Hej, egentligen är östrogenreceptorpositiv bröstcancer det vanligaste i alla åldergrupper och det är eftersom bröstceller brukar vara östrogenuttryckande. Omkring 70% av alla bröstcancrar är ER-positiv.

Hej, vi onkologer brukar inte skriva ut sådana läkemedel så det är svårt att säga vad som är lämpligast. Allmänt skulle jag avråda från läkemedel som leder till systemiska koncentrationer av östrogen.

Hej! Efter 40 år börjar bröstcancer att bli en ganska vanlig sjukdom. Det finns olika riskfaktorer, men oftast kan man inte koppla en enskild patients cancer till en specifik orsak. Det kan finnas en ärftlighet även om man inte hittar någon specifik genmutation, utan att man istället beräknar risken utifrån hur många som fått bröstcancer i släkten och hur gamla de var. Om de som fått cancer i din släkt hade genmutationen är det ändå mest sannolikt att du har fått en "vanlig" cancer.

Hej. Om man läser i FASS finns inte bröstcancer med som en känd biverkan. 2013 kom mycket riktigt en rapport från en liten studie om ökad risk för de som använt tex amlodipin under lång tid, där man inte kunde förklara sambandet och inte heller avrådde patienten att sluta med amlodipin. 2017 kom en publikation ut som gick igenom studieresultat om sk kalciumflödeshämmare (tex amlodipin) och man har inte heller då hittat något tydligt samband. I mars 2024 presenterade en australiensisk forskargrupp ett studieförslag där man ska studera detta (i data från tidigare insamlat material). Vinsten med att sänka blodtrycket räknas idag som viktigare än en oklar riskökning av att få bröstcancer.

Hej Jag skulle säga att ämnet är mycket högt prioriterat av både politiker och sjukvård. 2023 gjorde också Socialstyrelsen en utvärdering av screeningprogrammet för bröstcancer, där man också undersökte det vetenskapliga kunskapsläget just vad gäller tät bröstvävnad. Utredningen kom fram till att det i nuläget inte finns vetenskaplig evidens för att det skulle vara bättre att använda någon annan metod än vanlig mammografi för kvinnor med tät bröstvävnad. När man som du beskriver har problem med cystor, så är det vanligt att de minskar efter klimakteriet. Det kan vara en fördel att undvika hormonbehandling med östrogen, om det är möjligt, eftersom det kan leda till att problem med cystor håller i sig längre, men såklart får en avvägning göras mot vilka andra symtom man eventuellt får i samband med klimakteriet där man kan ha nytta av hormonbehandling.

Hej Problemet med att göra mammografi som screening över 74-års ålder är att det inte finns några vetenskapliga belägg för att nyttan med undersökningen är större än risken. I det läget är det inte tillåtet att göra undersökningar med strålning, eftersom det inte går att göra bedömningen att det finns ett berättigande för undersökningen. Risken för skada av själva strålningen vid mammografiundersökningen är sannolikt inte så stor eftersom stråldosen är låg, och risken med själva stråldosen dessutom är lägre hos äldre personer. Däremot ökar risken för överdiagnostik när man blir äldre. Överdiagnostik innebär att man upptäcker och behöver behandla små tumörer som annars inte hade varit farliga och som inte skulle ha gett några besvär under återstående livstid om de inte hade upptäckts. Anledningen till att man måste få behandling för dessa tumörer är att det inte går att veta vilka tumörer som kommer att ge besvär obehandlade och vilka som inte kommer att göra det. Därför behandlas alla tumörer man upptäcker. Risken för att en tumör är överdiagnosticerad är större hos en äldre kvinna än hos en yngre, dels på grund av att en äldre kvinna har kortare tid kvar att leva av andra skäl, och dels på grund av att brösttumörer ofta växer långsammare hos äldre kvinnor än hos yngre. Det kan bero delvis på att hormonbalansen i kroppen är annorlunda. Det finns risker med biverkningar av alla de behandlingar som man använder mot bröstcancer, såsom läkemedelsbehandling, kirurgi, och strålbehandling. Delvis är dessa risker större hos äldre kvinnor. Eftersom alla tumörer man upptäcker behöver behandlas, och man upptäcker mycket små tumörer med mammografi är risken att man upptäcker en mycket liten tumör som kvinnan aldrig skulle ha haft några besvär med under sin återstående livstid och att det leder till att hon istället för att känna sig frisk får känna sig sjuk och drabbas av olika negativa följder av cancerbehandling under slutet av sitt liv.

Rekommendationen är att man går på de mammografier i screeningprogrammet som man kallas till precis som vanligt. Mammografi är en bra undersökningsmetod även vid tät bröstvävnad även om känsligheten är något lägre. Dessutom är det bra om man har som vana att själv regelbundet känna över sina bröst. Vi brukar rekommendera cirka en gång per månad. Om man känner en ny knöl, eller får andra besvär med sitt bröst är det bra att söka läkare för bedömning. Denna rekommendation gäller för alla, oavsett om vävnaden är tät eller inte.

Hej! Det är väldigt svårt att svara på vad det rör sig om för hudförändring i ditt fall. Det kanske inte är bröstcancer man misstänker i första hand. Om det inte ger med sig är det bra att kolla upp det.

Hej! Ultraljud är en väldigt bra undersökning när man vet exakt vara man ska leta, som i ditt fall. Jag tycker att du kan känna dig lugn beträffande bröstcancer. Men även hudförändringar som inte går över behöver ju kollas upp, så om det inte ger med sig är det bra att kontakta vårdcentralen.

Hej. Jag förstår att det kan vara jobbigt att vänta på en kontroll, men eftersom vaccinationer kan ge förstorade lymfkörtlar (även på "andra sidan" jämfört med vaccinationssidan) är det klokt att vänta. Om din mamma inte hade någon av de kända bröstcancergenerna är sannolikheten liten att du skulle bära på någon av dem. Mammografiläkarna brukar vara duktiga på att bedöma vilken typ av undersökning som är lämplig för en enskild patient. Att få undersöka brösten på det sätt du gör nu, en gång per år, låter bra och rimligt.