Visar 10 av 6055 träffar

Förkalkningar

2025-08-29
Hej, jag har haft problem med smärta i mitt vänstra bröst i ca 1 år om inte mer, jag har varit till och från på bröstcentrum för att få hjälp och pga oro. En läkare kände tillslut en knöl och dom gjorde biopsi utan ultraljud. Första gången fick dom för lite celler så fick komma dit ännu en gång för biopsi, provsvaret för denna bipsinomgång blir samma, otillräckligt med celler. Fick tid för ultraljud. Vid ultraljudet så tar dom åter igen biopsi och jag får svar att det är godartat, ett fibroadenom. Nu till min fundering. Då problem med smärta återstår så läste jag i min journal där dom skrivit (På plats för angivna palpationsfynd ses viss förkalkningar i övre laterala kvadranten av vänster bröst som i första hand kan vara iatrogent efter tidigare punktion. Inga malignitetsmisstänkta förändringar kan påvisas) Jag ser alltså att dom sett förkalkningar, vilket vad jag förstått alltid ska utredas, bör jag vara orolig då mina problem kvarstår ? Be dom göra biopsi även på förkalkningen? Har nämligen blivit väldigt dåligt bemött på bröstcentrum då dom inte ens ville ge mig undersökningar då jag har mycket oro i grunden, viftat iväg mina symtom trots att dom till slut fann en knöl. Tror det kommer bli svårt för mig att få fler undersökningar. Nu blev det en lång text men hoppas verkligen på svar, kan inte riktigt släppa min oro kring smärtan, som dom också bedömer som godartat, mastalgi.
Visa svar
Svar:
Förkalkningar i brösten är mycket vanligt och kan ha många olika orsaker. I de flesta fall är förkalkningarna godartade, men förkalkningar i bröstet kan också vara ett tidigt tecken på bröstcancer. Man behöver inte alltid ta prover från förkalkningar i bröst. I många fall kan man bedöma att förkalkningarna är godartade baserat på kalkens utseende och var i bröstet den finns. Om det är osäkert brukar man ta prov från området. I ditt fall talar texten i journalen för att man har bedömt förkalkningarna som godartade. Smärta i bröstet är mycket vanligt och det är också vanligt att man kan ha besvär under en längre tid. Det är ovanligt att smärta i brösten beror på bröstcancer. Däremot kan oro göra att man fokuserar mer på smärtan och upplever mer besvär. När det har tagits prov från bröstet som inte visar några tecken på cancer kan det vara bra att försöka släppa oron. Kanske kan du då också tänka mindre på smärtan. På 1177 finns det bra information kring smärta i bröst om du vill läsa mer: https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/undersokning-behandling/smartbehandlingar-och-rehabilitering/mastalgi--smarta-i-brosten/
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Förkalkningar

Östrogen

2025-08-27
Hej! Jag har opererats för her2 positiv cancer. Jag har också Sjögrens syndrom och behöver därför östrogen. Jag får nu Blissel. Undrar om det gjorts studier på något annat östrogenpreparat som jag också skulle kunna använda? Vänliga hälsningar Kerstin
Visa svar
Svar:
Hej, Lokala preparat som innehåller mer östrogen än Blissel kan ibland användas, men det beror på vilken övrig medicin du tar. Var din tumör det som kallas östrogenreceptorpositiv? Isåfall får du kanske något aromatashämmarpreparat, tex letrozole, anastrozole, eller exemestan? Om så är fallet brukar vi vara försiktiga med "starkare" östrogenpreparat. Om du tar tamoxifen, eller inte någon antihormonbehandling alls, kan du få recept på annat lokalt östrogenpreparat, jag förslår att du kontaktar din läkare eller sjuksköterska kring det.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Östrogen

Knöl och lila bröstvårta

2025-08-22
Hej! Jag fyller snart 24 år och har de senaste månaderna haft en ihållande konstig känsla i vänstra bröstet. Min bröstvårta upplevs som mer lila, och mycket mer känslig än den andra. Ibland gör det ont av att det skaver mot tröjan. Samt så tycker jag att jag känner en knöl i bröstet. Knölen i sig gör inte ont, men det känns som att den sitter på ett ställe som kommer i kläm. Har tidigare varit under utredning för eventuell sköldkörtel cancer med diagnos bethesda 3 och ska få uppföljning på det under hösten. Jag upplever också att mina lymfkörtlar på vänster hals och armhåla är svullna, och har varit det i flera månader. Kan detta höra ihop eller bör jag boka en tid för att undersöka mitt bröst?
Visa svar
Svar:
Hej! Detta är väldigt svårt att bedöma bara på en beskrivning. Det är osannolikt att det rör sig om något farligt med tanke på din låga ålder, men mitt råd är att kolla upp det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knöl och lila bröstvårta

Dubbla diagnoser

2025-08-22
Hej! Jag hittade en knöl på ca 4cm som visade sig vara grad 2, lobulär, her2 negativ men hormonberoende på utsidan i vänster bröst. På MR såg de även 1 liten knöl mitt i samma bröst samt ett kluster på övre delen fast till höger. Detta var dock en Ductal cancer grad 1. De hittade även en knöl i höger bröst ca 1,5 cm grad 2 som även den var ductal. Kirurgen var själv mycket överraskad att den inte syntes förrän vi gjorde MR eftersom den var ductal och den brukar synas på mammografin plus att det att det var en annan sort. Kirurgens plan är då att ta bort hela det vänstra och en tårtbit i det högra. Jag frågade om det inte var bättre att ta bort bägge då inget av detta syntes på mammografin. Känner att det blir psykiskt otroligt jobbigt med uppföljning av detta om inget kommer att synas på mammografi i framtiden heller. Dessutom undrade jag om det inte är lättare att göra en rekonstruktion när man lixom börjar från samma utgångsläge. men det tyckte inte hon. Hon menade oxå att dubbel masektomi är mycket mer invasivt för kroppen och jobbigare att återhämta sig ifrån. Hur går era tankar runt detta? Vad säger forskningen? Känner att jag vet så lite om detta och att man inte riktigt får tid att prata runt det. Blivit erbjuden gentest men det hinner inte bli klart innan operationen. Låter skrämmande med två olika diagnoser. Känns inte heller som de vet hur de ska gå vidare sen. Allt är så himla mycket ”beror på”… Vad brukar vara vanlig behandling under dessa omständigheter?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är inte en helt lätt fråga, och det finns för- och nackdelar med båda varianterna. Det man har sett i forskning är att det inte är sämre prognos vid bröstbevarande kirurgi utan det verkar till och med som att bröstbevarande kirurgi medför bättre prognos, så det brukar vara vår förstahandsrekommendation. Om du har en bröstcancergen finns det förstås fler fördelar med att operera bort båda brösten. Att operera bort båda brösten blir en större operation, och det blir också större operation med rekonstruktion på båda sidor, med större risk för komplikation. Fördelen skulle vara att det blir mer lika.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Dubbla diagnoser

Bröst som förändrats av träning

2025-08-22
Hej! Jag är en kvinna på 45 år. Har alltid haft stora/knöliga bröst och pga det gjort minst fem mammografier sedan 2020, vissa med kompletterande ultraljud. Har sedan ett år tillbaka tränat mycket och fått mindre bröst. I oktober 2024 gjordes mammografi och UL pga egenhittad knöl i vänster bröst. Det var en ofarlig fettknöl. Efter det fortsatte jag träna och nya grejer dök upp allt eftersom, mest i form av små knottror/knortar men där ingen står ut ur mängden. Kontaktande mammografin som bad mig avvakta till rutinscreening i maj. Vid denna fick jag peka ut i vilka områden de nya fynden satt. Svaret blev att inga tecken på bröstcancer hittats. Även efter det har nya saker dykt upp men inget som står ut ur mängden. Knappt 2,5 månad efter screeningen dök en lite kornig typ topp upp, även nu i samma område. Den känns nästan som en liten och grynig kulle (ej stenhård). Den sitter bara några centimeter från min checkade fettknöl. Det som är så konstigt är att om jag känner på den en liten stund så försvinner den och typ ”ersätts” av ett mjukt litet riskorn, nästan lite geleaktigt och helt slätt. Väntar jag en dryg vecka så är den lite gryniga toppen tillbaka och känner jag på den en liten stund försvinner den igen och ersätts av det där släta lilla riskornet. Riskornsformade mjuka grejer har jag på andra ställen. Men denna är så konstig eftersom den inledningsvis känns mer som en grynig liten topp. Jag kände på den igen två veckor efter att ha hittat den och då blev den till det geleaktiga riskornet igen. Nästa dag var den fortfarande som det där riskornet, likaså dag tre och fyra. Trycker jag på riskornet vill det nästan sprätta undan lite. Det sitter i utkanten av brösten upp mot armhålan, tre centimeter nedanför behåringslinjen och jag behöver peta in/ner ett ensamt finger för att känna det. Ibland känns det mer som en liten kant, och även såna har jag andra liknande av. Nu till min fråga: Min magkänsla säger att en cancerknöl inte kan ändra form för att man känner på den. Samtidigt vet jag att screening för 2,5 månad sedan inte är några garantier. Utöver det känner jag att tre mammografier på mindre än ett år känns överdrivet, likaså att träningen kommer fortsätta påverka mina bröst. Jag är stolt över att ha börjat styrketräna men också fruktansvärt trött på mina knöliga bröst. Jag har ärligt blivit beröringsrädd eftersom det hela tiden dyker upp nya saker. Min fråga är kort och gott om jag borde söka för den här gryniga toppen som blir till ett geleaktigt riskorn när jag känner på den (och då påminner om andra små mjuka riskorn/kanter jag redan har) eller om jag kan sitta lugnt i båten och avvakta? När den känns som ett riskorn står den inte direkt ut ur mängden, det är det faktum att den inledningsvis (vissa dagar) känns grynig/toppig som tycks mig vara ”annorlunda”. Jag har inte täta bröst (det har jag frågat en läkare om) och inte heller någon känd bröstcancer i släkten.
Visa svar
Svar:
Hej! Bröstvävnaden har en småknölig uppbyggnad (hur knöligt skiljer sig mellan olika kvinnor). Om man går ned i vikt minskar underhudsfettet vilket gör att man kan känna knöligheten bättre. Det stämmer att cancerknölar inte ändrar sig när man känner på dem (om man inte känner så hårt att det blir en blödning inuti för då svullnar det. De blir inte mindre med tiden utan fortsätter oftast att växa långsamt. Med tanke på att du genomgått flera undersökningar tycker jag att du kan avvakta. Om knölen blir större bör du söka läkare. Försök att inte känna på brösten oftare än en gång per månad.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bröst som förändrats av träning

Bör jag undersöka brösten?

2025-08-22
Hej! Jag är en 31 årig kvinna. Jag har återkommande vätska från ena bröstet (vattnig som te i färgen). Det kommer några små droppar när jag klämmer, jag klämmer några gånger i veckan. Jag har haft såhär i ca 1.5 år. Märker ingen annan förändring, inga knölar osv. Har lite vit vätska från andra bröstet. Känner allmänt att jag är väldigt trött och utmattad. Bör jag kolla upp?
Visa svar
Svar:
Hej! Att det kommer vätska från bröstvårtorna när man klämmer är ganska vanligt och sällan tecken på något farligt, särskilt inte om det inte är blodigt. Mitt råd är att låta bli att klämma då det stimulerar bildning av ny vätska. Om det fortsätter komma spontant efter någon månad kan det ändå vara värt att kolla upp.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bör jag undersöka brösten?

Adjuvant behandling med CDK4/6-hämmare

2025-08-18
I det nationella vårdprogrammet för bröstcancer (v5.3 avsnitt 15.3.6) ges rekommendationer för adjuvant behandling med CDK4/6-hämmare. I mitt fall (T2N0 grad 3) rekommenderas Ribociklib i 3 år. Läkare på Sahlgrenska får dock inte förskriva detta. De hänvisar till att det inte har gått igenom Västra Götalandsregionens process ordnat införande, ”en strukturerad process, baserad på nomineringar, för att avgöra vilka nya läkemedel och behandlingsmetoder som är lämpliga att införa i rutinsjukvård”. (Jag tycker att frågan om lämplighet redan borde vara besvarad när det finns en rekommendation i det nationella vårdprogrammet, som ju regionen varit med och tagit fram genom remissförfarandet. Jag känner inte till om läkemedlet har nominerats till ordnat införande.) -Hur länge kan man vänta med att sätta in denna behandling (jag skulle fått det förskrivet i augusti om det varit tillåtet nu)? -Finns det något jag kan göra för att få tillgång till den rekommenderade behandlingen?
Visa svar
Svar:
Hej, Hur läkemedel introduceras är en komplicerad fråga. Om och hur man ska starta kan också variera med individuella faktorer, men om jag bara svarar på när man kan starta så är det så att rekommendationen om Ribociclib anger att man kan starta upp till ett år efter det att den övriga endokrina ("antihormonella") behandlingen har startat, så det finns ju rätt så gott om tid. Jag utgår från att man fått besked i Västra Götaland innan det gått ett år.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Adjuvant behandling med CDK4/6-hämmare

Cytostatika eller inte?

2025-07-01
Hej! Jag opererades för två månader sedan med en mastektomi på ena sidan för DCIS grad 3. Man hittade då även en invasiv tumör på 6 mm, Grad 3 ER 80% PR 60% Ki-67 31% HER2 negativ. Man gjorde efter ytterligare en operation för att kolla lymfkörtlar men såg inte någon spridning dit. Onkologen rekommenderar nu tamoxifen och zoladex som efterbehandling och ingen cytostatika, på grund utav tumörens storlek. Mina frågor är först, efter jag läst så mycket på google och andra siter om diverse tester man kan göra (typ Oncotype DX) för att se om man har någon nytta utav cytostatika för att minska risken för återfall. Men det verkar inte som att man gjort det i mitt fall, brukar man inte göra det om tumören är för liten (även om den är Grad 3)? Känner mig lite oroad över att inte ha gjort allt jag kan för att förhindra ett återfall. Fråga två är hur snabbt man brukar gå på återbesök hos onklog efter man börjat med antihormonell behandling? Fick ingen tid för återbesök direkt och skulle gärna kunna hälsa på min familj som bor utomlands då jag inte kunnat träffa de sedan min diagnos. Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej. Den tumör du hade (den invasiva) var liten och det tillför inget att analysera med sk genexpressionsanalys, (tex PAM50 eller Oncotype DX), i ditt fall. Hade tumören varit större hade det inte heller behövts, då det var en Grad 3. Jag tycker att det har handlagts rätt. Vad gäller återbesök är det oftast numera individanpassat beroende på behovet, men många har ett besök (fysiskt eller telefon) till sköterska eller läkare efter 1 år och sedan ett avslutande besök efter 5 år. Hör med din kontaktsköterska vad som gäller för dig. Möjligheten att höra av sig till sin läkare/sköterska finns kvar hela tiden under uppföljningen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Cytostatika eller inte?

Kontroller efter mastektomi

2025-06-26
Hej! Jag fick 2021 diagnosen lobulär bröstcancer (tumören var ca 6 cm) och gjorde en mastektomi av vänster bröst. Även portvaktskörteln var drabbad. Jag gick igenom cellgiftsbehandlingar, strålning och har fått skelettstärkande dropp och äter tamixifen. Jag är så tacksam för vården jag fick och hur snabbt jag fick hjälp, men måste tyvärr säga att eftervården varit bedrövlig. Ett exempel är nedanstående meddelande på 1177 från mig. ”I fredags var jag äntligen kallad på mammografi, 2,5 år efter min ettårskontroll. Döm om min förvåning när de inte visste att jag opererat bort ett bröst och behöver undersökas med ultraljud. Det var inte deras jobb att undersöka det opererade området blev jag upplyst om, så det blev bara mammografi på det friska bröstet. Men det är ju det opererade bröstet som har risk för återfall, enligt läkare jag pratat med, och som som jag är orolig för! Jag har stött på flera gånger och då fått höra att jag skulle bli kallad av den ordinarie mammografin. Nu säger de att jag måste ha en remiss samtidigt som ni och mammografin på Sahlgrenska har hänvisat till att jag ska bli kallad på kontroll från den ordinarie mammografin. Det känns som ett moment 22. Vem ska skicka remissen? Ska jag själv göra det? Jag trodde jag skulle bli kallad på regelbundna kontroller! Ska mitt friska bröst verkligen undersökas oftare än mitt sjuka? ” Till slut efter mycket fram och tillbaka på 1177 blev jag uppringd av min kontaktsjuksköterska som sa att jag är färdigbehandlad och inte kommer att kallas på fler kontroller. Detta betyder alltså att mitt opererade bröst aldrig mer kommer att kontrolleras. Är detta verkligen korrekt enligt gängse rutiner inom cancervården? Jag kunde inte i min livligaste fantasi tro att det var så. Helt ologiskt. Dessutom tycker jag att det känns som detta faktum blivit ”mörkat”. De borde berättat och förklarat senast vid min ettårskontroll. Jag har gått och trott att jag skulle bli kallad på regelbundna kontroller. Det var tydligen inte alls så. Det hade ju inte skadat om de varit tydliga med detta. Jag vill för alla cancersjuka kvinnors skull driva detta vidare och undrar hur ni ser på saken. Tacksam för svar! Mvh Åsa
Visa svar
Svar:
Hej Den uppföljning du beskriver stämmer med de rutiner som finns. Efter mastektomi görs som regel mammografi av det bröst som finns kvar, och detta görs som regel i den ordinarie screeningverksamheten. Anledningen till att den opererade sidan inte kontrolleras är att det inte finns något bröst kvar där. Det är tråkigt att du känner att du inte hade fått tillräcklig information angående uppföljningen. Ibland kan det bero på att det blir mycket information att ta in i samband med diagnos och operation. Om du vill kan du ge feedback till bröstmottagningen du tillhör om att du upplevde informationen som otillräcklig. Kanske finns det en möjlighet att förbättra rutiner. Om du skulle få nya symtom, till exempel känna en knöl på den opererade sidan rekommenderar jag dig att vända dig i första hand till din vårdcentral, eller möjligen bröstmottagningen, för att få en remiss för ultraljud.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kontroller efter mastektomi

Bröstcancer tonåring

2025-06-16
Hej Min dotter 17 år känner en förhårdnad i ena bröstet. Är det vanligt? Hur vanligt är det med bröstcancer i den åldern? Tack
Visa svar
Svar:
Hej! Vid 17 års ålder är det extremt ovanligt. Det mest sannolika är att det är en bindvävsknuta. Det är ändå bra att kolla upp det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bröstcancer tonåring

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Tack för alla frågor och stora engagemang. Nu är det dags för sommaruppehåll och tid för återhämtning för våra hårt arbetande experter. Vi öppnar upp för nya frågor igen den 10 augusti. Sök gärna bland "Frågor & svar" nedan, för att se om din fråga finns besvarad sedan tidigare. Varmt välkommen åter!

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss