Visar 10 av 5868 träffar
2020-04-18
Hej
Såg just i mina vårdkontakter mitt PAD svar på min tumör.
ER 100% , vad betyder det?
Hälsa Kajsa
Hej, det betyder att tumören var till 100 % hormonkänslig (ER=estrogen=östrogen receptor). Förenklat kan man säga att alla tumörceller hade små mottagare på cellytan som kunde "fiska upp" östrogen ur blodet, ett sätt att livnära sig på östrogen som även helt normala bröstkörtelceller uppvisar.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar PAD resultat2020-04-16
Ytterligare fråga:
Finns riktlinjer/studier för hur de med CG-behandling ska undvika att utsätta sig för Covid 19-smitta? Eller hur kan de få hjälp och stöd med det? Ingen verkar veta.
Hur mycket mer på minus är man om t ex att man insjuknar i Covid 19 och hamnar i respirator? Avslutas då CG-behandlingen?
Vad händer om man får hög feber och känner sig mycket dålig typ under en helg?
Vilket i och för sig både kan vara tecken på en infektion eller kanske Covid 19?
Saknar generellt info och skriftlig information till patienter och anhöriga gällande cellgiftsbehandling under Covid 19.
Inga tester (Covid 19) på gång för denna patientgrupp?
Jag tänker att man är mer utsatt om man får smittan just när man är som mest påverkad av cytostatikan. Därför måste man förstås testa (och det gör vi) de som har symtom som kan tyda på covid och ska ha cytostatika. Vi testar dock inte alla utan symtom. Om (när) man skulle påvisa att ngn är infekterad under pågående cytostatikaresa, får man förstås pausa tills infektionen läkt ut och då kan man (och bör) i princip fortsätta med behandling. Jag har ännu inte haft någon sådan patient, och tänker att man får handlägga litet beroende på situation, om man känner sig helt frisk efteråt kan man säkert starta tidigare än om man är konvalecent efter att ha varit svårt sjuk.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Tack för svar betr cellgiftsbehandling under pågående pandemi2020-04-16
Hej Niklas!
Skickade provsvaret på cancertumören jag haft till er igår och fick ett positivt svar från dig, tack!
Har nu några frågor till: vad innebär det när det står ER och PR 100%? Sedan står det DCIS grad 1 samtidigt som det står invasiv cancer Max 7 mm?
Vill varken ha strålbehandling eller Tamoxifen Och undrar hur du ser på risken för återfall om jag tackar nej till behandling?
Mvh Ann
ER betyder Östrogen-(estrogen på engelska)receptor
PR = progesteronreceptor. %-andelen anger hur stor andel av cellerna som är positiva.
DCIS betyder cancer in situ, förstadium till invasiv cancer man man säga. Grad 1 är snällaste formen av i DCIS. Den invasiva delen mätte 7 mm.
Jag kan inte svara på resten av frågorna, det finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till och det kommer dina doktorer att göra, därefter kan du få svar!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Återkoppling provsvar 2004152020-04-16
Tillhör man en riskgrupp gällande Covid 19 då man får cellgiftsbehandling vid bröstcancer oavsett ålder?
Vilka riktlinjer gäller under rådande omständigheter (Covid 19) om man vid CG-behandling får feber över 38 grader?
Jag uppfattar att man måste betrakta sig som en högre riskgrupp än den risk man normalt har, under pågående cytostatika. Krasst måste man dock värdera dessa båda faror, och man kommer då att se att man i de allra flesta fall är risken med cancern klart högre än risken med covid 19. Och nyttan av kemoterapi överväger därför oftast.
Det kan dock vara på ett annat sätt om tilläggsnyttan av kemoterapi är liten och man tillhör en riskgrupp även av annan orsak, t ex är över 70 och har haft en körtelnegativ (ingen spridning till axillen) östrogenreceptor positiv cancer..
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Riskgrupp vid cellgiftsbehandling2020-04-16
Hej, jag är en svensk 54 årig kvinna som är bosatt i Norge och behandlas för bröstcancer här. Jag har en fråga om den svenska synen på min efterbehandling. Jag blev opererad 17 januari och en 17 mm invasiv tumör över höger bröst togs bort. Tumören var HER2 negativ, 100% ER og PR, Ki67 26, ingen påverkan på lymfkörtlar. Jag är med i en forskningsstudie och det blev därför utfört molekylär diagnostik (Prosigma) på tumören. Den viste ROR47. Efterbehandlingen, som är i enlighet med de norska rekommendationerna, är då: ingen cellgifter, 15 gånger strålning, Letrozol + Calcigran Forte i 5 år och Zometa 2 gånger/år i 3 år. Jag undrar lite över hur man i Sverige ser på detta med Zometa i tillägg när man som jag inte har någon påverkan på lymfkörtlar. Jag har läst att Zometa förutom att förhindra skelettmetastaser också har som positiv biverkning att den förhindrar benskörhet men att den kan orsaka problem med tandbenet. Hur tycker ni att jag ska tänka här? Är de positiva effekterna i min situation så stora att jag bör ta risken eller är effekten så liten att jag lika gärna kan avstå för att inte riskera munhälsan?
Mvh
Karin
På denna punkt kan rekommendationerna skilja sig åt. De nu aktuella rekommendationerna i vårt vårdprogram anger inte att man ger zoledronsyra i din situation, baserat på resultat i den sk metaanalys som ligger till grund för rekommendationen. Världen är i detta fall dock inte svart-vit. Det är rätt som du säger att zoledronsyran motverkar den benskörhet som letrozol kan bidra till. Det är också rätt att det finns en liten risk för biverkan på tandbenet, som dock för individer med god tandhälsa och som inte röker verkligen inte är stor.
Jag respekterar det norska vårdprogrammet men kan konstatera att du idag troligen inte hade fått zoledronsyra i den situation du anger i Sverige.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Zometa2020-04-16
Hej.
Jag strålades för tre år sedan efter operation (tårtbit) och cellgifter och. Fick tyvärr lymfödem som jag lever med. Lindrigare efter lymfmassage som jag går på regelbundet. Hade trippelnegativ BC med spridning till lymfa.
Mitt strålade bröst och ner på samma sida har nu börjat kliat fruktansvärt mycket till och från dagligen. (Sedan ca 1 mån tillbaka) Det blir även som små utslag när jag kliar.... Kan inte sluta klia.
Är det något jag bör oroa mig för kopplat till cancern eller är det en hudåkomma jag måste kolla upp hos en hudläkare som vilken som helst?
Blir galen på klådan men såklart tar hjärnspöken över. Min fråga, kliar återfall? 🥺
Återfall brukar inte klia, men du måste förstås få detta kollat av någon som kan ställa en riktig diagnos. Om det inte är ett solkart eksem skulle jag förslå att man tar en liten biopsi (provbit).
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Utslag och klåda2020-04-16
Har gjort operation av Lubolär Cancer 17 mm och 7 mm vänstra bröstet.
Definition är Lubolär Cancer, klassisk , G2, ER 100% , PR 20 %, Ki 67 20 %, HER2 neg. Axila Neg.
Vilken efterbehandling är adekvat ?
Kan tumörerna ha spritt sig vidare till magen och tarmar viket verkar vara vanligt för Lobulär bröstcancer ?
Hej, jag skulle inte säga att det är vanligt att lobulär cancer sprider sig som du anger. Det är i alla fall inte vanligare att lobulär cancer sprider sig än annan cancer.
Däremot är det så att i de fall den sprider sig så kan mönstret vara litet annorlunda på det sätt du antyder. Det är en liten skillnad i perspektiv. Du skriver inte hur gammal du är, hur du är opererad, eller hur man bör tolka Ki67 på ditt sjukhus. Under antagande att värdet är intermediärt och du är bröstbevarande behandlad så skulle jag rekommendera lokal strålning mot bröstet och 5 års hormonell behandling.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Diagnos Lubolär cancer2020-04-16
Hej!
Är 70 år och i god fysisk kondition.BMI 22. Har pga bröstcancer genomgått sektorresektion vä bröst 200227. Tumördata: Ductal cancer, storlek 17 mm, hormonkänslighet östrogenreceptorer 100%, progesteronreceptorer 90%, HER2 negativ. Sentinel node: 2 lymfkörtlar utan tecken på metastas. Ki67 35% (>25% anses hög procentsats enl lab). Alla värden är ju ganska bra utom Ki67 =Luminal B, som bekymrar mig mycket. Har blivit rekommenderad cellgifter av multidisciplinär konferens. Men tackade nej till detta då det skulle innebära ca 30 vårdbesök och risken att smittas av coronavirus skulle vara uppenbar. Såg detta som en fara då immunförsvaret skulle sänkas periodvis av behandlingen. Bor i Östergötland och det är kraftig smittspridning här.
Har nu blivit erbjuden strålbehandling, troligen partiellt, då jag tidigare är max strålbehandlad mot halsmetastas (17 år sedan) där fälten gick nedanför nyckelbenen.
Tar nu Letrozole sedan drygt en vecka.
Har nu fruktansvärd beslutsångest. Läst bl a RCC:s vårdprogram, internetmedicin och funnit att risken för återfall både lokalt eller fjärrmetastaser är stor. Hur ska jag tänka när det gäller cellgifter o coronavirus? Måste jag ta cellgifter?
Tacksam för svar.
Hej, du måste be att få en ny diskussion med läkaren på onkologen frö att tillsammans väga för och emot.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar funderingar kring cellgifter2020-04-16
Hej!
Opererades 23/10-2019 för: Ospecificerad lokalisation av cancer in situ i bröstkörtel. Vidare står: Mellannålsbiopsi visade DCIS grad III.
Histologi (PAD): DCIS grad 3. Komedonekros.
Tumörstorlek: Totalt extent 45 mm
Radikalitet: Ja, med 0,1-0,2 mm som minsta avstånd mot ventrala ytan. Dorsalt 2mm.
Minsta marginal: Se ovan
Lymfovaskulär invasion: Nej
Efter operation och notering vid bröstkonferens:
REKOMMENDATION
Förnyad kirurgi
: Ja, bröstbevarande alternativt direktrekonstruktion.
När jag återkom till sjukhuset för återbesök tyckte läkaren att det var bättre att avvakta ny operation och istället ge strålbehandling. Jag var positiv till detta då jag inte önskade att genomgå en operation till.
Det beslutades om 15 strålningsbehandlingar.
Idag när jag nästan 6 månader efter operation är på förberedande besök inför att strålbehandlingen ska starta (23/4) får jag besked om att behandlingstillfällena kommer att bli 5 styck men med högre strålningsdos.
Jag blir undrande över denna ändring och vill fråga om det är vanligt att dra ner på behandlingstillfällena utifrån 1. typ av tumör 2. tid sedan operation och att man vid första konferensen förordar reoperation 3. Är det praxis med kortare behandlingstillfällen med högre stråldoser
Det är möjligt att jag undrar och oroar mig i onödan men ville ändå ställa frågorna.
Tack för återkoppling!
Hej Gunilla, detta rör sig om en covidanpassning. Man är oroad på våra strålbehanldingsavdelningar, där många redan har långa väntetider (vilket du är ett exempel på) för vad som kan komma att hända i händelse av att man får många sjukskrivna medarbetare. Det skulle kunna ställa till det rejält om man inte kan fullfölja planerade och pågående behandlingar. Man har därför bedömt att den kortade behandlingen med högre dagsdoser är ett likvärdigt alternativ till den längre behandlingen och att man inte på samma sätt riskerar att få problem halvvägs genom behandlingen.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Funderingar kring strålbehandling2020-04-16
Hej,
Jag fick en diep lambå rekonstruktion i början av december 2019.
Samtidigt förminskades mitt friska bröst.
1. Det av magen konstruerade bröstet sticker ut åt sidan och är i vägen för att dels svinga med armarna vid promenader dels för att kunna sova på den sidan.
Efter hur lång tid kan man operera om och rätta till detta?
Jag får inga entydiga svar från plastikkirurgin mer än att det nog behöver göras om.
2. Jag kan fortfarande inte räta ut magen utan går böjd och upplever spänningarna i bukskinnet som obehagliga. Skinnet är spänt som över en trumma.
Vad kan jag förvänta mig händer över tiden; kommer det att töjas ut tillräckligt eller är rörelsefriheten för alltid begränsad nu?
Saknar info om vad som kan hända efteråt, relaterat till mina egna upplevelser, var hittar jag mer info än det lilla jag får från plastikavdelningen?
Tacksam för inblick i livet efter rekonstruktionen och vad/när jag kan förbättra (tänk bort covid19).
Hej Lena, vad synd att det inte blev riktigt som du tänkt dig, och att du inte upplever dig få det stöd du efterlyser. Jag skulle nog säga att man kan justera efter 3-4 månader, men ofta väljer man att vänta lite längre för att se om det kan "hänga till sig" bättre. Huden på buken borde med tiden ge efter och kännas mindre spänd, absolut ska du kunna gå upprätt igen! Det du alltid kan be om och har rätt till är en "second opinion", dvs ditt landsting (region) kan remittera dig till en annan plastikkirurgisk klinik som kan ge dig en bedömning också om du vill det. Mer information kan du få på nätet (t ex breastcancer.org, plasticsurgery.org eller mdanderson.org), oftast på engelska.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Efter diep lambå - långsiktiga konsekvenser?