Visar 10 av 6194 träffar

Ögonbryn

2020-02-15
Kan jag göra en kosmetisk tatuering av ögonbrynen innan jag påbörjar cellgifter?
Visa svar
Svar:
Från medicisk synpunkt finns inga hinder, du får höra med din kontaktsköterska om du kan få ersättning för det.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ögonbryn

Nytta av cito

2020-02-14
Hej, jag fick uppfattning att cito. skulle ge ytterligare ca 2 % procent bättre överlevnadsodds efter kirurgi, strålning och antihormoner. Tumören var 3,5x3 cm, lobulär, grad 2. Er:80, Pr <10, Her2 neg. Ki67:13. Friska portvaktskörtlar, ingen kärlinväxt. Jag är 70 år. Jag säger inte att jag vill ha cito utan är nyfiken varför den inte anses behövlig.
Visa svar
Svar:
Hej , den bedömning man gjort är att tilläggsnyttan av att ge kemoterapi är för liten för att det ska anses vara värt att genomgå sådan behandling. Om man bedömer att överlevnadsvinsten är 2 % betyder det att man måste behandla 50 sådana individer för att en ska ha nytta av behandlingen. 2% motsvarar två av 100, eller en av 50. Det är den typen av resonemang som ligger bakom ett beslut att inte ge cytostatika till alla bröstcancerpatienter.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Nytta av cito

Fibroadenom i bröstet

2020-02-13
Hej Jag är 28 år gammal tjej som upptäckte en knöl i bröstet. Blev remitterad till mammogrfi + ultraljud. Läkaren tittade med ultraljud och kunde direkt säga att det är bindvävsknuta/fibroadenom. Ingen vävnadsprov/biopsi. Läkaren och sjuksköterskan lugnade ner mig så gott de kunde eftersom jag var så nervös. Läkaren sa att ingen biopsi behövs eftersom det syns bra på ultraljud. Nu har det gått 2 månader och kan fortfarande inte släppa det och tänker på det hela tiden. Tänk om det inte är bindvävsknuta .. tänk om.. det stör min vardag. Jag vet att det bästa sättet är att kräva en biopsi. Men bara tanken att genomgå samma ovisshet och orolighet gör att jag avstår och försöker lita på läkaren. Min fråga är kan man se på ultraljud vilken sorts tumör det är. Är det vanlig att avstå biopsi. Hoppas på lugnande svar.
Visa svar
Svar:
Hej! Att ha en bindvävsknuta i bröstet är ganska vanligt i din ålder, medan det är väldigt ovanligt med cancer. Men: inom bröstdiagnostiken har vi principen trippeldiagnostik, vilket betyder att man alltid känner, tittar, och tar prov (alltså tre typer av undersökningar). Även om en knöl ser precis ut som ett fibroadenom bör man ta biopsi (man kan avstå om det bara är ett bifynd på mammografi/ultraljud som man inte känner, och det ser helt godartat ut). Så nej, du behöver inte vara orolig, men ja, du borde kräva en biopsi om du orkar. Tänk på att en biopsi som bekräftar att det hela är ofarligt också kan hjälpa dig att släppa oron! Man tar ju oftast inte bort sådana knutor eftersom de är ofarliga och försvinner av sig själva med tiden, men växer de till snabbt, är stora (då pratar vi om kring 3 cm) eller skapar problem (kan sitta dumt till i bh-bandet eller liknande) kan det bli aktuellt med att ta bort dem ändå.
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fibroadenom i bröstet

Stor rädsla för cellgifter och sorg över att tappa håret.

2020-02-13
Jag står inför ett stort dilemma. Jag är nyopererad för bröstcancer och är livrädd för att behöva ta cellgifter. Vi var hos onkologen i tisdags och han rekommenderar det. Egenskaper på tumören: Duktal Storlek: 35 mm Ingen spridning till lymfkörtlar. Hormonkäslig: Ja Her2 + nej KI 67 32% Malignetetsgrad: 3 Finns det någon annan utväg? Jag vet inte om jag kommer att genomföra den behandlingen. Jag har två bra behandlingar med strålning och hormonbehandling som jag hoppas ska räcka. Det känns som en mardröm alltihop. Det är ett högt pris att genomgå cellgifterna och det kanske ändå inte ger något. Jag vill tillbaka till vardagen och mitt arbete som lärare. Jag kände mig snabbt stark både psykiskt och fysiskt efter min operation och vill fortsätta att vara det. Känner också en oro med cellgifterna genom att göra sig sjuk. Det känns extra jobbigt med coronaviruset som också finns och ökar. Finns det något nytt preparat/undersökning som jag kan delta i? Det är oerhört skrämmande att behöva tappa håret. Finns det ingen hjälp så att jag kan slippa det? Har hört talas om kylcap men det finns tyvärr inte på mitt sjukhus. Kan man köpa det själv? Jag vet inte om jag är beredd att ta cellgifter eller någonsin kommer att vara det. Tacksam om någon kan svara. Vänliga hälsningar från Marie
Visa svar
Svar:
Hej Marie! Många känner att det är svårt att tappa håret. Där jag arbetar kan vi inte heller erbjuda kylmössa. Och det känns förstås som en klen tröst att håret kommer tillbaka igen. Den behandling du blivit rekommenderad är en förebyggande behandling för att minska risken för allvarliga återfall, och sist och slutligen risken att dö av bröstcancer. Den förebyggande effekten av cytostatika är ungefär lika stor som effekten av hormonbehandlingen. Exakt hur stor den är svårt att ange, och i viss mån beroende av hur gammal du är. Jag håller med om att rekommendationen om cytostatikabehandling är klok. Cytostatikabehandlingen kan tyckas tung att genomgå, och det är den säkert också för de allra flesta. Man kan ju tänka att det ändå är under en övergående tid som behandlingen pågår, och att du därefter kan gå vidare i ditt liv. Man offrar en period av nedsatt livskvalitet, för att längre fram ha möjligheten att få en högre livskvalitet, om man därigenom undviker ett återfall. Jag vet inte att det finns någon alternativ behandling som har samma goda möjlighet att minska risken för återfall som cytostatikabehandling i din situation. Den hormonella behandling ger också ett bidrag, tillsammans med cytostatika blir nyttan större.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Stor rädsla för cellgifter och sorg över att tappa håret.

Bröstrodnad under graviditet

2020-02-12
Jag är gravid i vecka 17 och upptäckte för ca 2 månader sedan att mitt högra bröst hade en rodnad som sitter på sidan av bröstet, in mot mitten av kroppen. Den rodnade fläcken är ganska jämn i kanterna, täcker ungefär en fjärdedel av bröstytan och jag kan se små, små röda blodkärl. Det känns som att huden är lite tjockare där, när jag nyper försiktigt med fingrarna. Jag har nyligen funnit en likadan rodnad även på det andra bröstet. Det kliar inte, huden fjällar inte utan är len, men det ena bröstet är ofta ömt. Bröstvårtorna är lite svullna ibland och har en tendens att få lite blåaktig ton, framförallt höger sida, där rodnaden uppkom först. På grund av graviditeten tycker jag att det är svårt att avgöra om detta är en normal bröstförändring, eller något som måste undersökas. När jag först upptäckte rodnaden på det ena bröstet ringde jag och bad om råd på min vårdcentral. Jag fick ingen läkartid, utan rådet att smörja med en fet salva. Detta har jag gjort tills nu, men rodnaden i båda bröst kvarstår. Borde jag oroa mig över detta, eller är det kopplat till graviditeten?
Visa svar
Svar:
Hej! Det du beskriver låter som en mycket vanlig reaktion av bröstkörtelvävnaden på hormonpåslaget - brösten gör sig redo för att producera mjölk. På det du berättar borde rodnaden och ömheten motsvara en "sektor" av bröstet, ett lite kilformat område som smalnar av mot bröstvårtan och visar hur bröstet är uppbyggt. Att bröstvårtorna svullnar ibland låter också helt normalt och absolut inte misstänkt! Jag skulle nog försöka massera de röda områdena lite försiktigt, gärna i duschen med varmt vatten på. Känner du att det blir värre besvär eller om det helt enkelt inte alls går över tror jag att en barnmorska på MVC är den rätta adressen att titta på dig!
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bröstrodnad under graviditet

Normalt?

2020-02-12
Hej, är gravid och har märkt att mina bröst är väldigt röda och resten av huden där brösten slutar är normal, brösten kliar otroligt mycket och min vänstra bröstvårta är svullen men det känns inte som någon knöl. Borde jag kolla upp detta eller är det normalt under graviditet?
Visa svar
Svar:
Hej! Det du beskriver som klåda och rodnad kan vara normalt under graviditeten, framförallt om det gäller båda sidor. En svullen bröstvårta bara på den ena sidan får du gärna kolla upp med din mödravårdscentral. Det låter inte farligt eller misstänkt men det skadar inte om en van barnmorska kastar ett öga på det!
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Normalt?

Allmän fundering

2020-02-11
Op.i sep.-19 för trippelnegativ bc.Ki67 mkt högt 90%! Micrometastas i axillen. Bad att få ta bort båda brösten. Fick avslag, men det sjuka bröstet togs bort helt. Nu är cellgiftet, 9 st , avslutad i slutet av januari. Jag är nu återremiterad till kirurgin, från onkologen,för framtida uppföljning. Min fundering ligger i varför jag inte själv får avgöra, frågan att få op. bort båda brösten? Nu när jag är färdigbehandlad t.v, så ligger ju en gnolande oro om återfall i mitt kvarvarande bröst. Som 72 årig kvinna har jag inga som helst behov av den kvinnligheten längre. Ställde frågan naturligtvis vi op. och fick motiveringen att de tas inte bort ett friskt bröst. Med min diagnos tycker jag ,att jag skulle fått ta båda. Nu sitter man med sin oro ja nästan ångest och väntar sig en ny tumör i kvarvarande bröst. Visst, är väl medveten om, att det kan dyka upp var som helst i kroppen. Det här stör mig väldigt svårt och hämnar min återhämtning efter cellgiftsbehandlingen som varit tuff. Är det så här i alla regioner eller är det upp till kirurgen ifråga? Intressant att få Din åsikt.
Visa svar
Svar:
Hej Lena, det är en engagerande fråga som många ställer sig, och som kan kräva ett litet längre svar. Men jag ska försöka fatta mig kort. Att man inte vill göra det handlar om att man som led i behandlingen vill göra saker som leder till en vinst för den framtida hälsan, och det är långt ifrån säkert att en operation av det friska bröstet gör det. Jag brukar säga att det är inte farligt att ha cancer i bröstet och armhålan. Det farliga är om cancern sprider sig till andra organ, precis som du skriver. Om man fatt en cancer i det ena bröstet är det ett förhindrande av en sådan spridning som är huvudmålsättningen med behandlingen. För att undvika det tillgriper vi många metoder. Du känner ju mycket väl till dem! Man opererar bort tumören, man ger cytostatika och kanske strålning, vissa får bisfosfonat. Och har man haft en ER+ eller HER2+ tumör ger man behandling mot dessa mål. Det överlägset viktigaste är att hantera det problem man de facto har, i detta fallet en cancer i det ena bröstet. Risken att den ska ställa till med problem är, även om den är bortopererad, många gånger större än sannolikheten att det ska dyka upp en tumör i det andra bröstet och att den dessutom ska sprida sig i kroppen. Jag har varit med om att patienter har missuppfattat situationen så, att om man tar bort det andra bröstet så kan man inte drabbas av återfall, men det är ju fel. Den allra största återfallsrisken finns kvar även om man tar bort det andra bröstet, precis som den skulle göra om man opererade bort t ex tarmen eller den ena njuren- för att göra en drastisk liknelse. Sådana operationen skulle förstås inte hjälpa för att minska risken för återfall efter bröstcancern. I USA, där man kanske har ett litet mer kundinriktat perspektiv på sjukvården, har man sett att väldigt många kvinnor valt att ta bort båda brösten, det har nästan beskrivits som en epidemi. Och för oss som sitter på andra sidan Atlanten är det knappast en önskvärd utveckling. Vi tror att det ändå är bättre att inte utsätta folk för större kirurgi än nödvändigt. Det finns ett tydligt undantag till det jag skriver ovan. Det handlar om kvinnor med påvisat ärftlig bröstcancer. Hos BRCA-mutationsbärare har man sett att det på lång sikt går bättre om man opererar bort det andra bröstet i förebyggande syfte. Men man ska komma ihåg att det i de fallen rör det sig om kvinnor med en kraftigt förhöjd risk att drabbas av en andra bröstcancer. Det förekommer att även kvinnor med annan ärftlighet bedöms ha nytta av en sådan åtgärd, men i de flesta fall är det inte så. Kanske har du redan insett allt detta som jag skrive och ändå önskar dig en operation av det andra bröstet? Så kan det vara. Hjärnan kan säga på ett sätt och hjärtat önska något annat, kan man tänka. Det är i alla fall detta som är bakgrunden till att sjukvården inte ställer upp på ditt önskemål.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Allmän fundering

cancer spridd till 5 av 15 lymfkörtlar i axillen cancer området ca 5cm i bröstet hela bröstet borttaget och axillen utrymd cellgifter och herpencin hur stor är återfallsrisken tre herpencin behandlingar kvar

2020-02-11
återfall
Visa svar
Svar:
Du lämnar litet för begränsade uppgifter för att jag ska kunna besvara frågan. Det har t ex betydelse om du fått behandling före din operation, eller om hela behandlingen ges efter operation. Jag skulle hellre vilja att du ställer frågan till din behandlande läkare.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
cancer spridd till 5 av 15 lymfkörtlar i axillen cancer området ca 5cm i bröstet hela bröstet borttaget och axillen utrymd cellgifter och herpencin hur stor är återfallsrisken tre herpencin behandlingar kvar

Blissel m fl preparat

2020-02-11
Hej, Har haft BC för 12 år sedan och är nu 73 år. Hormonkänslig DCIS huvudsakligen. Har problem m slemhinnorna i underlivet och min läkare rekommenderar lokal östrogenbehandling. Läser på nätet att tidigare BC är kontraindikation för hormonläkemedel och i utländska undersökningar har man uppmätt hormoner i blodet trots att det var just det som inte skulle kunna vara möjligt enl min läkare. Vad är sant??
Visa svar
Svar:
Det finns olika starka östrogenpreparat. Och det finns hormonpreparat som man äter och sådana som man använder lokalt i underlivet. Generellt kan man säga att man efter en bröstcancerdiagnos bör undvika hormontabletter, det gäller absolut efter hormonkänslig bröstcancer. Efter icke hormonkänslig bröstcancer vet man inte säkert, men det skulle kunna vara OK efter ett antal års recidivfrihet. Men det var inte det du frågar om. Lokal hormonbehandling kan vara OK även efter hormonkänslig bröstcancer under vissa förutsättningar. Jag tror att den studie du tänker på är en studie av patienter som åt aromatashämmare, som ju syftar till att sänka östrogen i blodet så mycket som möjligt. Om man gav vagifem, som är ett ganska starkt östrogenpreparat, till dessa patienter kunde man hos vissa uppmäta östrogennivåer i blodet som var högre än förväntat vid aromatashämmarbehandling. Man kan alltså uppfatta att östrogen tagit sig ut i blodet från underlivet, kanske kan det innebära att effekten av behandlingen minskar. Därför avråder man från vagifem i samband med aromatashämmare. Det finns nu en studie där man istället gett det betydligt svagare preparatet som heter blissel. Det goda med denna i och för sig inte speciellt stora studien, är att patienterna verkade ha nytta av behandlingen, samt att man efter ett par veckor inte kunde mäta något östrogen i blodet. I början kunde man se en övergående ökning, men i takt med att slemhinnan blev starkare och friskare försvann den mätbara nivån av östrogen i blodet. Bedömningen är att risken för att man skulle äventyra behandlingseffekten på det sättet är så liten att det av allt att döma är OK att använda blissel, i alla fall under en begränsad period. Troligen skulle det även vara på det sättet i en situation där man för många år sedan avslutat behandling för en prognostiskt gynnsam bröstcancer. Du ger inte tillräcklig information för att jag ska kunna säga att det är på det sättet, men om dina besvär är påtagliga skulle jag kunna tänka mig att en lokal behandling med svagt östrogen skulle kunna vara rimlig.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Blissel m fl preparat

Fundering

2020-02-10
Vad innebär hög eller låg intra-tumör heterogenitet av östrogenreceptorn?
Visa svar
Svar:
Begreppet refererar till att man kan ha olika grad av hormonkänslighet (östrogenreceptoruttryck) i olika delar av tumören. Jag har inte alla studier om detta på mina fem fingrar, men jag vet att det finns i alla fall en studie som talar för att prognosen är mindre god ifall man har en högre grad av heterogenitet. Det är ju också logiskt eftersom man kan anta att det då finns celler som inte reagerar fullgott på hormonell behandling. Vad jag känner till finns inget generellt sätt att mäta och rapportera detta i vanliga utlåtanden från patologen.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss