Hej I juni 2023 opererades jag för bröstcancer bilateralt samt hade i vänster axill en metastas. I juni 2024 gjordes årskontrollen med mammografi, utan anmärkning. Nästa mammografi i juni 2025. Jag har nu fått en kallelse till den nationella screening i februari 2025. Ska jag göra den mammografin fast årskontrollen är planerad till juni i år. Med vänliga hälsningar

Tar letrozol som adjuvant behandling och har nu fått någon typ av smärta/inflammation i ena axeln (tränar ganska rejält så tror jag råkat röra mig lite "fel"). Har nu haft denna smärta i ett antal veckor och funderar på att prova en vecka med voltaren för att se om det försvinner. Tänker att om det skulle vara något cancerogent så spelar några veckor ingen roll och jag vill gärna ha en "lugn inställning" och testa själv först. Är det någon fara i samband med letrozol att ta voltaren 1 vecka?

Är 67 år , hade Bc 2020, med op , cellgifter, strålning , och nu adjuvant behandling med Letrozol , med div biverkningar. Vid en rtg för ett anyrism vid mjälte, upptäcktes ett stort myom , intramuralt med utseende som vid cystisk degeneration, vad menas ? kan det utvecklas till Ca ? min huvudfråga är om Letrozol kan minska myom eftersom tabletten "tar bort östrogen" ? Har ätit Letrozol i snart 5 år. (Gjort MR buk med kontrast , kan man säga till 100% att det är godartat myom då ? ser man det på MR ?) återbesök inom 2-3 månader

Hej! 2023 året jag skulle fylla 28, fick jag unifokal mucinös bröstcancer, grad 2, 40x23x40 mm, ER 98% PR 95%, Ki-67 24%, Her 2 negativ, inga tecken till vaskulär invasion och ingen spridning till armhålan. Luminal A like. Bröstbevarande operation där man fick bort allt. Efter operationen har jag fått cytostatika, strålning 15 gånger + 5 gånger boost. Har tagit Zoladex sen starten av cytostatika behandlingen i november 2023. All behandling kunde genomföras enligt plan och blodprov visade inte någon ärftlighet som orsak till cancern. Nu i mars har jag ätit tamoxifen i 1 år och ska ta det i totalt 5 år. Jag har en stor barnlängtan som jag har diskuterat med läkare och de säger att de gärna ser att jag tar Tamoxifen konsekvent i 5 år. Men vill jag ta paus så rekommenderar dem att vänta i alla fall 2 år. I augusti 2025 var det 2 år sedan operation, kan jag pausa med Tamoxifen då och försöka bli gravid? eller anser ni att det innebär en större risk för återfall att ta paus då jämfört mot att ta paus efter att ha ätit Tamoxifenet i 2 år? Min fråga är med andra ord, när jag som tidigast kan ta paus för att försöka bli gravid? Jag är väldigt rädd för att få återfall men sjukdomen vände verkligen upp och ner på livet och olika planer. Strålningsläkaren sa att risken för återfall är "försvinnande liten" medan läkaren på onkologen sa att jag har hög risk för återfall om det finns någon cancercell kvar i kroppen eftersom tumören var väldigt östrogen känslig, de säger dock att jag ses som botad och cancerfri. Allt gör mig väldigt förvirrad, det vore skönt att få höra några av era tankar. Tack på förhand!

Alltså min mens försvann tidigt under cellbehandlingen, men kom tillbaka en gång efter 6 månader. Andra månaden nu har den inte kommit. Finns det någon chans för mig att bli gravid? Och att den kommer tillbaka som den ska?

Mamma hade dubbelsidig bröstcancer (trippelnegativ + hormonkänslig) och det gjordes en dubbel masektomi och hon fick cellgifter och behandling, för 1 år sedan och hon har efter det deklarerats frisk. Det är andra gången hon har bröstcancer och hon har cancergenen. Hon har frågat vården vad det är för uppföljning och blev informerad om att hon stod i kö för mammografi sedan 1 år tillbaka. "Men jag har ju inga bröst, hur funkar det?" frågade hon. "Vet ej" var svaret.... Mamma är orolig för metastaser och om man inte gör någon uppföljning alls, hur ska man veta om hennes magont beror på ev. metastaser? Vad bör hon göra? Har vi verkligen INGEN uppföljning på cancerpatienter i Sverige? Vad säger protokollet?

Jag är 48-årig kvinna som i början av oktober fick diagnosen bröstcancer. Här kommer information från min journal. Genomgick mammografiundersökning som visade högersidig tumör. Gentest negativ. Sektorresektion den 19/11 där PAD visar fokal duktal cancer. 17 mm grad III. Ingen in situ komponent. Ingen vaskulär inväxt. Bröstpanelen är trippelnegativ. Ki67, 31%. En benign SN. Insättes på adjuvant dostät EC 90, 4 kurer följt av Docetaxel alternativt tillägg av Karboplatin, 3 kurer. Strålbehandling. Jag genomförde första kuren av EC90 utan problem den 23/12 men när det var dags för kur 2 (7/1) så visade min ALAT värde 2,37 ukat/L (alla andra prover var ok) och onkologin bestämde att skjuta upp behandlingen med 2 dagar. Jag tog nya prover två dagar senare som visade ALAT värdet - 2,35 ukat/L och ASAT - 0,87 ukat/L. Så nu är kur 2 uppskjuten ytterligare till 14/1 vilket blir 3 veckor sedan första, alltså inte dostät. Jag blir väldigt tacksam om ni kan svara på följande frågor: 1. Betyder det att min cellgiftsbehandling blir av sämre kvalitet eftersom det inte kunde genomföras en dostät behandling? Blir risken för spridning större? 2. Vad ska man göra om ALAT och ASAT inte blir bättre? 3. Finns det något sätt att beräkna hur stor risken för spridning och återfall är? 4. Ökar risken att jag får andra typer av cancer på grund av att jag redan har bröstcancer? 5. Hur stor är chansen att jag överlever 5 år? Tack så mycket!

Min bröstcancer växte under neoadjuvant behandling med paklitaxel, phesgo och EC. PAD visade lobulär tumör 30 mm, NHG2, ER99%, PGR 0%, Ki67 13%, HER2 positiv, pleomorf LCIS 50 mm och 6 axillmetastaser med extranodal växt. Hur stor är risken för återfall? Är 52 år, har fått lokoregional strålning, behandlas nu med kadcyla, bisfosfonater och hormonsänkande. Behandlingen före mastektomin hade ingen märkbar effekt på tumörerna. Hur allvarligt är detta? Vad talar för att behandlingen efter operationen skulle ha effekt?

Hej! jag opererade bort en invasiv lobulär cancertumör grad 2 i bröstet för 6 månader sedan och allt gick bra. fick sedan strålning och blev väldigt trött efteråt, men har mått bra sedan. för en månad sedan fick jag molande smärta och ömhet i det opererade bröstet och i armhålan som är lite svullen. Är detta vanligt/normalt?

Hej Jag har frågor kring implantat efter strålning samt vad storleken på min bröstcancer egentligen innebär. Jag tycker jag får lite olika information och nu känner jag att jag står utan stöd, information men med många besvär och frågor. Kan tillägga att jag även har diabetes 2 som jag hade god kontroll på med bra värden. Under denna period har dock blodsockret rusat i höjden, trots att jag sköter den. Min diabetessköterska säger att min kropp reagerar på all stress kring det som händer. Bröstcancern upptäcktes på vanlig mammografi och jag blev kallad för biopsi. De hade upptäckt förändringar i hela högra bröstet och nån vecka senare träffade jag kirurgen som informerade om att jag hade bröstcancer i hela mitt bröst och de behöver ta bort hela bröstet. Han informerade om att det kallades DCIS och att de skulle ta sentinel node och att de inte bedömde att jag behövde strålning eller cytostatika. Jag fick olika alternativ och valde en direktrekunstruktion. Eftersom jag hade för stor bröstvolym behövde de i såfall även reducera mitt vänstra så de blev i samma storlek. I journalen står att de bedömer att den är 16,5 cm och ingen misstanke på invasivitet. Operation 3 oktober. Nedan är från journalen. ..PAD svar visar på 180 mm stor DSIC grad 2-3 med nekros. Radikaliteten kan inte garanteras medialt. En negativ sentinel node. Reduktionsplastik vänster har inte påvisat något avvikande men det pågår immunhistokemiska analyser som bevakades av läkaren. Kirurgen som opererade säger enligt journal att det inte går att operera mer än de gjort. Konferensen rekommenderade adjuvant strålbehandling mot höger bröstvägg 40 Gy på 15 fraktioner plus boost på 16 GY på 8 fraktioner mot oradikaliteten Man kunde se DCIS i mediala skivan som avtar vid nivåsnittet men som inte försvinner helt, varför radikaliteten inte kan garanteras. Kraniala superficiella ytan är 0,2 mm, kaualt 0,7 mm, kraniellt 0,2 mm och 6 mm i djupa ytan. Läkaren på strålningen skriver att man får nöja sig med 40,05 Gy i 15 fraktioner. Ingen boost (som planerades först) då det blir ytterst svårt att bestämma vilket område som ska boostas. I denna journalanteckning står diagnos: D050 – Lobulär cancer in situ Jag började min strålning 19 november. Den blev fördröjd pga att såren inte läkte samt extra antibiotika behandling. Strålningen tycker jag har gjort mitt högra bröst väldigt hårt, jag är öm, svullen och det smärtar väldigt skarpt ibland. Huden har självklart reagerat och det ändras hela tiden. I armhålan är det ”svart” hud som nu flagar men det mörka sprider sig runt området. Jag har under tiden gått hos kurator för att bearbeta alla känslor och har svår stressreaktion på det som händer. Har jobbat 25% sen november. Mår väldigt dåligt för att jag inte orkar något, varken hemma eller på jobbet. Vid avslutad strålning så pratade jag med läkaren om att bröstet hårdnat. Han skickar remiss till kirurgen som svarar med att jag har återbesök om 1 år. Jag skickar meddelande till bröstsköterskan som svarar att det är hårt men kommer ändras. Det jag fått till mig under resan är att det är inte optimalt att ha gjort en rekonstruktion innan strålning. Det sa kirurgen själv vid beskedet. Men de gör inget innan strålning utan man får se efteråt. De på strålningen sa att det sällan händer att någon har implantat redan vid strålning. Jag har även läst att det rekommenderas att inte göra rekunstruktion förrän efter 2 år efter strålning – och då med eget material. Men nu är jag här, med ett hårt bröst, på vissa ställen stenhårt. Det gör ont, svårt att ha kläder på mig – både pga huden men även bröstet. Bröstet är synligt buckligt och konstig i formen. Jag har bett om hjälp men blivit avvisad. Jag ska börja jobba heltid är tanken 8 januari men jag känner mig inte redo. Är extremt trött, stressad och har mycket besvär. Orkar knappt vara social med min egna familj, har ork några timmar sen behöver jag vila. Jag promenerar varje dag 4 km, sköter min diabetes som fortfarande har skenande blodsocker, troligen pga stressen. Vad ska jag göra nu? Ska jag vänta 1 år på att se vad som ev händer mer med mitt implantat och se vad? Det som redan har hänt – borde inte kirurgen se på resultatet efter strålningen? Vilket var strålningsläkarens önskemål. Kommer det att behöva opereras bort? Bytas ut eller får jag va utan några år? Ska jag bygga nytt med ”eget material” eller blir jag utan bröst? Min största oro är också storleken på cancern, 180 mm – verkar va stort. Vad innebär det egentligen och att de inte fick bort allt? På vilket sätt kan det spridas – via vävnad eller blodet eller enbart via körtlar men nu är ju bröstet helt borta. Jag känner stor oro inför detta. Jag ska gå på mammografi i 10 år med mitt vänstra men hur kontrollerar men min högra med strålat implantat och risken är mot bröstväggen. Man ska känna på sina bröst men vad ska jag känna efter? Det jag hade kunde inte ens läkarna känna. Nu har jag förhårdnader överallt och i mitt högra är allt hårt. Jag är så rädd och känner mig lämnad av vården.