Hej, svårt att säga vad det beror på, men det är inget typiskt tecken för någon farlig åkomma. Om det inte tillstöter eksem, sekretion, sår, rodnad och/eller fjällning så kan du avvakta och försöka få bort klådan med en mild salva.

Hej! Om knölen sitter ytligt, dvs i eller precis under huden, så är det antagligen snarare ett aterom (talgkörtel) än en lymfkörtel. Aterom sitter betydligt ytligare och är hårdare än lymfknutor, de brukar vara väldigt välavgränsade och runda. Är knölen ny bör du visa upp den på din vårdcentral.

Hej, nej, en knöl i bröstet med en knöl i armhålan är inte alltid cancer, framförallt inte i din ålder. Men det är klart man skulle önska sig att du inte behövde vänta så länge för att få besked. Jag skulle rekommendera att du vänder dig till samma mottagning med information att du känner en knöl i armhålan, ibland leder ju det till en ny prioritering, eller så önskar de se dig igen.

Ja, jag tycker att du ska kolla upp detta. Det är omöjligt att ha en uppfattning om vad det är på detta sätt. Bröstcancer är en av många möjligheter, det kan också vara "ingenting".

Hmm, svårt att veta. Inte heller jag känner igen att tamoxifen skulle leda till förstoppning. Jag tror inte att problemet har med tamoxifen eller cytostatikan direkt att göra. cytostatikan kan leda till diarréer och i värsta fall kan man drabbas av sk colit som kan vara ett besvärligt tillstånd och även akuta allvarliga biverkningar. Men jag upfattar inte att det leder till långsiktig skada på tarmen. Kom ihåg att tarmcellerna ersätts kontinuerligt och med större hastighet än cancercellerna. Tarmen har alltså möjlighet att återhämta sig.

Hej Lotta det var en intressant fråga som jag tror man kan besvara ganska kort. Jag tänker att du syftar på östrogenreceptorpositiv HER2-negativ bröstcancer. Skillnaden mellan Luminal A och Luminal B handlar om cellernas delningshastighet, eller proliferation som det medicinska fikonspråket kallar det. Luminal A delar sig långsamt, B snabbare. Skillnaden är kontinuerlig. D v s det finns ingen skarp gräns mellan den ena och den andra gruppen, vilket gör det litet knepigt. Det kommer alltid att finnas gränsfall., vilken metod man än använder för att skilja dem åt. Idag används i Sverige Histologisk grad, Ki67 och i vissa fall genexpressionsbaserad analys för att gradera celldelningen.

Hej, Det låter som du drabbats värre än de flesta. I princip är neuropati en "kumulativ" biverkning till skillnad från t ex påverkan på de vita blodkropparna som är en akut biverkning som går över. Det betyder inte att det inte kan bli bättre, men sannolikheten för att det helt ska försvinna skulle jag säga är låg. När det gäller smaken tror jag som du att det är en annan sak och att det kommer att ge med sig så småningom. Jag tror inte att löpning gör saken värre, det vore bra om du fick träffa en sjukgymnast. Tyvärr tror jag inte att B12 kommer att trolla bort besvären. I alla fall inte om du inte har brist på B12, och det kan man ju kolla, fast inte om du redan tar medicinen. En annan sak man borde göra är att utesluta diabetes. Det finns en hel del skrivet om detta, men jag uppfattar inte att det finns riktigt en gyllene metod att hantera problemet.

En cancerdiagnos gör inte automatiskt att man tillhör en riskgrupp. Till riskgrupper räknas personer som har vissa cancerformer samt personer som får en cancerbehandling som nedsätter immunförsvaret. Sjukresor beviljas om hälsotillståndet gör att man inte kan åka kollektivt. Om du inte redan har gjort detta, så tycker jag du ska prata med den medicinska personalen på strålningsenheten och höra om de anser att ditt allmänna hälsotillstånd gör att du bör beviljas sjukresor under strålningen.

Preskriptionstiden, dvs den tid man har på sig att kontakta sitt försäkringsbolag är 10 år. Du har därför fortfarande tid på dig att få ut ersättningar som ingår i din försäkring. Vissa fackförbund har tecknat en så kallad diagnosförsäkring hos Folksam som bland annat betalar ut ett engångsbelopp till den som får en cancerdiagnos under förutsättning att villkoren för försäkringen är uppfyllda. Gruppförsäkringar kan även innehålla andra former av ersättningar som kan vara aktuella i ditt fall. Vad du snarast ska göra är att kontakta Folksam för att höra vad som gäller i ditt fall. Försäkringsbolaget kommer att berätta för dig vad de behöver för underlag för att kunna betala ut en eventuell ersättningen till dig. Det är många som får en cancerdiagnos som inte känner till att man har en diagnosförsäkring. De är synd för ersättningsbeloppet från bland annat Folksam är 50 000 kr, pengar som hade kommit väl till pass. När det gäller din olycksfallsförsäkring hos Trygg Hansa så ersätter den bara skador som har samband med olycksfall.

Hej Maja, det är en vanlig fråga, jag tänker att man som patient kan tycka att det är jobbigt att "välja själv". Det kan tyckas bra, men det är ju svårt att som lekman ha en tydlig uppfattning om vad som är bäst. Samtidigt kan jag hålla med din dr, effekten av kemoterapi är inte så stor att det är självklart att du ska ha sådan behandling, därför är det extra viktigt att du involveras i beslutet. Du får tänka att du och din doktor tillsammans ska fatta ett beslut som på bästa sätt passar för dig. Nåväl, det finns två faktorer som du inte anger, ålder och HER2. Jag gissar att din tumör var HER2-negativ, för annars skulle din dr ha föreslagit en behandling med herceptin eller trastuzumab som det heter idag. Om man haft en HER2-negativ tumör har man ingen nytta av sådan behandling, vilket är svaret på fråga nr 2. Jag har uppskattat din individuella nytta av att lägga till kemoterapi med hjälp av predictmodellen. Om du är mellan 40 och 60 år är effekten av cytostatika (den ökade andelen som blir botad med tillägget av cytostatika till operation, strålning och hormonbehandling) ca 2,5 %. d v s sannolikheten att du ska vara i livet efter 10 år med behandling är 2,5 %-enheter högre om man lägger till cytostatika. OM vi säger att du är 50 år blir det såhär: 86 % av patienterna kommer att vara i livet efter 10 år med endast operation och strålning (om du genomgått bröstbevarande operation), 89 % om du dessutom tar hormonell behandling i 5 år och drygt 91 % om du dessutom genomgår en cytostatikabehandling. Därutöver ska man veta att man såklart kan drabbas av någon annan allvarlig sjukdom, den risken är för en 50-åring ca 4 %. och om man bortser från det är alltså det vi kallar den bröstcancerspecifika överlevnaden nästan 96 %. Jag tänker att det i grunden betyder att du nu är friskt och har en god prognos efter din bröstcancer, att det är klokt att du tar hormonell behandling under 5 år och att du tillsammans med din dr måste besluta om hur du ska göra med cytostatikabehandlingen..