Frågor & svar

Question 1

Funderar på att avsluta min behandling med Letrozol på grund av svåra biverkningar. Har tidigare ätit Tamoxifen i 2 år. Finns det statistik som visar skillnad mellan antal återfall av bröstcancer efter exempelvis 5 år för kvinnor som ätit antihormonell medicin i 5 år och de som avbrutit medicinering tidigare eller inte alls ätit? 
Lever nu - viktigt med livskvalitet 
72-åring

Accepted Answer

Hej, varje år man har ätit minskar risken för återfall och samtidigt blir återsfallsrisken lägre ju längre det har gått sen behandlingen. Bra att höra med din onkolog om det finns mer att göra mot dina biverkningar. Men ibland blir bästa beslutet att avsluta antihormonella behandlingen tidigare än man initiellt hade planerat för.

Question 2

Jag har haft 3 ec behandlingar och ska göra ytterligare 3 med Docetaxel80. Sen strålbehandling 15 gånger och tablett behandling i 10 år.
Min cancer är borta men jag får behandling i förebyggande syfte. Även opererat bort min vänstra bröst samt alla lymfkörtlar I armhålan 
Min fråga. Finns det dem som avbrytit en cellgiftsbehandling pga att man mått pysykiskt dåligt av det?

Accepted Answer

Hej, jo det har absolut hänt någon gång. Men oftast klarar man sig men stöd av teamet på Bröstcentrum och vänner/anhöriga. Fråga din kontaktsjuksköterska om det finns en kurator som kan stödja dig i denna tuffa fas. Håller tummarna att det kommer att gå så bra som möjligt.

Question 3

Hej! Jag undrar lite kring ca 15-3. Vad är ett högt respektive lågt värde? Vad kan påverka värdet förutom cancer? Hur tillförlitlig är provet? 
Om ca15-3 har ökat men röntgen inte visar nya fynd, vilket skall man lita på?

Ca15-3 kan öka när cancer svarar på behandling men hur mycket är normalt vid en sådan ökning och kan värdet "släpa efter" lite vid ny  mätning?

Accepted Answer

Hej. Ca15.3 är ett av de sätt vi i b l a n d kan tex värdera svar på behandling vid metastaser bröstcancer. Värdet är individuellt och 3 patienter med ungefär samma sjukdomsutbredning kan ha normalt, lätt förhöjt (tex 45) och väldigt högt (> 3000). Värdet i sig säger alltså på ett sätt inget om hur mycket bröstcancer som finns i kroppen. Många har normalt värde (ca 20-30 %) trots metastaser sjukdom, vilket brukar ligga < 30 U/ml. Värdet kan vara förhöjt även vid tex cystor på äggstockar och leversjukdom, men brukar inte mätas om man inte utreda en misstänkt metastaser bröstcancer. 
Ibland ser vi att värdet långsamt stiger men att det ser stabilt ut på röntgen och det är då det kan bli knepigt. Generellt kan man säga att vid en sån situation väger röntgenbilden och måendet störst och man får fortsätta följa labvärdet. Jag tycker att det är vanligare att labvärdet kanske stiger lite före man ser det på röntgen, men det är ingen absolut sanning utan det kan vara på olika sätt. Det vi oftare ser är att Ca15.3 sjunker om behandlingen har effekt. Hur mycket den sjunker varierar också. Som du kanske förstår är Ca15.3 inte alltid så enkelt att värdera, även om det ofta kan vara en bra hjälp/stöd.

Question 4

Har fått diagnosen bröstcancer och har gjort CT röntgen för att se om det finns eventuell spridning
I Journalen sstår det:

Kan se att CT visar enstaka cystor där några är för små för att kunna karaltäriseras. För övrigt inget metastasmisstänkt.

Är 79 år gammal så är fundersam om det är normala fynd med cystor? Eller hänger detta ihop med bröstcancern

Accepted Answer

Hej!

Cystor kan finnas tex i lever eller njurar, och är oftast godartade. Möjligen kommer man att vilja kontrollera med ny röntgen efter en tid.

Question 5

Hej, jag är 22 år och var på ultraljud. Läkaren sa att det var en bindvävsknuta men att vi även måste ta biopsy. Väntar på biopsy svar. Läkaren sa att hon är nästan 100 procent säker på att det inte är cancer för att cancer tumörer ser annorlunda ut på ultraljudet. Jag är dock orolig att bindvävsknutor på ultraljud kan misstas för bröstcancer??? Har läst på google att det kan förväxlas med trippel negativ bröstcancer.

Accepted Answer

Hej!

Med tanke på din ålder är det mycket osannolikt att det rör sig om cancer. Mammografiläkare är också bra på att se skillnad mellan de olika förändringarna, och det stämmer för det mesta.

Question 6

Jag är en 35 årig man som fått återkommande sår/spricka på vårtgården precis under bröstvårtan. Det läker och sedan dyker sprickan/såret upp igen efter en period. Jag är överviktig och har förstorade bröst.  Dessutom tränar jag en del så jag vet inte om det är orsaken. Jag är orolig. Har inga andra besvär förutom att det blivit spricka/sår på samma ställe återkommande. Hittar inte alls mycket information om manliga besvär, utan mest i samband med graviditet.

Accepted Answer

Hej!

Det låter inte i första hand som något farligt, men om besvären inte går över tycker jag ändå att du ska kolla upp det via vårdcentralen.

Question 7

Hej! Min släkt har BrCa1 och därmed många fall av bröstcancer, men jag gentestades 2009 och fick då veta att jag inte ärvt någon ökad risk för bröstcancer. Nu är jag 49 år och har just fått bröstcancer-diagnos. Jag har alltid levt ett sunt liv. Jag har aldrig rökt; jag dricker knappt alkohol; jag har alltid haft en sund vikt, mer åt det smala hållet; jag har alltid varit vältränad, körde t ex nyligen Vasaloppet, men har inte tränat överdrivet mycket. Jag fick också min mens väldigt sent i tonåren.
Jag undrar hur stor procent av Sveriges kvinnor som får bröstcancer före 50 års ålder utan att ha någon misstanke om ärftlighet? Och hur stor andel av dessa har inga andra riskfaktorer såsom rökning, vikt etc? Jag får helt enkelt inte ihop slumpen att jag skulle få bröstcancer. Bör jag göra om mitt gentest?

Accepted Answer

Hej!

Efter 40 år börjar bröstcancer att bli en ganska vanlig sjukdom. Det finns olika riskfaktorer, men oftast kan man inte koppla en enskild patients cancer till en specifik orsak. Det kan finnas en ärftlighet även om man inte hittar någon specifik genmutation, utan att man istället beräknar risken utifrån hur många som fått bröstcancer i släkten och hur gamla de var. Om de som fått cancer i din släkt hade genmutationen är det ändå mest sannolikt att du har fått en "vanlig" cancer.

Question 8

Hej. Jag är 23 år och har för 3 veckor sen lämnat min första biopsi. 
Det kommer mörkgrön/grå vätska ur min högra bröstvårta (endast en mjölkgång), så jag tog bilder vid mamorgrafin samt att jag gjorde ultraljud. 
Det finns en knöl i mott högra bröst som dem sagt är "en fettknöl". Men dem tog ändå biopsi från den. Nu när jag frågade efter provsvaret så hade det inte kommit ännu men hon ville att jag skulle veta att dem inte har någon malignitetsmisstanke. Kan jag då vara helt lugn trotts att provsvaren ej kommit och jag inte fått någon information om vätskan från mitt bröst? Är så förvirrad och känner inte att jag får någon hjälp från bröstmottagningen där jag bor.

Accepted Answer

Hej!

Det är mycket osannolikt att det rör sig om cancer i ditt fall, så jag tycker att du kan känna dig lugn.

Question 9

För några veckor sedan masserade jag bröstmuskeln med en massageapparat. Blir ofta spänd där pga stress. Men aldrig masserat där förut, lite onödigt att jag gjorde tänker jag nu då det trycker ganska hårt. Eventuellt kom jag lite långt ner mot där det mjuka bröstet börjar för någon dag efter upptäcker jag en lite svullnad, som jag inte sett tidigare. 5mm ungefär, precis där bröstet börjar. Ingen rodnad. Runt är det små ev spräckta blodkärl. Som svagt blåmärke. Det gör inte ont och är mjukt när jag känner på det, dvs ingen knöl under. Något jag behöver vara orolig för och kolla upp? Eller kan jag vänta ett tag till? Nu har jag pga oro tryckt och känt mycket, kanske hindrar det länkningen om det är en hud- eller vävnadsskada.

Accepted Answer

Hej!

Det låter mest som att ett litet blodkärl har brustit och att det har blivit ett blåmärke, så jag tycker att du kan avvakta några veckor till och försöka att inte klämma under tiden.

Question 10

Hej! Såg i en grupp att blodtryckssänkande medicin kunde ha en koppling till ökad risk för BC. 
Googlade lite och fick mest upp äldre publikationer. Kontentan verkar vara att det är mer viktigt att sänka blodtryck än den ökade risken för BC?
Men tänker då på oss som har ökad risk för återfall - blir det inte konstigt att dämpa östrogenet men sen ta t ex amlodipin om det ökar risken? 
Vad säger nyare rön? Från 2013:
”Exempel på såna läkemedel är Amlodipin och Felodipin, som verkar genom att vidga de små blodkärlen och sänka trycket. Nu visar en amerikansk studie som presenteras i tidskriften Jama Internal Medicine att långvarigt användande av kalciumflödeshämmare kan kopplas till en större risk att drabbas av bröstcancer”

Accepted Answer

Hej. Om man läser i FASS finns inte bröstcancer med som en känd biverkan. 2013 kom mycket riktigt en rapport från en liten studie om ökad risk för de som använt tex amlodipin under lång tid, där man inte kunde förklara sambandet och inte heller avrådde patienten att sluta med amlodipin. 2017 kom en publikation ut som gick igenom studieresultat om sk kalciumflödeshämmare (tex amlodipin) och man har inte heller då hittat något tydligt samband. I mars 2024 presenterade en australiensisk forskargrupp ett studieförslag där man ska studera detta (i data från tidigare insamlat material). Vinsten med att sänka blodtrycket räknas idag som viktigare än en oklar riskökning av att få bröstcancer.

Question 11

Hej
Min mamma har fått diagnosen Invasiv duktal bröstcancer

Grad2 ER 100% PR 90% Ki-67 26%
Tumör i bröstsvansen på ca 2cm och flertalet påverkade lymfkörtlar med maligna celler Lesion på 1.7cm

Hon har skiktrötgats och de ser ingen spridning men magnetröntgen visar även att det är ett område i bröstet på 17*5cm son är cancer drabbat

Behandling som planeras är medicin, Letrozol, och sedan full masektomi och operation av lymfkörtlar om ca 3 månader.

Är det vanligt att man väntar så länge med operation? Är Letrozol en bra medicin för att bromsa tillväxt av cancern? 

Mamma är 79 år gammal

Hur ser prognosen ut för den här typen av cancer och behandling?

Accepted Answer

Hej. Vid en hormonkänslig bröstcancer är hormonsänkande behandling, tex Letrozol, en bra behandling och kan göra att tumören krymper och blir enklare att operera bort i sin helhet. Ibland väljer vi att ge behandling längre tid än 3 månader, så det är inte helt ovanligt. Prognosen är lite svår att beräkna då hon inte är färdigopererad ännu.

Question 12

Mitt återfall i skelettet upptäcktes i oktober förra året (första diagnosen var 2014). Jag var då 52 år gammal och hade fortfarande inte fått tillbaka min mens efter avslutad behandling (Exemestane och Zoladex) drygt ett år tidigare och min onkolog var därför rätt säker på att jag var i klimakteriet. Efter en diskussion testades mitt östradiol under en period och jag hade då 23/11: 2023 23 (S-Östradiol),
6/12 2023: 173 (P-Östradiol) och 3/1 2024: 531 (P-Östradiol)
Veckan efter sista provtagningen sattes jag på Zoladex igen. Efter två månader var mitt S-Östradiol värde nere på 12 och sen har jag inte tagit fler prover. Vad är gränsen för att Fulvestrant ska fungera?

Accepted Answer

Hej. Det exakta gränsvärdet på olika provsvar vi får varierar mellan lab och därför är det svårt att ge ett bra svar, du får fråga din läkare/sjuksköterska var gränsen för östradiol ligger där ditt prov analyseras. Det verkar dock som att du har bra effekt på Zoladex.

Question 13

Jag undrar vilken nivå S-Östradiol högst ska ligga på för att Fulvestrant ska fungera?
Mitt Östradiol gick från 23 till nästan 600 på sex veckor och Zoladex sattes då in. Efter två månader har Östradiolet sjunkit till 12.

Accepted Answer

Hej. Det exakta gränsvärdet på olika provsvar vi får varierar mellan lab och därför är det svårt att ge ett bra svar, du får fråga din läkare/sjuksköterska var gränsen för östradiol ligger där ditt prov analyseras. Det verkar dock som att du har bra effekt på Zoladex.

Question 14

Jag har fått veta att jag har högt blodtryck och fått Amlodipin utskrivet. Äter även Letrozol. Vilken blodtrycksmedicin rekommenderas när man haft bröstcancer? Står lite här och var att Amlodipin ökar risken för bröstcancer.

Accepted Answer

Hej. Om man läser i FASS finns inte bröstcancer med som en känd biverkan. För 10 år sedan kom någon rapport från en liten studie om detta, där man inte kunde förklara sambandet och inte heller avrådde patienten att sluta med amlodipin. Amlodipin ör en av de läkemedel som är vanliga att börja med om man har högt blodtryck, oavsett bröstcancer eller inte.

Question 15

Hej,
Jag har läst mycket om biverkningar av hormonmedicinering. Och blir ju rätt uppskrämd av många av dem.
Bland annat viktökning. Jag väger redan för mycket och behöver gå ner 15 kg - inte gå upp... (hälsoperspektiv).
Efter mammografi, biopsi och ultraljud konstaterades att jag hade DCIS och masektomi med direktrekonstruktion gjordes.
Under operationen hittades även en liten elak tumör. Inget hade spridits till portvaktkörtlarna.
Så här står det i journalen:
DCIS 11 cm stor samt en invasiv komponent grad 3, 11 mm stor med biologi ER 85%, PR 90%, Ki-67 50%, HER2-positiv. 2 friska portvaktskörtlar.
Genomgår nu cellgiftsbehandling i 12 veckor och får Trastuzumab var tredje vecka (i totalt ett år).
De har förutom detta också rekommenderat antihormonell behandling, GnRH-analog och aromatashämmare (när jag är klar med cellgifterna). 
Jag fyllde nyligen 50 men har inte kommit in i klimakteriet ännu.
Är det i mitt fall nödvändigt med antihorminell behandling, GnRH och aromatashämmare?
Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej. Utifrån det du beskriver om den tumör du haft, låter det som att du skulle ha nytta av den antihormonella behandlingen. Jag tycker att du ska lyfta dina farhågor med din läkare och kontaktsköterska för att få stöd i detta under behandlingstiden.

Question 16

Hej!

Har opererats i februari för bröstcancer, den som orsakas av östrogen. Tumören upptäcktes tidigt och ingen spridning. Nu väntar strålningsbehandling, hormonbehandling men också cellgifter i "förebyggande" åtgärd. Vad betyder följande behandling: ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING Docetaxel x 3, EC90 x 3?

Accepted Answer

Hej. Adjuvant behandling betyder förebyggande behandling, alltså målet är att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka i framtiden. Både strålbehandlingen och hormonbehandlingen är också adjuvant, dvs förebyggande. Docetaxel är en typ av cytostatika som vi ofta använder vid bröstcancer och i ditt fall planeras den att ges 3 gånger.  EC90 är en kombination av två cytostatika (epirubicin och cyklofosfamid) där 90 står för vilken dos man ger på epirubicinet. Den kombinationen planeras också 3 gånger. Det är ofta 3 veckor mellan varje kur när man ger 3 + 3 behandlingar, men du kommer förstås att få veta exakt hur planen är för dig när du träffar onkologen (du kanske redan har gjort det?). Cytostatikabehandlingen brukar totalt ta ca 4,5 månader.

Question 17

Varför ges hormonbehandling till så många kvinnor med icke spridd bröstcancer när effekten procentuellt är så liten avseende minskad risk för återfall, och biverkningarnas konsekvenser för andra organ är så allvarliga. Finns det ens data på hur många som får leder förstörda, hjärtan påverkade, depression, benskörhet etc? Läkare svänger sig friskt med uttryck som "det halverar risken för bröstcancer i det friska bröstet" ... när i själva verket är en halvering i procent på procenten, från en mycket liten risk från början. Är inte det väldigt missvisande och orättvist? Är det rimligt att så många friska kvinnor ska plågas av biverkningar? Hormonbehandling är ju inget botemedel. Fram till dess att det kommer ett botemedel som fungerar för spridd bröstcancer kommer några att dö. Är det för att bröstcancervården ska visa upp bättre resultat och få mer anslag? Jag förstår inte, snälla förklara.

Accepted Answer

Hej. Även om effekten procentuellt kan anses liten för vissa så handlar det om en ganska vanligt sjukdom och i och med det också många räddade liv. Det handlar inte i första hand om att minska risken för en ny bröstcancer i det friska bröstet.
Vi räknar ofta i "sparade liv" och om vi utgår ifrån en 65-årig kvinna som inte har hög risk för sjukdomsåterfall och därför inte behöver cellgifter utan får antihormonell behandling, räddar vi en kvinna av 100 (dvs av 100 kvinnor, med likartad risk för sjukdomsåterfall, som tar antihormonell behandling i 5 år räddar vi en kvinna från att dö i bröstcancer inom 5 år). Om vi istället tänker en 55-årig kvinna med högre risk för återfall där vi också ger cytostatika räddar vi 13 kvinnor från död i bröstcancer inom 5 år, där den antihormonella behandlingen står för ungefär halva den effekten. 
För den enskilda patienten kan det vara svårt, tänker jag, att förstå hur man ska förhålla sig till statistik då det inte går att överföra på en enskild individ, utan statistiken guidar oss i första hand vilken behandlingsstrategi vi ska erbjuda den specifika patient vi har framför oss på ett mottagningsbesök, för att minska risken för sjukdomsåterfall och för tidig död i bröstcancer. 
Det är viktigt att ta i beaktande alla typer av biverkningar som både kan och ofta/ibland drabbar patienten. Jag tycker inte alls att patienten skall "plågas" av biverkningar. Ofta, men inte alltid, kan vi stötta och ändra så att det blir acceptabla biverkningar. Vad som är acceptabelt är det förstås patienten som ska bestämma, inte läkaren eller sjuksköterskan. Ibland är biverkningarna av sådan art att vi, trots försök att lindra (tex byta läkemedel), kommer till en punkt där kanske behandlingen får avbrytas. 
Nu blev detta ett ganska långt svar, som jag brukar försöka undvika, men jag hoppas att du förstår hur jag menar.

Question 18

Har en mamma som gick bort i bröstcancer 56 år gammal. Fick det när hon var 51. Dom upptäckte inte hennes på mammografi. Idag är jag själv snart 50 och har mycket täta bröst. Dessutom har jag många cystor så att känna varje månad är omöjligt eftersom det är så många knölar, då skulle jag behöva komma in en gång i månaden för undersökning. Jag har inte fått något genetisk test det har jag fått göra privat. Jag har stångat mig blodig för att i alla fall få ultraljud 1 gång om året. Men omöjligt. Har pratat med människor som bor i Tyskland och USA här har man kommit längre med att hjälpa oss som har fibrocystiska bröst. Vad är det som tar sådan tid? Vi borde kunna ha en något mer individuell lösning när det gäller bröst med tanke på så stora skillnader det finns och det finns en del som hamnar "mittemellan" reglerna som jag då. Tänk på hur långt vi kommit med hjärt- och kärlsjukdomar. Är ämnet prioriterat av politiker och sjukvård? Räknar man om 5 år eller 10 år? Eller kortare?

Accepted Answer

Hej
Jag skulle säga att ämnet är mycket högt prioriterat av både politiker och sjukvård. 2023 gjorde också Socialstyrelsen en utvärdering av screeningprogrammet för bröstcancer, där man också undersökte det vetenskapliga kunskapsläget just vad gäller tät bröstvävnad. Utredningen kom fram till att det i nuläget inte finns vetenskaplig evidens för att det skulle vara bättre att använda någon annan metod än vanlig mammografi för kvinnor med tät bröstvävnad.
När man som du beskriver har problem med cystor, så är det vanligt att de minskar efter klimakteriet. Det kan vara en fördel att undvika hormonbehandling med östrogen, om det är möjligt, eftersom det kan leda till att problem med cystor håller i sig längre, men såklart får en avvägning göras mot vilka andra symtom man eventuellt får i samband med klimakteriet där man kan ha nytta av hormonbehandling.

Question 19

Screeningen upphör vid 74 år därför att "risken överstiger nyttan".
 Varför ändras detta förhållande just vid 74? (hörde just om två damer på 95-97 år som diagnostiserats med bröstcancer)
Vilken är risken???

Accepted Answer

Hej
Problemet med att göra mammografi som screening över 74-års ålder är att det inte finns några vetenskapliga belägg för att nyttan med undersökningen är större än risken. I det läget är det inte tillåtet att göra undersökningar med strålning, eftersom det inte går att göra bedömningen att det finns ett berättigande för undersökningen. 
Risken för skada av själva strålningen vid mammografiundersökningen är sannolikt inte så stor eftersom stråldosen är låg, och risken med själva stråldosen dessutom är lägre hos äldre personer.
Däremot ökar risken för överdiagnostik när man blir äldre. Överdiagnostik innebär att man upptäcker och behöver behandla små tumörer som annars inte hade varit farliga och som inte skulle ha gett några besvär under återstående livstid om de inte hade upptäckts. Anledningen till att man måste få behandling för dessa tumörer är att det inte går att veta vilka tumörer som kommer att ge besvär obehandlade och vilka som inte kommer att göra det. Därför behandlas alla tumörer man upptäcker.
Risken för att en tumör är överdiagnosticerad är större hos en äldre kvinna än hos en yngre, dels på grund av att en äldre kvinna har kortare tid kvar att leva av andra skäl, och dels på grund av att brösttumörer ofta växer långsammare hos äldre kvinnor än hos yngre. Det kan bero delvis på att hormonbalansen i kroppen är annorlunda.
Det finns risker med biverkningar av alla de behandlingar som man använder mot bröstcancer, såsom läkemedelsbehandling, kirurgi, och strålbehandling. Delvis är dessa risker större hos äldre kvinnor. Eftersom alla tumörer man upptäcker behöver behandlas, och man upptäcker mycket små tumörer med mammografi är risken att man upptäcker en mycket liten tumör som kvinnan aldrig skulle ha haft några besvär med under sin återstående livstid och att det leder till att hon istället för att känna sig frisk får känna sig sjuk och drabbas av olika negativa följder av cancerbehandling under slutet av sitt liv.

Question 20

Hej,
Jag har funderat på en sak.
Varför gör man årlig mammografi efter bröstcancer när det är mycket större risk att man får återfall någon annan stans i kroppen? Är det inte bättre att göra en CT scan av hela kroppen istället för en mammografi?

Accepted Answer

Jag vet inte om det stämmer att risken för återfall någon annan stans i kroppen är större, än lokalt i bröstet. 
Inför alla undersökningar med röntgenstrålning krävs det att man gör en berättigande bedömning, vilket innebär att nyttan med undersökningen ska vara större än risken med undersökningen. Stråldosen vid en CT-undersökning av kroppen är betydligt större än vid en mammografiundersökning, där stråldosen är mycket låg. Kontroller med mammografi görs för att upptäcka återfall lokalt i bröstet, och nya brösttumörer.
Nyttan med att göra CT-undersökningar av kroppen som kontroll, utan att man har någon specifik misstanke på återfall någonstans kan nog knappast bedömas som berättigat med tanke på stråldosen.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Tamoxifen och Gymnema sylvestre

Proteinpulver

Anastrazol vs Tamoxifen

Tips på mjukgörande kräm under strålbehandlingen

Kisquali

HRT-behandling mot klimakteriebesvär efter DCIS

Förstorad mjälte av Kadcyla

Adjuvant cytostatikabehandling

Örtpreparat

Spridd bröstcancer

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss