Visar 10 av 6056 träffar

Luminal A lågrisk kategori bröstcancer

2021-02-28
Jag är 61 år och har skrivit tidigare. En genexpressionsanalys gjordes efter min tårtbitsoperation och det dröjde länge innan svaret kom. Nu har onkologen emellertid fått svar och antecknat i min journal att det är en luminal A lågrisk kategori bröstcancer. Enligt honom behövs enbart strålbehandling adjuvant och ingen cytostatika. Jag har tid för första strålning nästa vecka och har femton tider inbokade. Jag undrar vad luminal A innebär? Det känns ju rätt positivt när det står lågrisk.
Visa svar
Svar:
Det är en "snäll" bröstcancer som har låg risk för återfall. Biologiskt karakteriseras den av att vara hormonkänslig och långsam delningshastighet,
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Luminal A lågrisk kategori bröstcancer

Val av behandling

2021-02-28
Hej! Min mamma 56 år, opererades den 10/2 för sin 50mm tumör. Det är en grad 2 tumör, ER 98%, PR 40%, HER 2 2+, ISH negativ, KI 67 28%. Och som har spridit sig till lymfkörtlarna. Läkaren rekommenderar henne att delta i studien Senomacstudien istället för axlillär lymfnodeektomi. Min fråga är vad rekommenderar du henne att välja?
Visa svar
Svar:
Hej, detta är en fråga för Jana, men jag tar den ändå, eftersom Jana är huvudansvarig forskare i denna studien. Vi gör studier för att få mer kunskap inom områden där man inte säkert vet vad som är bäst. I detta fallet att göra en axillutrymning eller att avstå från det. Det är frivilligt att vara med i studien, Standardbehandling i denna situation är att göra axillutrymning. Om din mor vill bidra till kunskapsutvecklingen inom bröstcancerbehandnling är det rimligt att hon deltar i studien. Om hon t ex tycker det känns knepigt att genomgå en sk randomisering går det bra att avstå. Hon måste bestämma själv. Det kan ingen annan göra åt henne. Om hon inte kan bestämma sig, kan hon inte vara med i studien. Man skulle kunna säga att det finns två rätta val i denna situation. Att vara med i studien eller att inte vara det.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Val av behandling

Risk för återfall

2021-02-28
Hej, jag fick i våras bröstcancer och PAD visade en 11 mm grad 1 tumör invasiv duktal cancer, ER 99 %, PgR 90 %, HER2 normal, Ki67 16 %. Däromkring omgivande DCIS grad 3 med en total extent på 20 mm. Radikalt opererad. 4 benigna körtlar i sentinel node. T1 N0 luminal A. Jag undrar hur stor risk jag har för återfall? Jag oroar mig mycket över att jag har DCIS grad 3. Ger det mig en sämre diagnos? Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej, om vi fokuserar på den risk bröstcancern medför (jag vet inte hur gammal du är) så är det ungerfär en av 20 i din situation som kommer att råka tilla ut till följd av bröstcancern. 95% 10 årsöverlevnad med hormonell behandling under 5 år.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Risk för återfall

Röntgen vid diagnos??

2021-02-26
Hej! I januari 2020 fick jag min högersidiga bröstcancerdiagnos med mikrometastas i axillen. Bör man då inte göra en röntgen för att se om det finns metastaser i resten av kroppen då?? Detta gjordes inte på mig. Enligt min nuvarande onkolog så är det en rutin att patienten röntgas vid spridning till lymfkörtlar. I remisssvaret på mammografin på 1177 står det också "Vidare metastasutredning bör övervägas". När jag i början av april lämnades över till onkologen efter min först sektorsektion/axillutrymning  som sen följdes av en mastektomi bad jag då om en röntgen vilket läkaren skulle fixa. I maj fick jag såna smärtor över revbenet på vänster sida att jag fick åka till akuten. Gjorde ont när jag andades, skratta, hosta och när jag nös skrek jag rätt ut av smärta och börja gråta. Det gjordes ingen röntgen och läkarens svar var "Vi bedömer det således mest sannolikt som pleuritretning alternaitivt muskuloskeletalt men vid den lilla sannolikheten att det ändå rör sig om en liten lungemboli så har patienten adekvat behandling med sitt Waran." Och sa att det går över om några veckor. De ville inte röntga mig för jag även har nedsatt njurfunktion. Efter ett par veckor var jag in på min cytostatikabehandling och då hade jag fått lika ont på andra sidan revbenen  nämnde det för sköterskan, sa att jag grät av smärtan och skrek rätt ut när jag nyser. Att morfin jag tidigare fått mot smärtor i ryggen inte hjälper. Ssk gick och pratade med läkaren och till svar får jag "ta mer morfin, maxdosen" . Borde de inte utrett orsaken till smärtan istället för att "lösa problemet" med mer morfin? Jag fick strax efter detta ont i ryggen och bad onkologen igen om den där röntgen han skulle fixa men inte fått, detta är i början av juni. Denna röntgen blev av i mitten på juni och visade en utbredd skelettmetastasering på revbenen, längs flera kotpelare, flera ställen i bäckenet och lårbenet. Min nuvarande onkolog och sköterska sa på ett läkarbesök i somras att det funnits brister i vården gällande mig och att jag borde anmäla till patientnämden.  Är det värt det? Kan man få rätt eller lägger man energi och tid i onödan?
Visa svar
Svar:
Ja, det är bra om du anmäler ifall det har gjorts misstag. Det är sjukvårdens sätt att lära inför framtiden. Jag skulle vilja skicka med en liten kommentar. Det är lätt att förstå din förtvivlan över din situation, i synnerhet om det visat sig att din oro för spridning varit rätt och sjukvården underreagerat och kanske felreagerat på dina besvär. Som du beskriver saken med "endast" en mikrometastas kan man inte i den situationen säga att det var fel att inte göra en CT, under förutsättning att du då inte hade symtom tydande på skelettspridning förstås. Och detta är kanske självklart: Det faktum att du nu fått skelettspridning beror förstås inte på att man inte röntgat dig. Detta inte sagt för att förringa din frustration, men det ser inte ut som om din spridning i sig beror på någon försumlighet utan på att du har en ilsken cancer. Det största problemet kan vara att det kostat dig tillit till de som ska hjälpa dig. För du behöver förstås hjälp och stöd i denna situation. Jag brukar säga att vi i sjukvården jobbar i en förtroendebransch. Jag hoppas förtroendet för ditt team kan läka.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Röntgen vid diagnos??

Funderingar

2021-02-26
Hej var och gjorde ny undersökning men nya bilder ultraljudet och tog prover med nål.De tog tre prover på cystan i brödet och ett prov på körteln i armhålan.Min fråga är att han trodde den var ofarlig men varför tog han ett prov i armhålan då.Och en cysta som ser ofarlig ha cancer i sig
Visa svar
Svar:
De gjorde det eftersom det är vår uppgift att vara misstänksamma även om sannolikheten för cancer är liten.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar

Stor tumör

2021-02-26
Hur anger man måtten på cancertumörer? Fick veta att tumören mätte 80 mm. Ingen annan verkar ha haft en så stor tumör. För övrigt har väl en "knöl" flera dimensioner! En knöl har för mig formen av en sfär = kula = rund sak. Hur kunde en tumör växa och bli så stor ett år efter mammografi, då jag besked om att allt var OK, men om du känner en knöl ta kontakt med läkare? Jag kände ingen "knöl" men något konstigt och reagerade. Kan alla mammografier jag gått på, minst 13 st genom åren ha triggat igång cancern? Före operation var värdena: invasiv, lobulär, grad 11, ER 100%, PR 0 % Ki67 18%, HER2 1+, 4-5 cm Efter operationvar värdena:invasiv, lobulär, grad 111, ER 100 %, PR 0 %, Ki67 35% HER2 0, 80 mm, ITC i en lymfkörtel, tumörväxt i extraglandulär mjukvävnad. Vad betyder det allra sista? Tack på förhand för svaret! Varför var värdena i PAD så olika?
Visa svar
Svar:
Det är en riktigt inressant fråga varför värdena kan se olika ut i nålbiopsi och operationspreparat. Vid den senare undersökningen har man förstås ett större underlag från tumören att granska och bedöma. Man skulle kunna säga att man har en hel skiva av tumörceller, och nålbiosin är om du tillåter ett stickprov från tumören. Den volym man får tillgång till i jämförelse med hela tumörvolymen är som du antyder liten. Att det blir skillnad kan bero på att delningen, proliferationen inte är jämt fördelad utan sker litet fläckvis i tumören, "hot spots" brukar man tala om. Man får utgå ifrån att operationspreparatet ger en säkrare bedömning än nålen. Hur anger man måttet? Ja det blir ju väldigt oliak beroende på hur man mäter. Man kan få fem olika mått genom att 1) känna och mäta med linjal, 2) mäta på mammografibilden, 3) mäta med ultraljud, 4) mäta på MR, och 5) mäta i mikroskopet. Det blir förstås olika genom att de olika metoderna tittar på litet olika saker. Måttet i mikroskopet är det som bäst avspeglar verkligheten vill jag mena. Det viktiga om man t ex mäter vid flera tillfällen under en preoperativ kemoterapi är att man mäter på samma sätt, att man jämför måtten som är gjorda med samma teknik. Annars blir det som att jämföra äpplen med päron. Det sista du skriver skulle jag tro betyder att man funnit cancerceller just utanför en lymfkörtel. Det låter som något som jag skulle vilja att patologen demonstrerade vid en multidisciplinär rond för att förklara bättre.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Stor tumör

Hjälp vid östrogenbrist

2021-02-26
Hej Jag har haft lobulär bröstcancer är opererad och strålad Har ätit östrogentabletter cliovelle 1mg/0,5 Men slutade med dom när jag fick bröstcancer Fick nu tips om Menakur vet ni om de är något som kan hjälpa mot svettnings nedstämdhet och dålig sömn? Med vänliga hälsningar/Ann-Louise
Visa svar
Svar:
Hmm, om de hjälper på ett tydligt sätt , måste man fundera på om det beror på att de innehåller så pass höga nivåer av fytoöstrogener att det inte är riktigt lämpligt för dig.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hjälp vid östrogenbrist

Strålning

2021-02-26
Hej Jag opererades i december 2020 för DCIS < 1 cm, kärngrad 2-3 med goda marginaler. Precis påbörjat förebyggande behandling i form av strålning 15 ggr. Jag tror jag överbehandlas efter ha läst senaste forskningen och talat med en professor inom området, dock vågar jag inte frångå riktlinjerna även om jag innerst inne vill det pga alla de biverkningar jag kan tänkas drabbas av på kort men framförallt på lång sikt. Jag hittar väldigt lite info om långtidbiverkningarna och hur vanliga de är. Sjuksköterskorna på strålbehandlingen verkar inte särskillt pålästa mer än just de biverkningar man drabbas av under själva strålningensperioden. Idag strålade jag 4e dagen mot höger bröst (hela bröstet men enbart bröstet, lite strålning kommer även på lunga och vänster bröst). Efter 3e strålingen, ca 4h senare blev jag yr och snurrig i huvudet. Hjärntrött kanske man kallar det? "Man kan inte bli yr" sa en sköterska till mig idag. Nu efter 4e strålningen (efter att ha vilat lördag och söndag) känner jag av samma symptom fast ca 2 h efter behandlingen. Yrsel, snurrig i hjärna, som om jag vore utmattad. Är rädd att detta ska påverka mig på längre sikt med sämre fungerande hjärna. Jag vet ju att utmattningsyndrom skadar hjärna för alltid mer eller mindre. Hur vanligt är det att man drabbas av hjärntrötthet som blir livslång eller håller i sig i flera år? Sedan undrar jag om andra långtidsbiverkningar som nervskador och lungpåverkan? Det måste ju finns ett register man anmäler dessa biverkningar till tänker jag. Läste följande: ”Den patientgrupp som rapporterar hjärntrötthet i störst utsträckning av alla är kvinnor som har behandlats för bröstcancer.” Vidare undrar jag om vad som skulle hända om jag avbryter strålningsbehandlingen efter halva tiden? Någon verkan på cellerna måste det väl ändå ha med tanke på att man nyligen minskade den totala stråldosen och ändå anser det som tillräcklig dos. Det kan väl i alla fall inte ge upphov till ett förvärrat läge ur cancersynpunkt? Med vänlig hälsning A
Visa svar
Svar:
Hej. Det är förstås alltid svårt att vara tvärsäker, men jag vågar med bestämdhet hävda att de besvär du beskriver med yrsel och hjärntrotthet beror inte alls direkt på strålningen. Förklaringen måste sökas på annat håll. Jag kan på detta sätt inte ha en kvalificerad uppfattning om vad det kan bero på. Du behöver inte vara rädd för att strålningen leder till hjärntrötthet. Inte alls. JAg håller med om att nyttan av strålning för att förebygga återfall av bröstcancer eller dcis i bröstet är liten, och till och med kan diskuteras. Men om du har börjat så tycker jag att du ska fullfölja. All joniserande strålning (som det kallas fysiskt) kan i sin tur faktiskt leda på mycket lång sikt till en cancerutveckling. det gäller även vid röntgenundersökningar. Den risken är inte så beroende av dosen, d v s om du fått halva dosen finns det en mikroskopisk risk (mindre än den lilla förebyggande effekten) för senare cancerutveckling. Om du avbryter kan det hända att du inte kommer i åtnjutande av den lilla förebyggande nytta som behadnlingen medför utan endast just den pyttelilla risken. Det tycker jag är sämre.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning

Tamoxifen och örtte

2021-02-26
Hej! Äter sedan knappt 1 år Tamoxifen. Känner av en hel del biverkningar, bl a sömnproblem pga värmevallningar. Har nu börjat få svårt att somna eftersom jag vet att jag snart kommer vakna. Har märkt att ett örtte hjälper mig att gå ner i varv. Teet innehåller passionsört, lavendel, citronmeliss och pepparmynta. Funkar det att dricka detta om man äter Tamoxifen? Tacksam för snabbt svar!
Visa svar
Svar:
Om passionsört har med johannesört att göra så tänker jag att det är bäst att avstå. Om inte så går det säkert bra.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tamoxifen och örtte

Cellförändringar

2021-02-26
Hej! Har 2 frågor, 1. Kan man få cellförändringar på livmoderhalstappen pga cellgifter och strålning? 2. När jag använder sport-bh så känns det som att det svullnar runt bröstet, vad kan det bero på? (Topparna är inte för tajta)
Visa svar
Svar:
Du kan inte få det av strålning. OM man kan få det av cytostatika vet jag inte, i så fall är det förändringar som går tillbaka efter avslutad behandling. Man har ingen ökad risk för livmoderhalscancer efter bröstcancer eller bröstcancerbehandling. Idag baseras undersökning av livmodertappen på förekomst av HP-virus, det påverkas inte av cytostatika.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Cellförändringar

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Tack för alla frågor och stora engagemang. Nu är det dags för sommaruppehåll och tid för återhämtning för våra hårt arbetande experter. Vi öppnar upp för nya frågor igen den 10 augusti. Sök gärna bland "Frågor & svar" nedan, för att se om din fråga finns besvarad sedan tidigare. Varmt välkommen åter!

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss