Visar 10 av 5879 träffar
2021-01-16
Hej,
Jag är 43 år. Har BRCA2 och gjorde dubbel mastektomi 2013 och tog bort äggstockarna 2015. Jag upptäckte i somras två små knölar i höger bröst som opererades bort direkt. I journalen står: PAD påvisat T1 4 x 2 mm stor invasiv duktal cancer grad 2. T2 9 x 6 mm invasiv duktal bröstcancer, grad 2, ER över 95%, PR 25%, Ki-67 24% i hotspot, HER2 negativ. 0/4 SN. PAM50 påvisar Luminal A, ROR score 43 med riskkategori intermediate.
Under hösten har jag fått 6 kurer adjuvant cytostatika och i januari får jag 23 x strålning (15 + 8 boosters). Därefter blir det aromatashämmare.
Jag vet ganska bra vad varje förkortning ovan betyder, men jag undrar hur ni ser på min prognos? Och jag undrar om Ki-67 på 24% är högt?
Hmm, du verkar tillhöra den mycket lilla grupp som drabbats av en bröstcancer efter att ha genomfört riskreducerande kirurgi. Du hade inte haft bröstcancer tidigare?
Din situation är allstå litet ovanlig. RoR och PAM50 talar för att prognosen är god.
Jag kan inte säga om Ki67 är 24 % är högt eller lågt, det måste du höra om på din enhet. Men jag skulle bortse från Ki67 när man har gjort en PAM50 med RoR (Risk of Recurrence), jag skulle lita mer på RoR.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Jag undrar kring min prognos?2021-01-16
Hej och stort tack för att ni bidrar så generöst med er kunskap.
Jag har en fråga kring värdet av Tamixofenbehandling för mig. Det är sagt att den skall fortgå i fem år sedan skall man byta till någon annan post-menopausal variant.
Tamixofen är svår biverkningsmässigt, har tagit nu den ett knappt halvår. Har stora besvär med vallningar, både varm- och frossvallningar. De gör nattsömnen till nästan komiskt störd. Förutom detta får jag mycket hudsprickor och alla slemhinnor torra som fnöske, och stelhet i alla leder. Men nattsömnen och dess kast mellan köld och hetta är det värsta. Som jag förstår kan detta fortgå i flera år?
Hur stor är egentligen tilläggseffekten av denna behandling? Finns det ett läge när det inte är värt att fortsätta med detta p.g.a. biverkningar eller kör man alltid på ändå? Vet ni hur länge dessa biverkningar annars kan fortgå? I alla fem år?
Beskriver här nedan vad jag vet om min cancer.
Jag är 47 år och fick 2020 bilateral bröstcancer.
På höger sida HER2 positiv invasiv duktal cancer. Huvudtumören var 22 x 10 mm. Höger corebiopsi: BRE/NHG: 8/grad 3, ER: 50 % svag intensitet, PR: 30 % svag till stark intensitet, Ki-67: 54 %, Hercep-test: +3, SISH-amplifierad. Med spridning till iallafall 3 lymfkörtlar på höger sida.
På vänster sida hade jag en tumör på 10x 6 mm av Lumninal A-typ. Vänster Corebiopsi: Invasiv duktal cancer BRE/NHG: Preliminärt 7/grad 2, ER: 100 %, PR: 100 %, Ki-67: 11 %, Hercep-test: 40 % med infärgningsscore 1+ delvis 2+ SISH-test: Inga belägg för amplifiering.
Jag behandlades med antikroppar (pågår fortsatt) och cytostatika enligt program och tumörerna gick i nästan full regress. Jag gjorde sedan bilateral mastektomi, delvis p.g.a. att man även hittade en CHEK/157Thr-genmutation. Patologiska rapporten efter op. visade att tumörerna påverkats väldigt mycket av behandlingen och spridningen till lymfan på höger sida som man hittade innan hade vad jag förstår gått tillbaka så mycket av behandlingen att man inte längre kunde hitta cancer där. Nu är jag även strålad på höger sida efter operationen.
På efterträffen efter operationen med onkologen var tonen lättsam kring cancern, den hade svarat så bra att det fanns inte minsta skäl till någon oro framåt. Tonen var mer som att man haft en allvarligare förkylning. Jag upplevde närmast att man viftade bort alla risker för återfall som minimala så bra som cancern svarat på behandling. Jag skulle bara leva på och inte tänka på detta mer, var ungefär kontentan.
Hur går det ihop med behovet av en såpass invasiv behandling som Tamixofen i fem år och sedan ännu en hormonblockerande sort? Är det verkligen nödvändigt då?
Cancern har ju svarat toppen på behandlingen, både brösten är nu borttagna, och återfallsrisken så låg att den knappt var relevant lät det som. På eget bevåg har jag hittat en siffra på motsvarande mindre än 10% som återfallsrisk efter denna behandling för HER2-cancern. Kan det stämma?
Om jag skulle sluta ta Tamixofen, hur mycket skulle då återfallsrisken ändras?
Om jag måste fortsätta med Tamixofen, bedömer ni det som riskfritt att iallafall prova akupunktur mot vallningarna? En sjuksköterska på avd rekommenderade detta, är det ok ihop med den behandling jag har nu? Om man med akupunkturen försöker få igång hormonsystemen kanske det förstör ändå för behandlingen?
Längtar så efter vanlig nattsömn igen. Tack på förhand!
Hej
Jag förstår din tanke. Jag tror man kan säga att det saknas en pusselbit i kunskapskedjan i din situation. 1) Det stora oxfordstudien visar att effekten av tilläggsbehandling med tamoxifen bidrar på ett tydligt sätt till att förebygga allvarliga återfall.
2) i de studier där man sett att prognosen efter patologisk komplett remission (pCR) är god har patienterna fått hormonbehandling.
Det är alltså svårt att säga i hur stor omfattning den hormonella behandlingen bidragit till att det gått bra efter komplett remission.
Man ska även komma ihåg att effekten av pCR är störst efter receptornegativ bröstcancer.
Jag kan alltså inte säga hur stor del din tamoxifenbehandling bidrar med. Och jag kan inte råda dig att avstå från den behandlingen. JAg uppfattar att effeken av skupunktur på sikt är begränsad. JAg hade velat föreslå att man provar med en låg dos venlafaxin (37-75 mg) under ett par månader. Ibland hjälper det på vallningar.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Frågor om Tamixofenbehandling2021-01-16
Hej Niklas!
Är det någon fördel med att upptäcka eventuella återfall tidigt? Vinner man något på detta i termer av överlevnadsår eller på annat sätt?
Detta var en svår fråga som jag måste klura på ett tag.
Det kan tyckas konstigt, men det kan man inte säga. Inte generellt i alla fall.
När det gäller att ställa diagnosen bröstcancer i bröstet är det tvärtom. Mammografiscreeningen leder till tidigare diagnos vilket av allt att döma är en fördel då det leder till större chans till bot i de fall man identifierar en bröstcancer tidigt. Baksidan av detta är att det även leder till en viss överdiagnostik. Detta gäller även efter en tidigare bröstcancerdiagnos, vilket gör att man följer upp bröstet/en efter en bröstcancerdiagnos.
När det gäller att upptäcka återfall i resten av kroppen finns det däremot inte något som talar för att tidig upptäckt av återfall i kroppen är en riktig fördel. Det kan tyckas konstigt och svårsmält. De studier man gjort kan inte visa att det är bättre med tidig upptäckt av spridd sjukdom. Dessa studier är förvisso inte helt moderna, och det vore sannolikt av värde att studera detta igen, men tillsvidare finns det inte något som talar för att man regelmässigt ska leta efter (screena för) metastaser.
Personligen tror att man ska tänka såhär:
Bota bröstcancer gör man bäst i början, d v s i anslutning till diagnosen och under det närmaste året och åren när det gäller hormonbehandling och skelettstärkande därefter.
Tidig upptäckt av spridd sjukdom skulle vara värdefullt om man på det sättet kan behandla med i syfte att bota några som annars inte kunde botas, men i princip är det inte möjligt. Det som är viktigt i återfallssituationen är HUR man svarar på given behandling snarare än exakt NÄR man startar behandlingen.
Ett exempel: Det verkar inte spela så stor roll om en metastas är 10 mm stor eller 30 mm stor. I det exemplet kan man säga att under den tid metastasen vuxit till från 10 till 30 mm har den inte utsatts för någon ny behandling och bör därigenom inte ha haft möjlighet att utveckla resistens mot annan behandling. Chansen att svara på ny behandling är alltså i princip samma om metastasten är 30 mm eller 10 mm.
Detta är förstås sant till en viss gräns. Om man upptäcker ett återfall i en situation då man har så mycket metastaser att det är svårt att behandla, har det förstås gått för långt, men då har man ju i princip alltid en situation med ett symtomgivande återfall. Och i dessa fall har man ju vanligen haft besvär ett tag som bör kunna leda till att man förstår att det kan finnas ett återfall.
Att man inte ska leta efter återfall regelmässigt betyder alltså inte att man aldrig ska göra t ex en CT undersökning. Men det är inte till nytta att göra det eller ta CA15-3 t ex en gång om året på personer som är symtomfria och friska efter bröstcancer. Däremot måste man förstås i händelse av symtom som kan tyda på återfall i många fall genomföra röntgenundersökkningar och provtagningar.
Jag tänker att det viktiga är att man efter en bröstcancerresa har möjlighet att snabbt få kontakt med en kontaktsjuksköterska som vid behov kan arrangera med ett besök hos läkare för att ta ställning om man det behövs någon form av utredning.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Oro för återfall2021-01-15
Hej! Jag tycker att det är svårt att självundersöka brösten från ytterkanten och mot armen/armhålan. Känns knöligt här och där med ganska mjuka, någon lite hårdare, knölar i lite olika storlekar, mer på ena bröstet än andra. Tycker jag känner knölar som är lite hårdare och tydligare om jag har armen på ett sätt men när jag sen känner igen med armen på annat sätt hittar jag inte alltid knölen eller känns den annorlunda. Kan detta fortfarande vara tumörer? Tycker ganska ofta jag hittar knölar i detta området och vet inte om jag behöver söka läkare. Kan inte direkt säga att jag lärt mig hur det ska kännas över åren heller då jag ibland hittar nya knölar. Är 37 år och har ammat två barn (6 år sen sist). Hur ska man veta vad man bör söka läkare för? Kan ju inte söka flera gånger om året. Och hur ska man egentligen ha sin arm vid självundersökning?
Funderingar kring självundersökning och knölar2021-01-15
Hej, jag är 14 år fyller om någon vecka 15 och jag kände imorse att de gjorde ont på mitt vänstra bröst, och det gör ont och är hårt i mitten av bröstvårtan, känner ingen knöl men uppfattar de som att de e mjukt runt omkring och sedan i mitten är de hårt och gör ont, de är inte svullet eller något annat bara att de är känsligt och gör ont. Är jätte orolig att de ska vara någonting
Orolig tonåring2021-01-15
Skulle du vilja kort förklara för oss som är färdigbehandlade, vad är husläkarens respektive onkologens ansvar gentemot oss. Många slags hälsobesvär kan, men behöver inte vara symptom på återfall. Ska man alltid börja med husläkare?
Uppföljning efter en bröstcancerdiagnos kan organiseras på många olika sätt och varierar i landet. Om du med färdigbehandlad menar att man är utremitterad till primärvården så är det dit man ska vända sig med sina hälsoproblem. De flesta hälsoproblem som man drabbas av efter att man blivit utremitterad har inte med återfall att göra. Därför är det via sin husläkare som man kan få den bästa hjälpen för sina problem. Om man har symtom som man misstänker kan vara ett återfall eller en biverkan av den behandling man fått kan man kan man vända sig direkt till den Onkologklinik där man blivit behandlad. Onkologkliniken avgör om man kan få en återbesökstid eller man istället ska vända sig till husläkaren för fortsatt utredning.
Aina Johnsson
Kurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Dölj svar Fråga till Aina2021-01-15
Hej! Jag har varit på bröstmottagningen då jag hittade en liten knöl i mitt bröst, precis i kanten där vårtgården börjar. Den känns ungefär som en ärta i både storlek och form. Efter ultraljud och att läkare känt på den så var de helt säkra på att det var ett fibroadenom. De gjorde dock en biopsi för säkerhets skull och för att de tillhör rutinerna sa de. Idag gick jag in och läste i min journal att de hade bedömt det som fibroadenom på ul och när de kände men dock visade biopsin på atypi. Det stod att det skulle följas upp med mammografi och ytterligare finnålspunktion. Läste att de har skickat ett brev till mig men har inte hunnit få något och blev så orolig när jag läste detta i min journal. Givetvis läste jag det på en fredagkväll så kan inte ringa till mottagningen och fråga vad de menar heller. Mår verkligen jättedåligt och blev väldigt ledsen när jag läste. Vad menar man med atypi? Har jag cancer? Är 27 år och gravid i vecka 28 om det är viktig information.
HEj kära du. Ursäkta att svaret dröjt. Det beror nog litet på att ingen av oss riktigt kan besvara dina frågor. Du behöver tala med din doktor som kan förklara bäst. "Atypi" betyder att det inte är helt normalt, men det betyder inte alls att det måste vara cancer. Långt därifrån. Men eftersom det är vår uppgift att vara misstänksamma vill man förstås följa upp dig ordentligt.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Orolig efter biopsi2021-01-15
hej ! är op för BC dec 2019, cyto/strålning/letrosol. Aggressiv, luminal B,hormonkänslig 100%, Ki 30. Efter strålning som avslutades i juni-20, kom efter ca 2 mån ,och fortfarande ömhet i bröst; även runt armhåla (2 lymfor smittade av 10) och axel på den strålade sidan, är detta vanligt? Även ömt när jag försöker sova på vänster sida. har hört av andra Bc pat att det kan vara så i flera år ?
Har ärrvävnad i bröstet efter strålning, bekräftat med mammografi/ultra/biopsi i sept-20.
Har även gjort ett P-NT-proBNP test ( pga av andfåddhet vid ansträngning ), när det gjordes innan alla behandlingar låg det på 20, ett år efter ligger det på 31, är det normalt? att det "stiger" på 1 år ? eller beror det på strålning.?
Hur många % ca hjälper Letrozolen ? efter vad jag läst, så vågar jag inte sluta med den, då den troligen oxå ev motverkar uppkomst av "tumörer" på andra ställen i kroppen ? OM det gått iväg några micrometastaser i blodet....
Hej,
De symtom du beskriver låter för mig helt inom ramen för det man kan förvänta sig. Och ja, du måste räkna med att de blir kvar under lång tid.
ProBNP: Utan att känna till vilka referensvärden som råder hos dig så uppfattar jag att den skillnad du berättar om inte är något att bry sig om. Alls! Även om värdet är högre så är det ingen skillnad på riktigt.
Effekten av letrozol handlar i första hand om att förebygga uppkomst av tumörer på andra håll i kroppen, och i ditt fall skulle jag säga att den effekten är tydlig. (stor skulle man också kunna säga).
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar efter strålning2021-01-15
Hej,
Har fått provsvar enligt nedan och undrar hur prognos och behandling kan se ut med den:
Ca 2cm
Ductal
Invasiv
Östrogen och prog receptor negativa
Ki67: 90%
Herceptest: 60%
Stadium: vet man ej men utgå från att ”den är liten”
Tack för ni finns!
Hej, jag kan inte tolka detta HER2 60% måste vara ett missförstånd. Prata med din doktor!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Tolkning av provsvar2021-01-15
Har letrozol sedan okt.2017,mår inte särskilt bra av dem men funderar inte på att avsluta beh.Har haft många olika sorter,har nu L mylan som jag haft ett par ggr innan,
Nu till frågan jag tycker att jag mår bättre av dessa än av andra sorter jag fått,kan det vara möjligt eller inbillar jag mig bara?enl.apoteket så är all L likadan mvh
Jättesvår fråga. JAg tror inte att du inbillar dig. Kunden har alltid rätt.
Men: Väldigt många som äter olika mediciner Upplever skillnader mellan olika generika (som man kallar läkemedelsvarianter). Det "borde" inte vara så. Den aktiva substansen är ju densamma i olika tabletter. Detta har läkemedelsverket till uppgift att noga kontrollera, och jag litar på dem.
Skillnader i biverkningar måste alltså bero antingen på att den finns andra skillnader än i den aktiva substansen mellan olika preparat, och så kan det ju vara. Kanske man kan vara extremt känslig för laktos som kan finnas i olika mängd i olika tabletter, tex.
Det kan också finnas andra mer psykologiska effekter. Vet inte om det är det du kallar "inbillning". Man vet att placeboeffekten finns. Människor kan verkligen uppleva en skillnad i kroppen kopplat till att ta "sockerpiller". Jag tycker inte att man kan säga att det handlar om inbillning, snarare att det handlar om att psyket har en stark kraft över vårt upplevande.
Jag tycker att det är vår uppgift som läkare att underlätta t ex den hormonella medicineringen, och betyder det att vi som läkare blir ombedda att kryssa i rutan för "får ej bytas ut" på receptet så ska man göra det. Det kan hända ett det innebär en viss skillnad i priset för patienten, och det får kanske vara så i dessa fall.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Letrozol