Hej, jag vet inte om det är så att du kommit in i klimakteriet i samband med din behandling, om så är fallet så skulle det kunna vara en förklaring. Om du tar hormonell behandling kan det också bidra. Är det normalt? Njae det skulle inte säga, smärtor kan väl inte vara normalt? Men det är i alla fall väldigt vanligt.

För att kunna svara på frågan behöver jag veta vilket försäkringsbolag du har, för de olika bolagen kan ha olika regler för hur länge man kan vänta med att anmäla en skada. Är det en så kallad diagnosförsäkring som du har?

hej, det kan finnas flera möjligheter, kontakta din bröstmottagning. Kanske det är bäst att köra på ett pat veckor först för att se hur det utvecklar sig. Mitt gemla husmorsknep som somliga skrattar åt är att sova i ylleunderställ för att undevika att bli blöt och kall. Sen finns det ju medicinen venlafaxin som man kan prova om annat inte funkar.

Hej jag har förstått att letrozol kan vara en riktigt krävande behandling. I olika hög grad för olika individer. Kanske det vore värt att ta ett samtal med din läkare om ifall det finns knep för att hantera värken. Hur reagerar du på fysisk träning? Kan vanliga smärtstillande hjälpa? Konklusionen kan förstås bli att dessa föreslagna strategier inte kommer att fungera för dig. Det finns ett alternativ, tamoxifen som i de flesta fall leder till mindre ledbesvär än letrozol och andra aromatashämmare. Den är aningens mindre effektiv, men i relation till de biverkningar du beskriver kan det ju hända att det är en rimlig kompromiss. Och mycket bättre än alternativet att du till följd av biverkningar inte orkar ta medicinen alls!

Hej den information du lämnar är begränsad, men jag gissar att du får exemestan efter en tidigare bröstcancerdiagnos. De besvär du har kan bero på flera olika saker, höftledsartros till exempel. Jag skull starkt föreslå att du får genomgå en röntgenundersökning eller en skelettundersökning för att ta reda på vad det är som leder till de besvär du beskriver. Ring till din bröstmottagning!

Nej om man har en abcess så kan det inte utveckla sig till en cancer.

Hej, jag håller i princip med din läkare. Tamoxifen är grunden och jag vet inte riktigt vilken studie som skulle antyda att zoladex är mer effektivt än tamoxifen. Kombinationen är mer effektiv en endast tamoxifen. Det kunde vara en idé att prova och se hur fareson fungerar. Om det inte fungerar på något annat sätt skulle jag se en behandling med endast zoladex som ett alternativ som man får ta till då.

Hej, det är korrekt att som du beskriver din släkthistoria så uppfyller inte familjen de svenska kriterierna för ärftlighetstestning. Om det inte är så att du eller din mor hade sk trippelnegativ bröstcancer, icke hormonkänslig bröstcancer, då skulle ni faktiskt uppfylla kriterierna. I så fall kan du åter vända dig till din läkare. Sannolikheten att finna en mutation är baserat på att ni inte uppfyller kriterierna låg, men inte obefintlig. Det finns privata aktörer som erbjuder testning och som man kan beställa ett prov från på egen hand om man känner att man vill det. Jag kan inte svara för deras kvalitet och kompetens i varje enskilt fall. Här finns ett par ställen som man kan vända sig till, men det finns fler: Myriad Genetics, Color Genetics och iCellate. Om utfallet skulle vara positivt får man vända sig till sin bröstenhet eller till närmsta genetiska klinik för råd om hur man bör hantera en sådan stuation.

Hej Mimmie, jag tänker att du har starka äggstockar som återhämtat sig och nu igen är aktiva hormonproducenter, vilket du gissningsvis mår bra av. Du är inte i klimakteriet. Jag tänker att man riskerar att missförstå varandra när man talar om "klimakteriet", och jag skä ärligt säga att jag är osäker på vad man menar. Jag tror att många menar antingen att äggstockarna är avstängda, eller möjligen att man menar den tidsperiod då äggstockarna håller på att stänga av sig. Det är en peropd som säkert kan ta olika lång tid hos olika kvinnor, men där mensen kanske till att börja med blir oregelbunden och det tillkommer vallningar från och till och där mensen småningom inte kommer alls. Så småningom uppfattar jag att vallningarna lindras, det är väl inte så många 70-åringar som har vallningar? Jag tänker att det ofta blir litet mer dramatiskt och går snabbare i den situation som du varit genom, att äggstockarna stängs av p g a cytostatika. Det är ffa Cykofosfamid och epirubicin men inte så mycket taxanderna brukar stå för denna effekt på äggstockarna. Tänk på att du nu skulle kunna bli gravid när äggstockarna kvicknat till igen. Vikten ja, det är väl som det är med den saken. Betydligt lättare att gå upp en att gå ner för de flesta. En erfarenhet du delar med många tänker jag.

Jag tror att du kan hoppas på att vallningarna minskar så småningom. Om inte kontakta din bröstenhet så får man se om det finns ngt som kan göras för att hjälpa dig.. Jag tror inte att två dagars överhoppad medicin (tänker att du tog en tablett då du kom hem igår) är avgörande för behandlingens framgång. "En gång är ingen gång"! Men i princip är det förstås viktigt att vara noga med tabletterna. Jag brukar säga att de hjälper ju inte om man inte äter upp dem. Se till att skapa en rutin som minimerar risken för överhoppade doser, lägg en halv karta i handväskan, och på sommarstället eller om du har ngn annan plats dit du ofta tar dig. Det finns en studie där man la in planerade uppehåll i behandlingen (SOLE), man såg inte att det gjorde skillnad på utfallet. Men i det fallet hade alla patienterna först tagit fem års hormonell behandling redan, så det resultatet kan inte anses gälla i din situation.