Frågor & svar

Question 1

Hej! Det är något jag inte riktigt blir klok på. Innan mina behandlingar startade igång (HER2 positiv brösttumör, HR 100% PR 10%, Ki67 14%) så var det totala området ca 7 cm stort. Efter operationen (mastektomi) har jag fått PAD-svar komplett regress, men med information om att det finns spridda foci med DCIS grad II kvar. Då undrar jag, räknas det verkligen som komplett regress worldwide om det fortfarande finns DCIS kvar? Min farhåga är att om det finns cancerceller kvar i form av DCIS, kan det då inte också finnas små smitare ute i kroppen som också överlevt? Och bör man då inte få Kadcyla istället för enbart Herceptin som jag får som efterbehandling? Jag har precis avslutat strålning ggr 15 och fått första Zoladex (fem år) och ska snart börja med Tamoxifen (10 år) och Zoledronsyra. Är 38 år. 

Sedan undrar jag om ni skulle vilja hjälpa mig att tyda detta svar gällande fibros i lymfkörtlarna som jag undrar mycket över: 

’Anteckning:
Uppsatt för diskussion då patienten undrat avseende fibrosen i lymfkörtlarna i axillen efter neoadjuvant behandling. Sammanfattningsvis hade patienten ingen punktionsverifierad lymfkörtelmetastas preop. Punktion visade enbart ospecifik adenit. Innan start adjuvant behandling såg man något prominenta lymfkörtlar i axillerna bilateralt. På CT beskrivna som 6 mm stora och på ultraljud kod 3 med förtjockad kortex men dock punktion mot lymfkörtel visade enbart kronisk ospecifik lymfadenit, man fick ett rikligt utbyte av små ......... lymfocyter. I PAD efter operation och efter neoadjuvant behandling från axillen 3 lymfkörtlar utan påvisad viabel cancermetastas. Viss ospecifikt fibros. Immunhistokemiskt verifierat.’

Jag har även tidigare frågar om ni kan ge mig en procent för risk för återfall men inte fått svar. Går det att ge mig utifrån ovan förutsättningar?

Accepted Answer

Hej. Man räknar det som komplett respons vad gäller cancer. DCIS svarar inte lika bra på preoperativ behandling och den kan vi kanske inte därför förvänta oss ska försvinna helt. Om det finns enstaka cancerceller kvar i den bortopererade vet vi inte och teoretiskt kan det ju finnas någon enstaka cell där oavsett om det finns DCIS kvar eller inte. Med dagens metoder kan vi inte analysera alla celler. Det finns därför, med dagens kunskapsläge, inte någon vinst med att ge Kadcyla istället för Trastuzumab. Det som beskrivs om lymfkörtlarna tolkar jag det som att det inte finns säkerställt att det varit någon cancer i dem utan att det varit en ospecifik inflammation. Lymfkörtel var punkterad innan preoperativ behandling och visade då ospecifik inflammation utan cancerceller och efter preoperativ behadling sågs ospecifik fibros (bindväv). 
Vad gäller risk för återfall i % är det som sagts tidigare svårt att skatta eftersom vi inte har några bra metoder idag för att göra det - vi ska ju ta hänsyn till att det var komplett respons i tumören, så jag kan dessvärre inte ge någon siffra. Förhoppningsvis kommer våra bedömningsverktyg uppdateras i takt med att vi får längre uppföljning, men man ska också komma ihåg att dessa bedömningar är statistik och säger egentligen inget om hur det blir för en enskild individ. Att cancern svarat bra på behandlingen och att lymfkörtlarna var friska är bra förutsättningar och minskar risken för återfall.

Question 2

Hej! Jag fick nyligen ett bra svar från Anne Andersson på en lång fråga (se nedan). Jag undrar om det smugit sig in ett fel, att hon glömt skriva ’inte’ någon vinst med att ge Kadcyla. Eller menar hon att det finns en vinst med att ge Kadcyla istället för Trastuzumab? 

’Är det verkligen komplett regress?
2021-11-19
Hej! Det är något jag inte riktigt blir klok på. Innan mina behandlingar startade igång (HER2 positiv brösttumör, HR 100% PR 10%, Ki67 14%) så var det totala området ca 7 cm stort. Efter operationen (mastektomi) har jag fått PAD-svar komplett regress, men med information om att det finns spridda foci med DCIS grad II kvar. Då undrar jag, räknas det verkligen som komplett regress worldwide om det fortfarande finns DCIS kvar? Min farhåga är att om det finns cancerceller kvar i form av DCIS, kan det då inte också finnas små smitare ute i kroppen som också överlevt? Och bör man då inte få Kadcyla istället för enbart Herceptin som jag får som efterbehandling? Jag har precis avslutat strålning ggr 15 och fått första Zoladex (fem år) och ska snart börja med Tamoxifen (10 år) och Zoledronsyra. Är 38 år. 
 
 Sedan undrar jag om ni skulle vilja hjälpa mig att tyda detta svar gällande fibros i lymfkörtlarna som jag undrar mycket över: 
 
 ’Anteckning:
 Uppsatt för diskussion då patienten undrat avseende fibrosen i lymfkörtlarna i axillen efter neoadjuvant behandling. Sammanfattningsvis hade patienten ingen punktionsverifierad lymfkörtelmetastas preop. Punktion visade enbart ospecifik adenit. Innan start adjuvant behandling såg man något prominenta lymfkörtlar i axillerna bilateralt. På CT beskrivna som 6 mm stora och på ultraljud kod 3 med förtjockad kortex men dock punktion mot lymfkörtel visade enbart kronisk ospecifik lymfadenit, man fick ett rikligt utbyte av små ......... lymfocyter. I PAD efter operation och efter neoadjuvant behandling från axillen 3 lymfkörtlar utan påvisad viabel cancermetastas. Viss ospecifikt fibros. Immunhistokemiskt verifierat.’
 
 Jag har även tidigare frågar om ni kan ge mig en procent för risk för återfall men inte fått svar. Går det att ge mig utifrån ovan förutsättningar?
SVAR:
Hej. Man räknar det som komplett respons vad gäller cancer. DCIS svarar inte lika bra på preoperativ behandling och den kan vi kanske inte därför förvänta oss ska försvinna helt. Om det finns enstaka cancerceller kvar i den bortopererade vet vi inte och teoretiskt kan det ju finnas någon enstaka cell där oavsett om det finns DCIS kvar eller inte. Med dagens metoder kan vi inte analysera alla celler. Det finns därför, med dagens kunskapsläge, någon vinst med att ge Kadcyla istället för Trastuzumab. Det som beskrivs om lymfkörtlarna tolkar jag det som att det inte finns säkerställt att det varit någon cancer i dem utan att det varit en ospecifik inflammation. Lymfkörtel var punkterad innan preoperativ behandling och visade då ospecifik inflammation utan cancerceller och efter preoperativ behadling sågs ospecifik fibros (bindväv). 
 Vad gäller risk för återfall i % är det som sagts tidigare svårt att skatta eftersom vi inte har några bra metoder idag för att göra det - vi ska ju ta hänsyn till att det var komplett respons i tumören, så jag kan dessvärre inte ge någon siffra. Förhoppningsvis kommer våra bedömningsverktyg uppdateras i takt med att vi får längre uppföljning, men man ska också komma ihåg att dessa bedömningar är statistik och säger egentligen inget om hur det blir för en enskild individ. Att cancern svarat bra på behandlingen och att lymfkörtlarna var friska är bra förutsättningar och minskar risken för återfall.’

Accepted Answer

Hej. Javisst, jag har glömt att skriva "inte" - ändrar i orginalsvaret.

Question 3

Hej
Jag har trippelnegativ bröstcancer ki-67 85 %, knölen var 9x5 mm, och har ej spridit sig via lymfknutar, portvakten var fri från cancer,  är 56 år och undrar om jag behöver cellgifter om jag tar bort bröst och livmoder äggstockar?

Accepted Answer

Se nästa svar på din kompletteringsfråga.

Question 4

Väntar på mammografi efter att ha varit på vc och blivit bedömd. Tiden är först om några veckor och tiden känns så lång. Trots att knölen var liten så har jag redan känslan av att något är fel.. vad kan jag göra??

Accepted Answer

Hej. Du kan alltid ringa till mammografienheten och höra om det finns möjlighet att komma om det finns en lucka tidigare. En väntetid på några veckor är inte ovanligt idag, tyvärr, eftersom det råder brist på mammografiläkare.

Question 5

Hej. Jag fick BC 2016 ( var då 50 år, nu 56) Östrogen beroende, inget o lymfkörtlar. Op en bit å ytterligare en bit efter besked. Började m Tamoxifen efter cyto å strålning. 2018 fick jag äggstockscancer grad 1A. Jag började med Letrozole efter op men slutade efter 6 veckor för att jag inte stod ut, gick tbk till Tamoxifen. Jag fick också göra ett Gentest i samband med detta. Visade sig att jag har mutationen Chek2. I våras fick jag äntligen en antidepp läkemedel som fungerade Venaflaxin. I sep ville onkologen att jag skulle prova Exemestan. Blev så ledsen när hon övertala mig till ett byte. Det är som onkologen vill att jag ska må dåligt. När jag började må bra vill hon ändra på det. Jag fick hemska biverkn från början med svettattacker från he..vetet, va uppe å duscha å bytte sängkläder flera gånger/ natt. Fick humörsvängningar, trött, grät för ingenting, svullen i kroppen, förstoppad. Har nu tagit dessa i 10 veckor. Svettattacker lugnande sig när jag började ta tabletten på morgonen. Men är fortfarande svullen om händer och fötter, humöret är inte som det brukar, trött, ledsen, förstoppad osv. Jag kan byta tbk till Tamoxifen om jag inte står ut. Men då börjar väl nya insättnings besvär. Jag har gått igenom klimakteriet 3 gånger på 5 år och vet inte om jag orkar mer. Jag tränar flera gånger i veckan både styrka och kondition. Jag tycker jag gör det jag kan själv för att må bra, men det är ändå inte tillräckligt. Tycker att de dåliga dagarna kommer för ofta fortfarande.  Jag är så rädd att få en kropp som en 80 åring, är inte redo för det ännu när jag är 56. Min fråga är: hur viktigt är det att jag fortsätter med detta läkemedel? Kan jag förvänta mig att jag ska må bättre, det har ju ändå gått 10 V? Vad kan jag förvänta mig ang mående? Läkaren säger att jag ska kunna stå ut. Men har redan stått ut i 5 år. Tror inte jag klarar att "stå ut " i 5 år till. Är det viktigt att jag gör det pga mutationen? Vill ju inte få BC igen. Jag har täta uppföljningar med en sköterska, men tror att de inte säger sanningen till mig, för då skulle jag nog inte ens börjat med dessa. De säger att kroppen anpassar sig, men anpassar den sig till att må dåligt som en normalstatus ? Att jag finner mig i att jag ska må så här? 
Just nu ser jag ingen anledning till att fortsätta med något antiöstrogen över huvud taget för att jag är så trött på detta slit. Jag vill bara leva och må bra. Kommer jag att kunna må bra med dessa piller eller ska jag ställa mig in på att "stå ut" under en låååååång tid ? 
Mvh en ledsen klimakteriehäxa

Accepted Answer

Hej. Det låter jättebesvärligt för dig, jag förstår din förtvivlan. En del patienter anpassar sig och får minskade biverkningar men det gäller långt ifrån alla. En förutsättning för att fortsätta med antihormonell behandling är att patienten tål behandlingen bra. Jag vet inte heller orsaken till att du inte fick fortsätta med Tamoxifen, om du mår bättre på den medicinen. Jag känner mig tveksam till så lång behandling (10 år), eftersom du har så mycket biverkningar och sänkt livskvalitet, men här måste din läkare (som har hela bilden) ta det beslutet tillsammans med dig.

Question 6

Hej,
Jag ställde precis en fråga men glömde information. Det är en trippelnegativ bröstcancer ki67 85 %, 9x5 mm stor, grad III, ej spridd till lumfkörtlar. Jag är 56 år. Min fråga är behövs cellgifter om man tar bot bägge brösten och livmoder samt äggstockar.

Accepted Answer

Hej. Att ta bort båda brösten och äggstockarna är inte nödvändigt, om det inte finns någon känd BRCA-mutation. Oavsett hur operationen görs torde cytostatika kunna göra nytta och minska risken för återfall.

Question 7

Hej! 
jag har gjorde biopsi i bröstet; läkaren tog två stycken från ”knölen”, och två stycken stick i lymfkörteln/axill. 
2 dagar efter upplever jag sjukdomskänsla såsom myrkrypningar, magont, huvudvärk o frossa. Nätterna har jag svettats ur frossan. Är nu inne på min tredje dag med dessa symtom. Har jobbat men det har varit kämpigt. Blir något bättre av ipren. Symtomen nu påminner mycket om när jag hade körtelbuk. Kan provtagning i axillen triggat igång något? 
Tack!

Accepted Answer

Hej. Jag har själv aldrig hört talas om någon sådan reaktion efter biopsi. De vanligaste är tex smärta, rodnad och liten blödning. Mitt råd är att du kontaktar sjukvården som får undersöka dig och kanske ta lite prover.

Question 8

Hej, jag glömde beskriva min behandling i min tidigare fråga ang mående. Jag får letrozol, skelettstärkande 1g/månad, kalk/d-vitamin tablett. Smärtstillande fentanylplåster lägsta dos och naproxen morgon och kväll. Svårt att veta om det är sjukdomen eller behandlingen som orsakar sjukdomskänslan med lätt illamånde och trötthet med jämna mellanrum.

Accepted Answer

Hej. Precis som du själv säger är det svårt att veta om det är sjukdomen eller behandlingen/läkemedlen som gör att du får dessa "dippar", kanske båda två tillsammans. Om du inte äter något magskyddande (tex esomeprazol) skulle en sån behandling kanske minska det lätta illamåendet (man kan få magkatarrkänningar av tex naproxen). Det låter som att du är aktiv vilket är jättebra! Kroppen behöver också vila emellanåt - låt den göra det.

Question 9

Hej
Jag genomgick behandling av bröstcancer Her2pos i Kristianstad 2017/2018. Under behandlingen tog man bort tårtbit från vä bröst, men båda brösten rekonstruerades tror jag det heter.
Nu är jag gravid o undrar om man vet något om, om det kommer vara möjligt att amma bebisen när den kommer.
Med vänlig hälsning,
Sara

Accepted Answer

Hej. Det finns möjlighet att du ska kunna amma när bebisen kommer.

Question 10

Tappar håret av hormonmedicin  anastrazol accord, fick rådet att byta preparat till likvärdigt men samma biverkningar står i bipacksedeln, kan det hjälpa att byta? tappar jag allt hår o kan jag få hjälp med peruk?

Accepted Answer

Hej. De olika aromatashämmarna har samma effekt men innehåller olika substanser, vilket kan göra så att håravfallet blir mindre om du byter preparat. Det kan absolut vara värt att prova. Vad gäller peruk kan reglerna skilja sig mellan regionerna så jag föreslår att du hör med din kontaktsköterska vad som gäller för just dig.

Question 11

Hej, diagnos 2012 och konstaterat återfall februari 2021 omfattande i skelettet och benmärg. Bara några I ena lungan. Krisreaktionen är "hanterad". Är åter i arbete och jobbar nu 75%. Alla prover är fina och jag svarar bra på behandlingen. Jag äter hyfsat medvetet och motionerar regelbundet. Oftast mår jag bra och har hög energi. Men, ungefär varannan till var tredje vecka dippar jag i 3-5 dagar. Får sjukdomskänsla, trött i kroppen och muskler, blir orkeslös. Jag grubblar mycket sällan. Det kommer alltid som en överraskning och jag kan inte se något mönster. Kan det handla om ämnen som omsätts i kroppen? Vore fint att förstå för att kanske kunna påverka.

Accepted Answer

Hej. Jättesvårt att svara på. Jag vet ju inte vad du har för typ av behandling vilket kanske  (men inte säkert) skulle kunna ge en möjlig förklaring.

Question 12

Hej jag fick diagnos i maj, opererad i juli, cellgifterna avslutade jag i september och har precis avslutat strålning 15 ggr +boost. 
Jag har fått väldigt ont i ryggen helt plötsligt. Det känns nästan som en låsning men blir såklart orolig att det har med strålningen eller bröstcancern att göra. 

Finns det ryggsmärtor som biverkning av strålning?

Accepted Answer

Hej. Jag tycker inte att det låter som en biverkan efter strålbehandlingen. Strål-britsen är ganska hård - kan kanske ge besvär om man har känslig rygg. Om besvären inte ger med sig tycker jag att du ska be någon undersöka dig. Risken att sjukdomen ska komma tillbaka så snabbt är ganska liten  - oftast har sådana akut påkomna besvär en annan förklaring.

Question 13

Hej,

Jag undrar vad som avgör antalet cytostatika kurer man får? Ibland har jag läst att samma med min diagnos fått mindre antal kurer. Jag har opererats för Trippelnegativ bröstcancer, 27 mm, radikalt avlägsnad. En makrometastas av  15 lymfkörtlar. Jag ska få 4 doser docetaxel och 4 doser EC. Är det adekvat behandling. Jag är 63 år gammal. Finns det någon standard dos man brukar ge de som har bröstcancer?

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att det låter som en bra behandling för dig. Idag "skräddarsyr" vi behandlingen utifrån flera faktorer där vi väger in cancerns biologi, tumörstorlek, lymfkörtelspridning, samsjuklighet, ålder till viss del, osv. Det är därför det kan skilja ganska mycket hur vi behandlar olika individer med bröstcancer. Det finns alltså ingen standarddos längre, som vi hade tidigare. Det finns nationella riktlinjer (i vårdprogrammet) med målet att försöka se till att vi ger ungefär samma behandling i de olika scenarierna oavsett var i landet patienten bor.

Question 14

Bc-diagnos April - 14,spridning Jan. - 17 till skelettet och lymfkörtlar på halsen. Xeloda och xgeva Feb. - 17 till Maj-21.Xgeva var 6:e vecka fortsätter, Faslodex Juni-21,Ibrance Juli-21.Ca 15-3 ,33 i Juli, Ca 15-3 fortsätter att öka, nu senast från 46 till 55,7 (Nov - 21).Läkaren kan inte förstå att Ca 15-3 bara ökar,när alla andra prover är bra, kan Ca 15-3 öka för att döda cancerceller rensas ut. Pet-röntgen i Okt. - 21 visar utmärkt respons på behandlingen, men ändå ökar Ca 15-3 hela tiden, eller kan det vara så att Ibrance inte har avsedd effekt. Kan det ha bildats nya metastaser på 6 veckor? Fick 3:e dosen covid vaccin 211020, kan det påverka behandlingen?Vad finns det för andra behandlingalternativ? Vad vi har läst, att om inte Ibrance fungerar så fungerar inte Kisqali och Verzenio heller. Brukar man gå tillbaka till Xeloda om inte Ibrance passar? 
Tacksam för att höra vad ni tror?

Accepted Answer

Hej. Ca15.3 är en av de verktyg vi kan använda för att bedöma en bröstcancerbehandlingens effekt. Dessutom har vi ju röntgen och kanske viktigast av allt: hur patienten mår. Jag vet faktiskt inte om Covid-19-vaccin påverkar Ca15.3 men jag tror inte det. Så länge röntgen visar god effekt och du mår bra av behandlingen ska man kanske inte byta behandling. Xeloda kan vara ett bra nästa steg om det inte var så att sjukdomen försämrades under den behandlingen. Utöver Xeloda finns det även andra cytostatikabehandlingar som kan vara aktuella, beroende på samsjuklighet, symtom osv. Ibrance, Kisqali och Verzenios är 3 preparat med samma verkningsmekanism vilket, precis som du säger, gör att om man inte har effekt med den ena så är det ingen nytta med att byta till någon av de andra.

Question 15

Hej!
Var för sex dagar sedan på mammografi, ultraljud och grovnålsbiopsi.
Direkt när jag kom hem tyckte jag att det var konstigt att kompress och plåster satt på ett helt annat ställe än där jag känt en knöl. När jag ringer så bara avfärdar man mig med att det är rätt och att dom sticker vid sidan om knölen. 

Det hela började med att jag började få ont i bröstet och när jag kände efter kände jag en knöl. Jag var på bröstmottagning och en sköterska kände den också. Hon skickar remiss till mammografi men säger också att knölen sitter väldigt långt ut i utkanten av bröstet så hon vet inte om det skulle synas på mammografi.
Mammografin är snabbt överstökad när jag efter nån vecka kommer dit. Sedan undersöker man med ultraljud och tar grovnålsbiopsi. Jag är skärrad och tittar inte när dom gör det. Jag var väl lite bedövad och reagerade inte på var dom tog biopsin och dom sa inget heller. 
När jag kommer hem ser jag som sagt att ingångshålet är flera cm (7-9cm) ifrån där jag kände en knöl. Och nu nästan en vecka efter så är jag blå-lila på ett område som också är flera cm ifrån knölen. Det syns absolut ingenting i området runt knölen jag kände. Och jag minns nu att dom körde med ultraljudsgrejen mest där dom nu tagit prov. Hur låter detta tycker ni? Är detta normalt? Sticker man såå långt från knölen?
Jag tänker att dom har sett något i området där dom stuckit men samtidigt missat knölen jag sökte för från början.
Vad ska jag göra? Har jag rätt att själv se bilderna från ultraljudet tillsammans med en läkare? Vart ska jag vända mig när jag känner att man inte tar mig på allvar?

Accepted Answer

Hej. När du sitter upp är bröstvävnaden placerad på ett annat sätt än när du ligger ned på en brits, så beroende på hur du satt/låg när provet togs kan ingångshålet från nålen hamna på ett ställe som för dig känns ologiskt av den anledningen. När du träffar läkare kan du be att få se de bilder som finns och berätta om dina funderingar och be om en förklaring.

Question 16

Hej.. 
27 år, jag har en son på 8 veckor och fick komma in och göra mammografi, ultraljud och de tog biopsi med nål. Liten knöl sitter mellan armhåla och bröst. 

Efter besöket fick jag tid för att komma tillbaka om 2 veckor för att få svar på biopsi och ev planera operation om ”hela” ska bort. Då sa läkaren att med tanke på amning och täthet är det svårt att se men minsta osäkerhet så tar man bort hela och kollar i mikroskop. På cancerförbundets sida står det ofta att man ser redan på mammografi om det är godartat eller elakartat. Jag är jätterädd och är Rädd att läkaren redan vet att jag har cancer. Vad betyder vid minsta osäkerhet tar man bort hela? Jag är så rädd.

Accepted Answer

Hej. Det är inte riktigt så att man alltid med mammografi kan se om det är godartat eller elakartat. Man kan det ibland (med stor sannolikhet) men ofta är det ett osäkert fynd. Då brukar man ta en bit av förändringen och titta på den i mikroskop för att vara mer säker. Om läkaren var säker på att detta var cancer hade den säkert sagt det, men det är ofta en viss osäkerhet. Det är därför vi vill ha ett prov för att vara helt säker. Om provet är godartat vill man ibland ändå ta bort förändringen för att vara på den säkra sidan och för att patienten inte ska behöva känna sig osäker, men då är det kanske inte lika bråttom, som ifall det är något mer "elakartat". Jag förstår att det känns lite skrämmande och det kan vara svårt att släppa oron fram till beskedet kommer. Försök att njuta av att vara mamma och vara med din bebis.

Question 17

Hej, jag fick diagnosen invasiv cancer i bröstkörtel, 14 mm och blev opererad för 3,5 vecka sedan. Jag har implantat och för att "slippa" strålbehandling rekommenderade de Mastectomi istället för bröstbevarande OP. Nu har jag fått analysen och jag hade Ductal cancer samt DCIS inom tumören, ER-Positiv 90%, PgR-Positiv 90%, Ki67 9% samt HER2 ++. Jag blev ordinerad Tamoxifen i 5 år och undrar om det ska vara tillräckligt? Undrar också vad HER2 ++ betyder och vad det har för inverkan (fick aldrig det värdet förklarat för mig).

Accepted Answer

Hej. Her2 ++ Betyder att tumören i en analys har ett visst uttryck av ett protein (Her2). För att räknas som känslig för Her2-riktad behandling (tex Trastuzumab) skall tumören vara Her2 +++ eller "amplifierad". Her2-amplifiering (eller +++) är en riskfaktor (ger ökad risk för återfall) men med Her2-riktad behandling minskar man den risken avsevärt. Jag tycker att det låter som att den behandling du har fått som tilläggsbehandling låter helt rätt. Jag antar att du inte hade någon cancer i sentinel node (portvaktskörteln).

Question 18

Hej,
Trippelnegativ bröstcancer 19. Spridning till skelettet april 21. Upptäckte pga patologisk fraktur i bröstbenet. 

Enligt journal ingen frakturrisk vid diagnos. 4 frakturer sedan dess främst i bäcken. Nu senast i höftkula. Helt utan yttre påverkan.  Utbytt till protes. 

Jag undrar nu hur man undersöker kvaliteten på skelettet. Dvs hur kan man se var man har störst risk för fraktur? Skelettscint? 

Jag får inget tydligt svar kring detta och att det är oviktigt. För mig som patient är det givetvis inte det. Jag vill skydda de delar som går så mkt som möjligt för att slippa smärtsamma frakturer. 

Erhåller Halaven och zolendron, utan utredning ännu om det fungerar. 
Med paus för denna operation. 

Med vänlig hälsning,
Karin

Accepted Answer

Hej. Det finns ingen riktigt bra undersökning som kan ge en exakt bild på var fraktur-risken är som störst. Det låter som att du också haft lite otur med 4 frakturer. Zoledronsyra brukar kunna ha en gynnsam effekt och minska risken för frakturer, jag vet inte hur länge du haft den. Skelettscint kan ge en bild på utbredning av metastaserna i skelettet och om det sitter en metastas, tex i ett lårben, kan man med en "vanlig" röntgen se om det finns risk för fraktur och om det går att förebygga fraktur. Man kan tänka att risken för fraktur är störst i skelettdelar som utsätts för belastning, tex rörben (lårben, långa ben i armar osv) och kotor. Sedan kan revben också vara sköra. Hoppas att det blivit lite tydligare för dig.

Question 19

Hej
Jag tycker det är svårt att få en tydlig bild av vad som gäller efter hormonberoende bröstcancer.  Ibland ser jag information om att undvika viss typ av mat eller dryck, men inget av detta har uttalats av läkare jag träffar. 
Finns det specifika råd ang mat eller dryck? Jag tänker t ex på rött te (rooibos) som jag läst skulle kunna ha hormonpåverkande effekt. Min gissning är att det handlar om stora mängder och att ”normal” konsumtion  inte borde vara farligt. När det gäller mat har jag hört att det finns s k fytoöstrogener men har svårt att förstå vad som innehåller detta i större mängd. Finns det någon mat eller dryck som man bör undvika helt?

Accepted Answer

Ät sund och varierad kost! Mycket grönsaker, litet kött, mycket fleromättat fett, lagom mycket fisk (inte för mycket från östersjön...). Sådan kost är troligen bra för hälsan, och definitivt fö klimatet. Krångla inte till det. Ät varierat, och sprid risken för att du åter något som inte är bra.

Question 20

Opererades 2017 hormonell bc,strålning och 5 års Tamoxifen. Nu kommer mitt problem att jag blir andfådd vid minsta ansträngning och det har bara blivit värre de sista åren. Mitt blodtryck är svajigt, hoppas tabletterna hjälper, inlagd på sjukhus i maj 2021 för högt blodtryck och andfåddhet. Min fråga är nu att i min journal står det: Endast strålrelaterade förändringar i vänster ovanlob. Den meningen  gör mig orolig!!! Tumören satt på vänster sida och jag har även ont bak i ryggen på ett ställe i höjd med  var tumören satt.
Vid min sjukhusvistelse hittades också mindre signalförändringar vänster sidoventrikel som är något perpendikulär, där neuroinflammation ej går att utesluta men mest sannolikt mikrovaskulär genes. Hypertoni föreligger. Detta är också vänster sida!!!
Detta med anfåddheten upplever jag värre än min bröstcancer. Orkar snart ingenting.

Accepted Answer

Det finns en knepighet med strålbehandling. Vad vill man stråla? jo en eventuellt kvarvarande cell som sitter i bröst eller lymfkörtel och som inte avlägsnats vid operationen. Problemet är att det aldrig går att ENBART stråla en sådan eventuell cell utan att man ALLTID kommer att träffa även normal frisk och sund vävnad med sin strålning. T ex kommer alltid en liten del av lungan med i strålningen, och det ser man i efterhand som ett "ärr" i lungvävnaden, precis som man har ett ärr i huden efter sin bröstoperation. Det senare är det ingen som förvånas av. Den andel av lungan som på detta sätt blir träffad är en liten del av lungan och sällan något som påverkar lungans funktion, även om just den bestrålade lungvävnaden inte brukar vara så stor att det har någon som helst betydelse för lungfunktionen i efterhand. KOm ihåg att man kan klara att operera bort en hel lunga om det skulle behövas. Sammanfattningsvis vet jag inte vad som fattas dig, du måste tala med en klok doktor!.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Täta bröst

Mammografi och bröstimplantat

Brca1

Knöl i västra bröstet

Avstå hormonell behandling?

Bröstcancer/sent menopaus

ER och PR

Kosttillskott och Tamoxifen

Fundering/fråga kring om/när jag eventuellt behöver cellgifter

Menade Tamoxifen i min fråga

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss