Frågor & svar

Question 1

Hej. Jag har sen några år tillbaka haft en knöl i ena armhålan som gör riktigt ont samtidigt som brösten är ömma i samband med menstruationen. Blev undersökt med hjälp av mammografi när jag var 17 och då var allt helt lugnt. Har däremot stora problem med det än idag, brösten blir så svullna och gör så ont att jag inte känner att jag kan röra mig som jag vill i vardagen. Knölen gör också att det gör riktigt ont att röra armen i alla fall en vecka i månaden. Skulle det kunna vara fibroadenom? eller bröstvävnad på fel plats? Har blivit rekommenderad att ta p-piller för just ömheten men har inte riktigt vågat mig på det eftersom det fungerar så olika för alla. Ska självklart ta kontakt med vården men jag undrar vad dom troliga alternativen är och vad som är behandlingen isåfall. Tack!

Accepted Answer

Hej, Att brösten är svullna och ömma är oftast inget tecken på något farligt utan beror troligen på hormonella faktorer. Knöl i armhålan som du beskriver är svårt att säga vad det är innan det är utrett. Det kan vara en helt vanlig lymfkörtel som är förstorad och gör ont. Jag rekommenderat att du tar kontakt med din vårdcentral och diskuterar med dem vilken utredning man eventuellt ska göra. Detta också eftersom detta verkar vara något som både oroar dig och påverkar dig i din vardag.

Question 2

Hej, 

Jag känner en hård knöl likt en ärta i mitt vänstra bröst, strax övanför vårtgården. Jag funderar på vad detta kan vara, fettknöl, cysta, cancer? Jag har små bröst så jag känner förändringar i bröstet ganska lätt och detta inte likt något jag känt tidigare, har väldiga problem med ömhet och svullnad under menstration och ägglossning. 

Har för en 3 månader sedan gjort en konisering och tagit bort 12cm kon då jag är bärare av HPV.

Accepted Answer

Hej, Det står inget om vilken ålder du är i och en knöl i bröstet går aldrig att säga vad det är förrän den är riktigt utredd. Oftast är en knöl i bröstet helt ofarlig men det vet man inte förrän den är utredd. Jag rekommenderar att du tar kontakt med din vårdcentral i första hand för värdering av utredning. Ömhet och svullnad i brösten i samband med menstruation och ägglossning är vanligt.

Question 3

Hej, jag har fått så ont i ena bröstet, har en knöl i bröstet, men den går att  flytta på, om man tar tag i bröstet, har mest skinn efter 2 amningar, så det är inte så mycket och få med. Kan det vara mjölkgångarna som svullnat och gör ont? Själva knölen är hård. Det var 1.5 år sedan jag slutade amma. Jag är 28 år, och min mamma har haft ”godartade” tumörer när hon var 40 år ungefär.

Accepted Answer

Hej. Om du har en hård knöl i bröstet bör den utredas. Genom att "bara" känna på bröstet kan de vara svårt att veta om det är en godartad eller elakartad tumör. Hör av dig till din hälsocentral eller till bröstmottagningen för kontroll.

Question 4

Hej! Jag diagnostiserades i februari med trippelnegativ bc, en 11 mm tumör, ki67 90%. Jag genomgick först operation och då hittades en 2 mm metastas i en lymfkörtel. Övriga två lymfkörtlar var fria. Jag har sedan genomgått 4 EC och därefter 10 av 12 planerade paklitaxel, varav 4 kombinerade med karboplatin. Ska därefter strålas 3 veckor.
Jag är nu väldigt orolig för återfall. 
Min första fråga: Borde jag inte få strålning i 5 v? (Läser att 3-5v är standard)
Min andra fråga gäller spridningen. Kirurgen sa, innan vi visste att det fanns en spridning, att det för prognosen var en ”vattendelare” om det fanns en spridning till lymfkörtlar eller inte. Nu undrar jag om det i princip bara är de utan spridning som kan klara sig utan återfall, dvs. är jag i praktiken chanslös? 
Niklas Loman skrev i ett tidigare svar på en fråga om överlevnaden vid spridd sjukdom: ”jag har ett par patienter med metastaserade TNBC som lever utan återfall många år senare. Någon av dem är kanske botad på riktigt.” Syftade det på lokalmetastaser i lymfkörtlar? Ett par patienter är ju försvinnande lite i statistiken och i så fall är min prognos betydligt mörkare än jag fått intrycket av från min onkolog.

Accepted Answer

Hej Maria

Tre veckors strålning är precis lika bra som fem. Vi skiljer på spridning till lymfkörtlar i närheten av bröstet, ffa i armhålan, men de kan även sitta i bröstet eller i vissa fall ovan nyckelbenet eller i anslutning till bröstbenet. Det kallar man regionala lymfkörtlar. Det är inte samma sak om det vi kallar "fjärrspridning" som jag tror är det du är rädd för. Fjärrspridning är det jag brukar kalla "allvarliga återfall", och som endast i sällsynta fall kan botas, det var det jag refererade till. I ditt fall finns det tecken till regional spridning, det innebär INTE att du inte kan bli botad, i själva verket uppfattar jag att du är botad redan. Det finns förstås en viss risk för även allvarliga återfall, men i de flesta fall inträffar det inte. Risken för allvarliga återfall är förvisso litet högre i sådana fall som hade spridning till lymfkörtlarna än i såna fall som inte hade det, men oftast uppstår inte fjärråterfall och du ska inte på något som helst sätt uppfatta att du är "chanslös". Du är frisk, men har att leva med en risk.

Question 5

Hej tror att ni missförstod min fråga ang utsättning av zoladex. Det stämmer att jag inte behöver den längre pga min ålder men jag får det väldigt jobbigt vid utsättning av zoladexen. I FASS står detta: Blodvallningar och kraftig svettning. Dessa biverkningar kan fortsätta en tid (möjligen i månader) efter avslutad behandling med Zoladex.

Jag skulle behöva ha hjälp på något sätt så att dessa symptom inte är så kraftiga. Zoladex kan ge bla depressioner och svettningar, humörsvängningar osv. Det känns som att biverkningarna av zoladex ses som mindre än vad de är, och underskattas. Man får ju mycket biverkningar av alla cancerbehandlingar så det kanske är en förklaring till att man inte tänker så mycket på vad zoladex kan innebära för en del människor. En del klarar sig säkert utan biverkningar men jag har haft zoladex i 8 år.  Det är svårt för mig att få ett någorlunda ok avslut på denna medicinen därav min fråga: Finns det något man kan göra för att inte få så stora problem när man inte längre får behandling av zoladex?

Accepted Answer

OK , kanske förstår jag litet bättre. Men inte helt. Jag skulle tro att dina äggstockar inte längre är aktiva av åldersskäl, och att det är därför du fortsatt har vallningarna efter det att du tar bort zoladex. Samtidigt låter det som om dessa besvär lindras när du tar zoladex, och det förstår jag inte. Jag skulle ändå tro att dina besvär i första hand beror på att äggstockarna inte längre producerar östrogen men att det i första hand har med åldern att göra snarare än zoladex. Det står litet underligt i fass att det i sällsynta fall kan vara så att vallningarna inte försvinner efter att man slutat med zoladex, men jag tror då att man menar hos kvinnor som är yngre än du och vars äggstockar fortsatt har förmåga att producera östrogen.

Question 6

Hej lever med spridd bröstcancer i skelett, lever och lungor. Jag är 57 år.  Är inskriven i palliativa teamet men allt som rör cancern sköter onkologen. Jag har haft zoladex implantat sedan 2014 en gång i månaden.  Har försökt sluta eller utöka tiden för injektionen eftersom jag blivit så gammal. Det är oerhört besvärligt för mig, känns som att jag står i en dusch konstant, gråter och känner mig riktigt usel. Hade ett uppehåll på två månader och besvären gav inte med sig utan till slut tog jag en injektion och dagen efter var lugnet återställt. 
Detta är oerhört traumatiskt för mig, finns det något alternativ? En mindre dos eller några tabletter så man kan minska dosen sakta?  Utöka längre emellan jag tar implanratet fungerar inte. Jag känner direkt i kroppen när det är dax för nästa dos.

Accepted Answer

Jag förstår inte riktigt, vilka besvär är det som kommer tillbaka då du slutar med zoladex? I de allra flesta fall är det inte meningfullt att ta zoladex i din ålder eftersom äggstockarna bör ha gått i vila vid din ålder, speciellt om man fått behandling med cytostatika som jag inte vet om du fått. Om man verkligen måste stänga av aktiva äggstockar långvarigt är det ett alternativ att operera bort dem. Men det är något som får mig att tro att det råder någon form av missförstånd i ditt fall, be att få tala med kontaktsköterskan eller doktorn på onkologen!

Question 7

Hej,

Jag har spridd trippelnegativ bröstcancer och undrar om det är ok att använda blissel och estrokad för mig?
Vilket av dem är att föredra?

Accepted Answer

Vet inte vilken som är bäst. Om du har en helt hormonreceptornegativ sjukdom så menar jag att det är helt i sin ordning.

Question 8

Hej! 
Jag är en 35 årig kvinna som har haft bröstcancer.
Det gjordes mastektomi höger sida och axillutrymning. Hittades 22 lymfkörlar i axillen med silikoninlagring utan metastaser. PAD visade i mastektomi preparat 40 x 37 mm stort område med DCIS grad 3 och en 8 x 5 mm stor invasiv duktal cancer. Den var Elston 7, grad 2. ER 100 %, PR 20 %, HER2-negativ, Ki-67 40 %. Har fått cellgifter Docetaxel 80, EC och Tamoxifen utan strålbehandling.

Läkarna har sagt att prognosen ser bra ut. Men jag är orolig för återfall. Hur står är risken i mitt fall.

Accepted Answer

Håller med om att prognosen ser bra ut.

JAg utgår från att det var nyligen du hade din bröstcancer, har räknat på 35 års ålder, det spelar inte så stor roll om det ligger ett par år tillbaka i tiden. Men predictmodellen anger för ett fall som ditt att med kemoterapi och hormonbehandling så är 95 % i livet efter 10 år, 2 % har råkat ut för något annat elände än bröstcancer, och 3 % kommer att ha avlidit till följd av bröstcancer, en av 33 alltså.

Question 9

Hej! Jag har tidigare frågat och fick ett så bra och tydligt svar. Trodde jag skulle vara nöjd efter det men nu har jag ytterligare en fråga som gnager i mig och gör mig orolig. Jag opererades 2 gånger, därefter cytostatika och strålning och nu letrozol.  Efter första operationen var PAD svaret:
Man noterar att det finns tumörväxt i resektionsranden medialt, således ej säkert radikalt opererad. Rekommenderas reresektion
Efter den andra operationen var PAD svaret:  
Kvinna som genomgått utvidgad sektorresektion 211217 då första operationen ej var radikal. Redan påbörjat cytobehandling. Efter senaste op ingen kvarvarande cancer i preparatet, således nu radikalt exciderad.
Planering
Planen från onkologen kvarstår således med cytostatikabehandling. Strikt kirurgiskt färdigbeh.

Min fråga är : om det inte fanns  någon tumörväxt i preparatet efter operation 2 är verkligen tumören borta nu? Den var ju inte radikalt opererad efter operation 1 och borde väl finnas med i preparatet vid operation 2? Jag undrar mycket över detta. 
Tack för att ni finns !

Accepted Answer

Hej, sådär brukar det ofta vara i denna situation. Du måste tänka på att efter den första fanns det snarast endast en misstanke om att det kanske inte var helt radikalt. Det kan faktiskt ha varit radikalt, även om det mest sannolika kanske är att det fanns kvar enskaka celler i området, som det kan vara mycket svårt att finna i den andra operationen. Man vet säkert åt vilket håll den bristande radikaliteten förelåg eftersom man mycket noga markerar med olika färger de olika ytorna som vätter åt olika håll. Du kan med gott samvete sluta fundera på detta.

Question 10

Hej! Har hormonkänslig cancer i vä bröst samt HER2 pos i höger bröst. Diagnos maj 2021. I sept fick jag veta att den är spridd till rygg, nacke och bäcken (oklart vilken cancerform i metastaserna) Har fått cytostatika och får nu Phesgo, Zoladex , Anastrozole samt zoledronsyra . Senaste MR visade en liten minskning av några metastaser i rygg samt att cancern i båda brösten nästan inte går att se på UL. Tidigare har jag fått besked om att man ej op vid spridning men nu funderar min läkare på att ev op bort båda brösten ändå.  Blir förvirrad. Varför gör man inte mastektomi vid spridning? Är det för att det liksom inte är någon idé? Nu när det skall omprövas, vilka är riskerna? Tänker att om det ändå finns cancerceller kvar, kan de inte få fart och spridas om man opereras? Hur brukar man göra? Vad säger forskningen ? 

Tack!!!!

Accepted Answer

Det är ju en litet speciell situation som du befinner dig i. Generellt så kan man säga att det inte finns hållpunkter för att det är till nytta vad gäller effekt av behandlingen att ta bort brösten vid spridd sjukdom, det finns i alla fall två randomiserade studier som har visat det. däremot kan det vara klokt att göra om det finns tumörväxt som man inte har kontroll över på annat sätt, risk får sårbildning och så. Jag tänker att man kanske tänker att du är av med cancern helt och hållet och att det i så fall skulle vara en lämplig åtgärd. Det skulle kanske kunna övervägas i enlighet med vad som kunde kallas "beprövad erfarenhet" men jag tror inte att man kan hävda det med det man kallas vetenskapliga evidens. Om du känner dig tveksam att göra det skulle jag be doktorn tydligt förklara varför hen anser att det är lämpligt.

Question 11

Jag undrar hur stor andel av alla bröstcancerpatienter under 40 år som har en ärftlig variant av bröstcancer?

Accepted Answer

drygt 10 %

Question 12

Hej! Jag fick diagnosen TNBC i dec 2020 och hade mikrometastaser i två lymfkörtlar, 33 år gammal. Jag genomgick 8 cellgiftsomgångar, operation, strålning och sedan 6 månader med Capecitabine. Jag är färdigbehandlad sedan feb 2022 (och har ingen konstaterad spridning i kroppen). Jag undrar nu gällande immunterapi som efterbehandling för att förebygga återfall. Har läst en del om det och förstått att tumören måste svara på PDL-1 protein, stämmer det? Kan ni förklara lite mer vad PDL-1 är? Finns immunterapi som efterbehandling av TNBC någonstans i landet? Jag vet att det ibland ges vid spridd TNBC tillsammans med cytostatika. 
Om det inte finns som efterbehandling idag, ligger det i någon plan framöver? 

Tacksam för svar.

Accepted Answer

Det är litet underligt med PDL1. PDL1 är en markör för effekt av immunterapi vid spridd sjukdom. Man kan mäta det på litet olika sätt i tumörvävnad och för patienter med spridd sjukdom och TNBC (icke hormonkänslig HER2-negativ) bröstcancer ger man immunterapi i hela landet. Vid preoperativ behandling som du har genomgått leder tillägget av immunterapi till kemoterapi vid TNBC till en bättre prognos oavsett om tumören är PDL1 positiv eller inte, konstigt nog. Därför har man nyligen (igår) rekommenderat sådan behandling till patienter som startar preoperativ kemoterapi vid TNBC. I den situation du befinner dig, frisk efter bröstcancer är det inte aktuellt att starta sådan behandling, det finns inga data som stödjer att det skulle vara bra för dig. Men om det skulle vara så olyckligt att du drabbas av återfall skulle alltså sådan behandling kunna vara aktuell.

Question 13

Hej,
Jag är 46 år och har påbörjat behandling av Invasiv cancer NST, NHG 2. Största mått 10 mm invasivt. DCIS kärngrad 2. Extent 10 x 9 mm. R0. ER 100%, PR 100%, Ki-67 15% i medeltal. HER2-negativ. Sentinel node: 1/3 positiva körtlar + ITC i en annan körtel.

Jag funderar över om jag borde operera bort mina bröst och äggstockar (pga hormonproduktion) för att minska risk för återfall. Jag har väldigt små bröst och täta bröst. Jag har också  cystor i brösten vilket försvårar självundersökning. Tumören syntes inte heller på mammografiundersökningen. 
Väldigt orolig då det var spridning till lymfkörtel. Funderar även över om man inte borde operera bort fler lymfkörtlar.

Vänliga hälsningar
Sara

Accepted Answer

Hej, nej det räcker med det antal lymfkörtlar som opererats ut, det finns flera stora studier som bekräftar det i denna situation.  Dina äggstockar kommer troligen  att somna in under din cytostatikabehandling, och strängt taget är tilläggsnyttan av att ta bort äggstockfunktionen även om de skulle ha sådan kvar efter operationen mycket liten i ditt fall. Att ta bort det andra bröstet påverkar ju inte risken att drabbas av allvarliga återfall efter bröstcnacer, men minskar förvisso risken att drabbas av en ny bröstcancer i det andra bröstet. Det kan ibalnd vara befogat att ta hänsyn till det om den risken är tydligt ökad, t ex vid ärftlig mutation i BRCA1 eller BRCA2, men i de flesta fall måste man betrakta en sådan åtgärd som onödig. Det man kan säga om mammografi är att med stigande ålder, och i synnerhet om äggstocksfunktionen försvinner blir det en allt bättre metod att undersöka brösten eftersom bröstens täthet brukar minska efter klimakteriet.

Question 14

Hej,
Jag är 46 år och har påbörjat cellgiftsbehandling pga bröst cancer Sektor: Invasiv cancer NST, NHG 2. Största mått 10 mm invasivt. DCIS kärngrad 2. Extent 10 x 9 mm. R0. ER 100%, PR 100%, Ki-67 15% i medeltal. HER2-negativ. Sentinel node: 1/3 positiva körtlar + ITC i en annan körtel.

Jag undrar om man inte redan under cellgiftsbehandling skall börja med GnRH analog då jag ännu inte hamnat i klimakteriet.
Jag undrar även om jag inte bör få zoledronsyra. Om jag förstått rätt ges det för att minska risk för spridning till skelett. 

Till sist har jag svårt att förstå varför man endast opererar bort tre körtlar då det finns spridning. Ligger dessa körtlar som på rad och att det i mitt fall med spridning i 1/3 var det i den fösta som det fanns cancerceller och att de andra anses som friska? Känner mig väldigt orolig över detta.

Vänliga hälsningar
Sara

Accepted Answer

Jag tänker att det är mycket troligt att du vid din ålder kommer att hamna i klimakteriet som konsekvens av din behandling, och att du därför inte kommer att behöva ta gnrh. Det finns inget skäl att starta redan nu. OM du kommer i klimakteriet kan man efteråt överväga zoledronsyra i tre år var sjätte månad.

Question 15

Jag har efter 4,5 år fått bytat ut letrozolen mot exemstane på paketen står att den skall tas efter måltid,är det någon särskild anledning till det?
Kan tillägga att jag efter 11 tabletter mår märkbart bättre har svårt att tro att det kan bero på tabletten efter så få dgr vad det än beror på så är jag evigt tacksam

Accepted Answer

Det var härligt att höra att det fungerar bättre, jag uppfattar att det kan vara rätt träligt att stå ut med biverkningar av sådan mediciner! Jag har inte kännedom exakt om vad som ligger bakom rådet att man ska ta medicinen efter måltid, men jag förmodar att det har att göra med att föra påverkar hur tarmen tillgodogör dig medicinen och att det blir bäst på det sättet. JAg ttror att man gjort studier där man mätt koncentrationen i blodet efter olika sätt att ta medicinen i relation till mat bl a,

Question 16

Bc-diagnos April - 14, 7 cytostatika +3 avastin, operation Sep. - 14, bilateral mastektomi +bilateral axillutrymning, stor tumör 9*7 cm höger bröst, 10 lymfkörtlar höger axill, 8 vänster axill angripna, strålning 25 ggr . Tamoxifen, byte till Letrozol, återfall Jan - 17, metastaser i skelettet och lymfkörtlar på halsen. Xgeva och Xeloda insatt, t. o. m Juni-21. Metastas höger tarmben i Mars - 21, strålades bort. Byte till Ibrance o Faslodex Juni-21. Ca15-3 var 33 i Juni - 21. 62 i Dec. - 21. Inflammation i ileo-cecal junction, koloskopi gjordes, bekräftade inflammation. CA15-3 fortsatte att öka under sommaren/hösten. Okt. - 21 upptag vid Si-leden höger sida. Dec. - 21 upptag i nedre delen av buken på FDG-Pet. Mars-22 misstänkt på höger äggstock på FDG-Pet, på MR Mars-22 syntes en metastas på höger äggstock 5*4*4 cm. Hade en liten mängd bukvätska bakom livmodern på röntgen, var lite mer vid operation. Har förnärvarande vård i utlandet, våran onkolog skrev remiss till Universitetetssjukhus i Sverige. U-ljudet på Universitetetssjukhuset 25/3 syntes inga knottror på bukhinnan, 6/4 på privat sjukhus syntes misstänkta knottror bakom livmodern. Universitetssjukhuset planerade operation inom 2 veckor, blev uppskjutet 4 veckor till, dem tänkte bara ta bort den högra äggstocken. Bara göra en diagnostisk SOEB. Vid spridning ingen operation, enligt Universitetetssjukhuset. Vid operation privat 20/4, kirurgen på privat sjukhuset gick med på att bort båda äggstockarna+äggledarna. Kunde man inte ha krävt en större operation på privat sjukhuset? Kirurgen måste ha sett med blotta ögat om det var spridning på flera organ. Var även en liten metastas på vän. äggstocken +cancerceller på den högra äggledaren. Biopsin på bukhinnan visade carcinomatos, kan spridningen ha kommit från metastasen på tarmbenet eller upptaget vid Si-leden till äggstockarna, via blodbanan? Våran onkolog i utlandet sa att det var "botbart"om äggstockarna och äggledarna blivit operation inom 3-4 veckor, då det var den enda aktiva metastasen 10/3. Göra en laparoskopiskt operation med fryssnitt,men Universitetetssjukhuset ville inte gå med på det. Är det så inom svensk cancervård? Äggstockstumören hade växt mot lateral peritoneum, skrev  fel tidigare att, den växt mot livmodern. Är det inte stor risk att knottrorna på bukhinnan sprids till organ? Kan kirurgen av misstag ha kommit i kontakt med bukhinnan och spridit cancer celler. Pratade med en annan onkolog att det bara är 50/50 chans att peroralt Navelbine biter? Kan cytostatika "torka ut" knottrorna? Är inte i. v cytostatika bättre? Våran onkolog pratade först om i. v cytostatika, men ändrade sig sen till peroralt Navelbine, han tyckte att det var bättre i tablettform, med tanke på att vi har vården i utlandet. Det är väl bara en operation som kan avlägsna carcinomatos, vad anser ni om om en Hipec eller Crs operation utomlands? En annan kirurg sa att laparoskopi kan förstöra allmäntillståndet? Vilken typ av behandling skulle ni föreslå? Många frågor. Hoppas att ni kan hjälpa oss att reda ut det lite, få en annan onkologs åsikt. 
 Mvh Elisabet.

Accepted Answer

Hej, du beskriver ett komplicerat förlopp där du citerar vad man sagt i olika situationer. Sammantaget är det inte riktigt möjligt att på ett trovärdigt sätt hantera dina frågor på detta sätt. Jag förstår inte rikitgt heller vem som har det medicinska ansvaret och var du de facto bor. Jag måste passa på dessa frågor. Generellt har man ju rätt och möjlighet till second opinion om man så önskar. I så fall är det bäst att be ansvarig läkare skriva en remiss ö för det.

Question 17

Hej, jag fick bröstcancer mars 2021, opererades samt fick strålning. Ingen spridning. Fick anastrasol och zoladex nu i 5 år. Men… Feb 2022 slutar min kropp att fungera, benen gör ont, knän gör ont, ländrygg gör ont. Kan inte träna längre kan inte göra någonting. Går jag mer än 500m blir jag sängliggandes ett dygn. Pratade med onkolog som sa att jag skulle sluta med anastrasol vilket jag gjort nu i 5 v men det blir inte bättre, eller jo lite bättre. Jag kan gå ca 1km men jag får ont dock blir jag inte sängliggandes. Vad är det för fel??

Accepted Answer

Problemet som jag ser det är att du inte mår bra utan östrogen. Anastrozol sänker nivån till en låg nivå. Det tar ofta tid att bli av med besvären även om man pausar. Du måste beväpna dig med tålamod, och i ditt fall kunde man överväga att istället prova med tamoxifen som har mindre biverkningar från rörelseapparaten. De flesta kan ta den medicinen.

Question 18

Jag undrar om man kan få inflammation i ryggen av cellgifter/hormonbehandling. Jag har under min behandling haft problem med bla triggerfingrar, karpaltunnelsyndrom ödem mellan ländkota 3-4. Efter att provat de tre alternativ som finns på hormonbehandling fick jag avbryta i december. Mina biverkningar var för svåra. Jag tog ena bröstet 2012 och det andra 2020.

Accepted Answer

Hej jag tänker att de besvär du beskriver får mig snarast att associera till biverkningar av den hormonella behadnlingen. Brukar kalla detta "östrogenbrist" Jag vet inte, är det så att du har kommit i klmakteriet av cytostatikan så kanske den kan vara medskyldig till de led och muskelbesvär du beskriver. Hela vitsen med den hormonella behandlingen är att på olika sätt beröva eventuella cancerceller stimulansen av östrogen. Problemet är att även kvinnan mår bra av östrogen...

Question 19

Jag har en följd fråga till Niklas angående 'Ej radikalt bortopererade DCIS'.
Stort tack för ditt svar, det har dämpat min oro för lokalt återfall. 
Jag får nu strålning mot bröstkorgsväggen 40Gy (15frac 2,67Gy/frac)
Då jag ej var radikalt opererad borde jag istället få en stråldos med boost dvs totalt 56Gy istället för 40Gy?
Jag har försökt titta i det nationella vårdpogrammet för bröstcancer. Om man har en stor DCIS med invasiva komponenter, och DCIS inte är radikalt opererad vid mastektomi, gäller sektion 14.5.1?
Tack på förhand

Accepted Answer

Hej, som jag uppfattar beskrivningen i din förra fråga är det kanske att hårddra det att säga att det inte är radikalt. Jag uppfattar att den kvarvarande mängd cancerceller som skulle kunna finnas är av en sådan begränsad mängd att man med förtroende kan räkna med att den gängse behandlingen hanterar detta. Det är just den typen av celler som strålningen avser att ta bort.

Question 20

Hej

Jag har fått hormonkänslig bröstcancer och ska opereras snart. Jag funderar mellan total mastektomi utan strålning eller partiell med strålning. Jag är livrädd för både tidiga men framförallt sena effekter av strålning. Är det säkrare att välja total mastektomi med direkt rekonstruktion? Kommer att få Tamoxifen efter operationen. 
Tacksam för er åsikt.

Accepted Answer

Nej, det är inte säkrare. Mastektomi är likvärdigt med bröstbevarande kirurgi följt av strålning. I de allra flesta fall är biverkningarna av strålningen helt hanterbara och i allt väsentligt övergående, i synnerhet om man bara ska stråla på bröstet. Jag skulle se det som oerhört mycket mer krävande att utsätta sig för en så stor operation om det finns ett enklare sätt att hantera sjukan på. Om man t'änker sig att lägga in ett implantat kommer det ju även att riskera leda till behov av uppföljande åtgärder i efterförloppet, det finns ingen teknisk lösning som är underhållsfri.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Hormonbehandling igen

Spridd trippelnegativ - flera frågor

Bröstcancer som spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan

Funderingar

Biverkningar av Letrozol

Hjälp med ordet

Fundering kring vätska ur bröst

Vanligaste bröstcancerformen hos äldre

Följdfråga metastas buk

Uppehåll med Tamoxifen

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss