Hej! Det stämmer som du skriver att även knölar i armhålan ska kollas upp. Du beskriver knölen som väldigt liten, vilket talar emot att det rör sig om något farligt. Man kan känna även normala lymfkörtlar (särskilt om man inte har så mycket underhudsfett) och de brukar då vara max en knapp centimeter stora. Om knölen sitter ytligt alldeles i huden kan det också röra sig om en talgkörtel, till exempel. Jag tycker att det låter som en bra plan att känna igen om några veckor och söka läkare igen om den skulle öka på sig.

Hej, Utifrån det du beskriver så låter det som du har fått någon form av pigmentförändringar på dina bröst. Pigmentförändringar i samband med graviditet är vanligt och brukar försvinna. Det du beskriver låter inte som tecken på bröstcancer. Om du är orolig kan du ta kontakt med din läkare för bedömning.

Hej, du kan göra ett uppehåll på en månad givetvis för att utvärdera hur du mår. Sen rekommenderar jag att du tar kontakt med din läkare eller kontaktsjuksköterska för att diskutera biverkningar och din hormonsänkande behandling.

Hej, först vill jag säga att det inte verkar vara så att det är dubbelt få farligt att ha två tumörer som att ha en, konstigt nog kan man tycka. Den behandling man ger i början (och då räknar jag in hormonbehandlingen) syftar till att ta bort tumören, undersöka om det finns tecken till spridning i armhålan och ge behandling som förebygger återfall genom att ta hand om eventuella kvarvarande celler. Det kallas primär behandling. När du är opererad radikalt (all cancer borttagen) är du frisk efter bröstcancer. Det finns förstås en risk för återfall, som i ditt fall ändå måste betecknas som låg. Och kan visa sig på tre olika sätt. Det kan komma tillbaka i samma bröst, det kallas lokalrecidiv och är ovanligt. Strålningen har en extra viktig roll i att förebygga den typen av återfall. Sedan kan man tänka sig det du nog menar när du skriver att cancern börjar om, att det uppstår en ny tumör i det andra bröstet. Risken för det är ffa högre om man har en ärftlig mutation som t ex BRCA1 eller BRCA2. Man testar för sådana mutationer som led i den primära behandlingen. Den tredje typen av återfall är om sjukdomen kommer tillbaka någon annanstans i kroppen och det vill man förstås i första hand undvika. Risken för det påverkas av olika faktorer, Ki67 t ex (litet högre risk med högre värde), körtelstatus (lägre risk om man inte har spridning i armhålan) et c. JAG brukar kunna räkna ut en % för att råka illa ut (=dö!) efter bröstcancer, och i ditt fall är risken i storleksordningen 5 % efter 10 år.

Hej, jag kan inte heller riktigt förklara detta inte på det sätt jag tror att du vill i alla fall. Det verkar ha med hormonerna att göra som styr oss i hur mycket vi sätter i oss och även påverkar metabolismen. Jag vet inte om det var så att du kom in i klimakteriet i samband med behandlingen. De flesta människor, även män går upp i vikt under livet, jag uppfattar att det kan accentueras i samband med klimakteriet, en cancerbehandling och under pågående hormonell behandling. Jag brukar försöka varna mina patienter för det i samband med att de startar sin cancerbehandling, då jag tänker att det är lättare att förebygga än att åter gå ner i vikt om man lags på sig. Läkaren har ju förstås ändå rätt, det spelar roll vad man äter, och jag tror mig kunna påstå att det är viktigare för just vikten än hur mycket man rör sig. Det sagt så måste jag förstås även framhålla att det är viktigt att röra på sig även om det inte leder till viktnedgång. Jag får många tankar om detta som jag väljer att inte dela med mig av eftersom det inte är något jag har professionell kunskap om. Det finns de som är bättre på det, dietister till exempel. Det bör finns möjligheter att få stöd i en plan för viktnedgång inom sjukvården, men jag tror att det ser olika ut på olika ställen. Det kan finnas inom primärvården, på speciella hälsoenheter och så. Och så finns ju viktväktarna. Vi är många som gnetar med vikten för att må bra.

Hej, man ska inte må illa. Men jag tänker att det är inte så vanligt som enda tecken på ett allvarligt återfall. Det verkar samtidigt rimligt att du får göra en röntgen, datortomografi? Kanske du har magkatarr? I så fall skulle man göra en gastroskopi för att titta på magslemhinnan och kanske ta prov för helikobakter, som har med inflammation i magslemhinnan att göra. Om en datortomografi av buken är normal tänker jag att du kan slå återfallstanken ur hågen. Såklart hade det varit bra ifall man kunde förklara ditt illamående.

Fibroadenom kan inte utveckla sig till cancer. Fibroadenom är vanligt. Det finns en sällsynt tumör som inte är cancer, den kallas phyllodes, och som är en slags litet argsintare utveckling av fibroadenom. Det är som sagt sällsynt, men det man gör är att man i de fall man har tillväxande fibroadenom, brukar ta bort dem. Annars behöver man inte göra det.

Det kan vara så att man i utkanten av mastektomin i ditt fall har ett område där det ser ut som om dcis"går ut i kanten". DEt är inte säkert att det finns några celler "på andra sidan" och det är mycket svårt att på ett meningsfullt sätt identifiera det området så att det går att med en operation ta bort det. Jag skulle inte vara orolig för det, strålningen är bra på att ta hand om små områden med cancerceller om de skulle finnas där, det är faktiskt därför man ger strålbehandling, som är en bra och effektiv metod. JAg kan inte ge en tillförlitlig siffra på andelen som råkar ut för lokalrecidiv och om den skulle vara större i ditt fall. Andelen nuförtiden är mycket låg, enstaka % efter 5 och 10 år. En bidragande orsaken utöver strålningen är att även den generella behandling spelar roll.

Hej, jag tänker att om du behöver ta orudis för värk s¨å ska du inte vara rädd för att det maskerar symtom vid ett eventuellt framtida återfall. Så effektiva är faktiskt inte de tabletterna.

Hej Anna! Den cancerrehabilitering som finns i Stockholm är i första hand tänkt att ske i öppenvården. Om läkaren bedömer att man behöver stanna på kliniken för att få rehabiliteringen under en sammanhängande period kan en sådan vistelse beviljas på någon av de tre rehabiliteringsenheter som Region Stockholm samarbetar med. Något krav på att dessa alltid ska erbjuder rehabilitering för spridd cancer finns tyvärr inte. Min personliga åsikt är att möjligheten att få resa iväg för rekreation/rehabilitering och på så sätt kombinera rehabilitering med ”miljöombyte” är mycket värdefull. Värdet av ”miljöombyte” är tyvärr inget som man längre tar hänsyn till när man bedömer inriktningen på cancerrehabiliteringen. Om du inte får din vistelse beviljad via Region Stockholm kan du ta kontakt med kuratorn på den onkologklinik där du får din behandling. Kuratorn kan hjälpa dig att söka fondmedel. Bland annat sjukhus förvaltar ofta fondmedel som kan användas för rekreation/rehabilitering. Stockholms donationsfonder hittar du på följande adress. https://www.1177.se/Stockholm/sa-fungerar-varden/kostnader-och-ersattningar/soka-bidrag-fran-stiftelser/ På nedanstående hemsida finns uppgifter om samtliga fonder och stiftelser i Sverige: https://stiftelser.lansstyrelsen.se/ På bröstcancerföreningen Amazonas hemsida finns följande förteckning på fonder där man kan söka bidrag till cancerrehabilitering: Dessa är de mest använda fonderna som ger bidrag till privatpersoner. De flesta gör dock en inkomstprövning innan bidrag beviljas. Läs mer på deras hemsidor. Cancerhjälpen Sandhamnsgatan 62, 115 60 Stockholm Tel: 08- 612 42 42 Facebook: @cancerhjalpen E-post: info@cancerhjalpen.se Hemsida: www.cancerhjalpen.se Cancer- och allergifonden, Insamlingsstiftelsen Tomtebogatan 39 113 38 Stockholm Tel: 08-34 59 90 E-post: info@cancerochallergifonden.se Hemsida: cancerochallergifonden.se CancerRehabFonden Eriksbergsgatan 10A, Box 56047, 114 30 Stockholm Tel: 08-522 001 00 Fax: 08-522 00110 E-post: info@cancerrehabfonden.se Hemsida: www.cancerrehabfonden.se CURO, Riksföreningen för cancersjuka Sveavägen 91, 113 50 Stockholm Tel: 08-720 30 81 Fax: 08-720 30 82 E-post: info@curo.nu Hemsida: curo.nu Fredrika-Bremer-Förbundets förvaltade stiftelser Tfn: 08-644 32 60 E-post: info@fredrikabremer.se Hemsida: www.fredrikabremer.se FVO (Föreningen för Välgörenhetens ordnande) Köpmang. 15 11131 STOCKHOLM Tel: 08-200340 Hemsida: www.foreningenfvo.se