relativt liten. Mina biverkningar är torra slemhinnor och värk. Kan man avsluta efter 1-2 år om man inte står ut längre och ändå få en god prognos ?
Hej, jag har inte alla uppgifter för att kunna ge ett riktigt bra svar. Om man tänker att man är inne på att avsluta sin behandling tycker jag att man ska göra det i samråd med sin doktor, så att det i så fall framgår att det är ett överlagt ställningstagande. Jag vill uppmana dig att ta kontakt med din mottagning och be att få ett telefonsamtal med din doktor.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Sluta med Letrozol?2021-02-11
MUGA-undersökning 3/2 inför start av cytostatikabehandling visat EF i vila 60 %, d v s normal systoliskt funktion.
Her2+2021-02-11
Jag är 37 år fick bc den 16jan 2021. Her2+ grad 3. Spridning till armhållen ( höger sid) samma sida som tumör finns. Fick första cyto behandling på tor. Mår ganska bra, kan promenera. Ibland känna mig trött samt ont i huvudet. Min oro är mina barn. Hur kan jag tänka mig om hur länge kan jag leva och klara mig med sånt typ av cancer.
Mvh Awaz
Att få en bröstcancerdiagnos väcker alltid mycket tankar och oro för framtiden, särskilt när man har små barn. Nästan alla som får en bröstcancer idag blir botade. Av din fråga förstår jag att den behandling du blivit rekommenderad syftar till att du ska bli helt frisk igen. Ger behandlingen det resultat som det är meningen att den ska göra så kommer inte cancerdiagnosen vara något hinder för att för att du ska få se både dina barn och eventuella barnbarn växa upp. Försök ta till dig att den behandling som du får och kommer att få syftar till att göra dig frisk. Jag vet att det är svårt att tänka så för cancer väcker så starka känslor. Om du inte kan släppa din oro så rekommenderar jag dig att du pratar med din kontaktsjuksköterska för att få råd vilken hjälp som finns att få.
Aina Johnsson
Kurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Dölj svar Her2+