Visar 10 av 5932 träffar
Har fått göra biopsi på en av brösten for 4 dagar sedan. Det är fortfarande svullet, gör ont och det blev jätte stort blodmärke på undersidan. Jag undrar om det är normalt ? Kan markören som blev instoppat ge inflammation eller allergisk reaktion? Undrar också när kan jag börja simma?
Efter biopsiJag har gjort mammografi och ultraljud eftersom jag hittade en förhårdnad i bröstet och en mjuk knöl i armhålan. Detta va min första gång är 37 år. Ultraljud gjordes i armhålan på bägge armhålorna och mammografi på bägge brösten.
Allt detta gjordes utan anmärkningar. Kan jag lita på detta?
Dom har ej försvunnit och det är två veckor sen.
Kan man lita på mammografi och ultraljudHej, jag fick diagnosen hormonell bröstcancer 2020. Jag har genomgått mastektomi, cellgift o strålning. Nu har jag varit hos Gun o de har skrivit ut provera i tablettform som jag förstår det är progesteron. Hur bra är det egentligen att ta detta efter min diagnos? Jag är rädd att läkaren ”glömde bort” att jag haft bröstcancer.
Hormonell bröstcancerJag skulle bara vilja veta om det är känt att Letrozole kan bidra eller orsaka blodproppar i lungorna?
Har även läst mej till bland era svar att Letrozole inte rekommenderas när man har artros. Stämmer det?
Biverkningar av LetrozoleHej! Jag har inga biverkningar alls av Letrozole som jag ätit i tre år nu av sju. Ålder 67 år. Opererad, cyto, strålad och Herceptin 2021. Tänker att jag skulle vilja ha en längre behandlingstid som skydd. Min fråga är varför inte livslång behandling?
Letrozole livslångtJag undrar hur de etiska ställningstagandena till behandlingen av bröstcancer ser ut. Av de cirka 100000 kvinnor som får endokrin behandling har endast ca 80-90 000 nytta av den. Biverkningarna är mycket svåra och får stora konsekvenser för individen. Benskörhet, ledbesvär, hjärtbesvär, ökad risk för demens etc etc.
Själv känner jag mig fysiskt misshandlad av vården och har nu svår ptsd bara jag kommer i närheten av sjukhus. Något som jag delar med många jag pratat med. Jag kämpade på i ett år med behandlingen, men önskar att jag hade varit smart nog att hoppat av tidigare. Alla aktiviteter jag tyckte om att göra innan bröstcancer är nu omöjliga att utföra. Det enda jag tänker på är 1. Att jag hoppas cancern kommer tillbaka så att jag får dö. 2 hur jag ska ta livet av mig.
Mina frågor är: Finns det någon medvetenhet eller forskning om hur svåra konsekvenserna faktiskt är? Varför överbehandlas just bröstcancer och inte andra sjukdomar, är det för att det är en kvinnorsjukdom och för att kvinnor inte protesterar i lika hög grad?
Hej,
Det är mycket tunga tankar du skriver ner här. Min rekommendation är att du söker dig till en vårdgivare snarast för att diskutera ditt mående och få hjälp att förhoppningsvis må bättre snart. Ett alternativ är att prata med människorna på mind.se
Jag skulle också vilja skriva ett tillägg för att svara på dina frågor.
Det finns nu mer och mer forskningsprojekt och aktiviteter inom rutinsjukvården som riktar sig på dessa problem och frågeställningar. Vi blir långsamt bättre att hantera biverkningar på ett individualiserat sätt, och hjälpa kvinnor som har behandlats för bröstcancer att rehabilitera sig genom professionella program. Nytta-risk balansen med förebyggande behandlingar är mycket svår, och hur den balansen ligger blir vi som vårdgivare långsamt bättre på att diskutera med våra patienter.
Renske Altena
Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.
Dölj svar ÖverbehandlingHej, opererades 13/2 2023 för en invasiv duktal cancer på 16 mm (BRE 8, Grad 3-tumör, ER100%, PR 80%, Ki-67 på 50%, Herceptest 1+). Vid sektorresektion och axillutrymning fann man dels den samt två makrometastaser och en mikrometastas av fyra undersökta körtlar. Bedömdes som luminal B T1N1. Har därefter fått cytostatika EC75 med GCSF-stöd x 3 samt veckovis Paklitaxel x 9, lokoregional strålbehandling 5x3 och har nu sedan ett halvår tillbaka intagit anastrazol. Provade också med verzenios i 6 veckor men klarade inte av biverkningarna. Onkologen sa då att verzeniosen var en sådan liten del i min behandling att jag kunde släppa den.
Så nu kämpar jag på med anastrazolen och det är verkligen en kamp. Jag har värk i lederna hela tiden och blir mer och mer orkeslös för varje dag som går. Kanhända att jag drabbas särskilt hårt då jag i grunden har en osteoporos (diagnosticerad för fem år sedan, är nu 69 år). Min oro gäller just detta förhållandet att man kanske inte tagit tillräcklig hänsyn till min osteoporos vid valet av endokrin behandling. Mina frågor blir därför;
- Hur tänker man när man ordinerar en patient med osteoporos en medicin som kan ge just osteoporos?
- Vad skulle kunna hända mig om jag uteslöt anastrazolen? Hur viktig är denna medicin för mig?
- Hur fungerar samverkan mellan Osteoporosavdelningen och Onkologen?
Slutligen; jag är i grunden skeptisk till att så många kvinnor överbehandlas vid bröstcancer samtidigt som jag naturligtvis är orolig för att "chansa". Jag hade nog behövt mer saklig information kring värdet av den endokrina behandlingen, särskilt då jag fått beskedet på flera håll (såväl vid cellgifterna som vid strålningen) att man tagit till "det tunga artilleriet" och att min behandling som helhet bedöms var mer än tillräcklig.
/Lena
Hej. Jag vill börja med frågan om hur samverkan mellan osteoporosavdelningen och onkologen fungerar. Det är nog väldigt individuellt och skiljer sig mellan sjukhusen. Det varierar också i landet vem som ansvarar för osteoporosbehandlingen.
Antihormonell behandling är en förebyggande behandling som gör nytta för många som behandlas efter en hormonkänslig bröstcancer, även om man inte kan ge garantier på vilken effekt den har för en enskild patient. Ju högre risken för återfall bröstcancersjukdomen är desto större är vinsten med antihormonell behandling.
När man överväger behandling med aromatashämmare (tex anastrozol) till någon med osteoporos måste det tas med i bedömningen vid val av behandling. Det är viktigt att patienten har skelettstärkande behandling. Om det inte finns några kontraindikationer kan ibland valet bli tamoxifen istället för aromatashämmare.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Är det nödvändigt med anastrazol?Jag har Er+ och PR+ cancer. Jag har förstått att jag kommer behöva äta medicin (2 st) eller få sprutor i 5-10 år och när jag googlar på biverkningarna så verkar de inte vara särskilt roliga. Jag funderar om man istället kan operera bort äggstockarna? Jag förstår att man även får biverkningar av det men tänker att de ändå borde vara mindre än medicinen man får? Dessutom slipper man ena medicinen. Finns det några nackdelar med att göra detta (förutom att det är permanent och att man ej kan få barn)?
Hej. Jag är inte säker på att jag tolkar dig rätt så jag hoppas att det inte blir ett alltför rörigt svar.
Östrogen stimulerar celldelning av hormonkänslig bröstcancer varför antihormonell tilläggsbehandling med tamoxifen eller aromatashämmare ofta ges för att minska risken för återfall.
Med tamoxifen blockeras östrogenreceptorerna i cellen och den behandlingen fungerar oavsett om man är pre- eller postmenopausal.
När äggstockarnas funktion minskar (genom ett naturligt klimakterium, att äggstockarna opereras bort eller med läkemedel) ökar bildningen av östrogen i fettväven. Det är den produktionen som aromatashämmaren bromsar. Aromatashämmare fungerar alltså inte om äggstockarnas produktion av östrogen är kvar.
För att aromatashämmare ska fungera på en premenopausal kvinna måste alltså äggstockarnas östrogenproduktion hämmas och det görs ofta genom medicinsk behandling med sk GNRH-analog (sprutor). Om äggstockarna opereras bort är det jämställt med att få sprutor eftersom det bromsar östrogenproduktionen från äggstockarna.
Det vanligaste är att man får sprutor då det inte är permanent på samma sätt som att ta bort äggstockarna. Jag tycker att du ska prata med din läkare om du har dessa funderingar.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Operera bort äggstockar?