Visar 10 av 5908 träffar
2022-01-16
Hej,
jag är 47 år och fick min diagnos i mars 2021. De opererade bort vänster bröst i april och gjorde kompletterande operation i armhålan en månad senare. PAD säger invasiv cancer grad 3, 85 mm, ER positiv, HER2 negativ, KI 67 76%. Metastaser i totalt 13 av 29 lymfkörtlar. De rekommenderade även metastasutredning och har gjort olika röntgen där de hittat prickar men de är oförändrade från en röntgen till en annan och väldigt små så de har i princip skrivit av ytterligare metastaser. Jag har fått EC x 4 och Docetaxel x 3 (skulle få fyra men den sista strök dem för att jag blev så dålig) samt strålning 15 ggr. Jag får nu en spruta en gång i månaden i tre år för att söva äggstockarna och ska ta Anastrozol i sju år. Zoledronat ska jag också få.
Jag undrar nu vad min prognos kan vara. Inser att datat inte är nån liten grej och hoppas att ni svarar även om prognosen inte är så bra. Min läkare börjar svamla när jag ställer frågor och jag undrar om hen inte vågar säga som det är eller om hen bara är så som person. Tack på förhand!
Hej, det är knepigt det där med prognos som baseras på statistik. Det är förstås ett viktigt verktyg för att styra behandling och få en uppfattning som sakernas tillstånd, och vad man kan förvänta sig i en grupp av patienter. Samtidigt är det skillnad på en grupp individer och en enskild människa som du. Från vårt perspektiv som medicinsk personal brukar jag säga att det är vår uppgift att uppmuntra våra patienter snarare än att "nermuntra". Att ange en allvarlig prognos skulle kunna uppfattas som det senare. Jag kan således ha en viss förståelse för att man verkar vara ovillig att svara på din fråga. Samtidigt är det förstås din odiskutabla rätt att få veta hur allt man kan säga om ditt fall, även om det förstås finns en stor osäkerhet. Och prognosen blir förstås inte heller sämre bara för att man talar om den, vilket troligen är bättre än att du går och tänker på den utan att få diskutera öppet. Kanske är det ändå osäkerheten i de siffror man kan ta fram som gör min kollega ovillig att tala ut. Nu ska jag sluta mumla och försöka tala klartext. Jag använder predictmodellen, som i ditt fall ger en varning för att bedömningen kan vara osäker beroende på att tumören är såpass stor och att det finns relativt litet data att grunda analysen på i sådana fall. Låt mig återkomma till det längre ner. Nåväl, 5-årsöverlevnaden anges med full behandling (operation strålning, cytostatika, hormonbehandling och bisfosfonat) till 54 %. Och efter 10 år till 20 %. Jag skulle i ditt fall försöka att inte fästa mig vi dessa siffror, utan ta till mig att det finns en rätt stor risk för allvarliga återfall i din situation, men samtidigt att det inte är givet att du kommer att drabbas. Varför skulle inte du kunna höra till gruppen som går genom livet utan återfall? Jag uppfattar att man uteslutit spridning så säkert man kan med hjälp av skiktröntgen, och det är förstås mycket bra. Man kan fundera på om det beror på något, att tumören trots att den var stor och hade spridning till många körtlar inte redan hade spritt sig. Det kan tyckas anmärkningsvärt och faktiskt hoppingivande på sätt och vis, cellerna i den cancer du hade kanske inte hade de egenskaper som gör dem benägna att sprida sig? Det är en spekulation från min sida.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Fundering kring prognos2022-01-16
Hej,
Jag har blivit opererad och behandlad med Docitaxel 100x3 och Epirubicin 90 för vänstersidig bröstcancer. Ska nu börja även strålbehandlingen.
Jag har fått ont och rodnad i fötter och händer, nu ser det ut att stortånaglarna kommer lossna. Jag förstår att det är senbiverkningar efter Docitaxel - fick den sista i början av november. Hur läng tid tar det innan senbiverkningar av Doxitaxel försvinner ( ömhet, rodnad)?
Mvh/Ulla
Hej, ja i alla fall nagelbesvären och smärtan i fötterna kan ha med docetaxel att göra, kanske även rodnaden. Jag vågar inte utlova en tid för detta, men om naglarna lossnar brukar det bli OK när de nya växer ut, men jag har faktiskt träffad sådana patienter där det inte genast blev bra ens riktigt då. Jag är rädd att du måste utrusta dig med tålamod. Till sist kommer i alla fall naglarna med stor sannolikhet att återta ett normalt utseende. Om smärtan är beroende av neuropati kan det också ta tid innan det blir bättre, men där kan det finnas smärtstillande behandling som skulle kunna hjälpa, ta kontakt emd din kontaktsköterska.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Senbiverkningar av Docitaxel2022-01-16
Hej !
Har sedan i somras haft ont i svanskotan och ländryggen.
Sökt onkolog och gjort en CTröntgen som ej visade några förändringar.
Kan det vara biverkningar av Tamoxifen?
Började med medicinering i jan-21 efter att först ha ätit letrozol.
Hmm, svårt att säga. Jag tycker inte uppenbart man kan "skylla på" tamoxifen. Din läkare verkar ha velat se om det finns någon förklaring som "syns på röntgen" inklusive spridning av tidigare bröstcancer. Men det finns även andra orsaker till de besvär du presenterar. Kanske får man avvakta ett slag nu och se hur det utvecklar sig, om man inte finner en tydlig förklaring.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Biverkan Tamoxifen?2022-01-16
Hej jag har hittat en knöl i mitt bröst, jag har sedan flera år tillbaka ett fibroadenom i mitt andra bröst (bekräftat). Den nya knölen är lika rörlig och ungefär samma form som den andra knölen men den är inte lika ”tydligt” kännbar som den andra. Kan det vara en till Bindvävsknuta? Har kontaktat vården om att få en tid för undersökning. Men jag oroar mig för att det kan vara något farligt. Är det vanligt att ha flera bindvävsknutor? Jag är 23 år
Det är ganska vanligt, men din fråga är svår att besvara. Eller snarare omöjligt på detta sätt. Jag tänker att du får boka en tid på VC.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Ny knöl2022-01-16
Hejsan,
Jag är 24 år och har märkt av att mitt ena bröst är större än det andra och känner av något som jag inte kan känna i det andra. Vet inte om jag borde gå och kolla upp de eller inte, men min mormor har haft bröstcancer och överlevde så blir lite mer nervös på grund av de.
HEj, om du känner en knuta i bröstet eller en nytilkommen sidoskillnad får du förstås söka på din vårdcentral.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar 24 år och ena bröstet är större men kanske en knöl2022-01-14
Min fråga gäller ej planerad vård eller akut vård utan nödvändig vård för cancerbehandling i Frankrike dvs, cellgifter intravenöst, strålning, röntgen, provtagning, mediciner. Enligt EU rådgivning sjukvård skall detta vara möjligt när man är skriven i Sverige. Har varit i kontakt med försäkringskassan som hävdar att;
1) förhandstillstånd (s2) endast kan fås om det gäller planerad vård, pga kö tider ej hålls. De anser därför att förhandsbesked skall sökas och patienten skall betala all vård själv för att sedan kräva ersättning.
2) det är regionerna (i detta fall VGR) som bestämmer vilken vård bröstcancerpatienter har rätt till. Om det stämmer, var kan jag läsa om vad VGR anser vara berättigad vård för metastaserad bröstcancer, fas 4, palliativ vård?
Jag tar tacksamt emot tips för att hitta någon kunnig person som vet hur man lyckas få beslut på nödvändig vård för metastaserad bröstcancer, fas 4, palliativ vård.
En anledning till att man söker vård i ett annat EU-land är att den behandling man önskar inte finns i Sverige. Eftersom Försäkringskassan i huvudsak bara ersätter vård som man kan få inom Sverige blir många djupt besvikna.
När en patient önskar få vård i ett annat EU-land måste Sverige följa det så kallade patientrörlighetsdirektivet. Detta innebär att man som EU-medborgare har möjlighet att söka sjukvård i ett annat EU-land samt få kostnaderna för denna vård ersatt. Men för att få ersättning måste tyvärr ett antal villkor vara uppfyllda.
Du frågar specifikt efter det som kallas förhandtillstånd (intyg S2), vilket innebär att man bara betalar den patientavgift som gäller i det land där man får vården. Där gäller villkoret att om vården kan ges i Sverige inom en medicinskt försvarbar tid har Försäkringskassan också rätt att avslå ansökan om förhandstillstånd.
Sedan har du en fråga kring hur du ska få veta vilken vård som Västra Götaland godkänner. Där är svaret att Försäkringskassan samråder med hemregionen, men eftersom den som är bosatt i Sverige kan söka vård i vilken region som man vill så måste Västra Götaland godkänna all vård som ges inom den offentligt finansierade sjukvården i Sverige.
Man kan också ansöka om något som kallas förhandsbesked som är ett besked om hur mycket pengar man kan få i efterhand. Det innebär att man själv måste ligga ute med pengarna i väntan på utbetalning från Försäkringskassan. Där är regelverket enklare, men även där ställs som regel villkoret att vården ska finnas att tillgå inom den allmänna vården i Sverige.
Aina Johnsson
Kurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Dölj svar Nödvändig vård i Frankrike vid recidiv metastaserad bröstcancer.2022-01-10
Jag diagnostiserades den 13/12 med invasiv lobulär cancer, ER 100, PR 90, HER2 0, Ki67 18, diagnosen har jag fått förklarad av er –
min fråga handlar i stället om hur man avgör om cytostatika är nödvändigt.
På MR kunde ingen som helst spridning ses utöver tumören, som är ca 2,5 cm stor. I min föreslagna, preliminära vårdplan anges operation (19/1), följt av strålning och sedan medicinering. D v s i dagsläget ingen cytostatika.
Som jag förstått det fastställs den slutliga behandlingen efter operationen, dels av analysen av sentinel node/portvakten för att se om den är angripen, dels av det genetiska testet som skall ge indikation om återfallsrisken. Är det korrekt?
Är det så att alla dessa fakta sedan tillsammans bildar underlag för om man även behöver tillföra även cytostatika i min vårdplan? Är det så att man alltid behandlas med cytostatika om portvakten är angripen eller räcker operation av lymfkörtlarna? Och vad händer om portvakten INTE är angripen, men gentesten visar någon form av risk för återfall? Blir det alltid cytostatika då?
Hur väger man eventuell nytta av cytostatika versus den kraftigt försämrade livskvalitet som en cellgiftsbehandling medför (och risk för långvariga biverkningar)? Finns det någon definierad gräns eller formel?
Hur mycket kan jag själv påverka min behandlingsplan? Kan jag tvingas att genomgå en cytostatikabehandling som ”bara” syftar till att minska risken för återfall med några enheter? Hur stor effekt måste en cellgiftsbehandling anses ge för att det skall vara värt att göra den? Finns det risk för att sjukvården överanvänder cytostatika för att så att säga ”vara på den säkra sidan” långsiktigt (tänker även på att de vill hålla nere kostnaderna på sikt, eftersom ett återfall ju drar igång hela apparaten igen) – oavsett vilken livspåverkan det har för patienten? Min fråga gäller även medicinering, där biverkningarna kan bli mycket svåra. Är det verkligen värt att må väldigt dåligt mellan att jag är 50- 60 år, då mina tonårsbarn behöver mig mycket, för att kanske leva till 78 istället för 75?
Hej. Du har förstått rätt vad gäller när den slutliga behandlingen föreslås, dvs efter operationen. Då görs ofta en genexpressionsanalys som kan ge vägledning om cytostatika bör erbjudas (även om portvakten inte är angripen) eller om det "räcker" med antihormonell behandling. Oftast föreslås idag cytostatika om portvaktkörteln är angripen. När vi har all information om bröstcancern läggs ett förslag på behandling fram och det ska förstås diskuteras med dig - du kommer inte att bli påtvingad någon behandling som du själv inte vill ha, men det är viktigt att du får en bra information från din läkare innan du tar ditt beslut, oavsett vad det blir. Vi väger in för och nackdelar för de olika behandlingarna för att ge det förslag som är bäst för den enskilda patienten, där vi också tar hänsyn till tex samsjuklighet och risk för biverkningar. Att hålla nere kostnaden för samhället på sikt är inget som vi tänker på (om det var så du menade) - när vi föreslår behandling är det den enskilda individen vi tänker på. Hoppas att det blev lite klarare för dig.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Effekt cytostatika/medicinering versus livskvalitet?2022-01-10
Hej! Är 74år och drabbades av bröstcancer 2015 , hormonrelaterad ca 10x12mm ingen spridning till lymfa eller blod. Har gått på mammografi med ett och ett halvt års mellanrum tills nu.Fick först tamoxifen i tre år och sedan aromatashämmare i två och ett halvt år plus strålning. Nu har jag känt att det sticker i vä armhåla inte mycket men snabba stick med flera veckors mellanrum, cancern var i vä.bröst. Sticken känns som nålstick o va rar någon sekund. Ibland kan det smärta i bröstet på kvällen /natten.Tänker ibland att det vara oro som gör detta då jag läst att cancern kan komma tillbaka långt efter man drabbats av just hormonrelaterad cancer.Jag fick ej cellgifter då läkarna sa att det skulle skada mej mer än de gjorde nytta.Är så väldigt orolig.Min underbara läkare har gått i pension och jag inte har samma fina kontakt med nya läkarna. Det har ju gått många år sedan jag drabbades men skulle vara så tacksam för svar. MVG. Orolig
Hej, jag tänker att det inte låter så väldigt oroande egentligen, men att du givetvis måste söka upp din läkare och be om en undersökning för att säkerställa att allt är som det ska. Återfall brukar inte visa sig på det sättet vanligen, men det spelar ingen roll- Du måste få en bedömning "in real life"!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Återfall2021-12-30
Hej. Först vill jag tacka er att ni finns och tar er tid med att svara på frågorna som vi ställer.
Sedan ett och ett halv år tillbaka behandlades min mamma med Ibrance och Letrozol då hon har fått metastaser i skelettet - utbredda sklerotisk-lytiska metastaser. Tills sista DT ( 3 december 2021) hade inget nytt tillkommit. Igår när min mor träffade sin läkare informerades hon att om sin senaste röntgen svar (3 december 2021) att förtjockning av peritoneum till vänster i lilla bäckenet vilket möjligen ökat något jämfört med DT 2021-09-10. Inga patologisk förstorade lymfkörtlar. Tillkommit lätt till måttlig hydronefros och antytt nedsatt kontrastuppladdning i höger njure. Höger uretär är vidgad ned till kärlkorsningen där den smalnar av. Hindret misstänks orsakat av carcinomatis. Läkare sa att vi avbryter behandlingen med Letrozol och Ibrance och sätter in endast Faslodex.
Tidigare vid första DT när upptäcktes förändringar i skelettet konstaterades att min mor hade stråkighet i mesenteriella fettet i övre vänstra delen av buken men även ina navelhöjd ventralt i buken där det kring delar av tunntarmspaketet ses något ökad stråkighet. Vad menas det med stråkighet? Kan då dåvårande stråkighet har lett till att det har tillkommit lätt till måttlig hydronefros och antytt nedsatt kontrastuppladdning i höger njure och att höger uretär är vidgad ned till kärlkorsningen där den smalnar av. Hindret misstänks orsakat av carcinomatis? Är det något allvarligt? Hur ser ut prognosen med bara Faslodex? Hur är ser ut överlevnadsprognosen ut? Min mammas tumör är hormonskänslig tumör som har tidigare år 2008 till 2013 behandlas med Femar och innan med cytostatika och strålbehandling. Tacksam för mer svar. Återigen tack att ni finns.
Hej. När röntgenläkaren skriver stråkighet i sitt utlåtande är det endast en beskrivning av en bild och säger inget om orsaken. Den satt på vänster sida och du frågar om det kan ha påverkat höger sida vilket inte är sannolikt. Det är nog snarare carcinomatosen (cancer i bukhinnor) som är orsak. Denna behandlas på samma sätt som annan metastasering. Det är svårt att svara på hur din mammas cancer svarar på Faslodex, men det finns bra förutsättningar att den behandlingen ska ha effekt. Att sia om överlevnadsprognosen i hennes fall är inte möjligt då det beror på så många andra faktorer än de du nämnt. Det är inte alltid det går att ge en tydlig prognos utan kanske en prognos om det handlar om veckor, enstaka månad månad, flera månader eller år. Be henne fråga sin läkare, som har hela bilden och därför kan ge ett bättre svar än jag.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Ibrance och Letrozol, ny DT undersökning2021-12-25
Hej jag är 20 år med mängder med fysiska problem men mitt största problem nu är att jag har knölar i mina bröst och jag känner mig inte ett dugg hjälpt på sjukhuset…
För ca 1,5 år sen börja jag få ont i mitt vänstra bröst och jag upptäckte en knöl så jag ringde till sjukhuset och fick en tid för ultraljudsundersökning och finnålspunktion, Den 2020-11-27 fick jag svar i min journal där det står ( ickecificerad knuta i bröstet. Ultraljud med punktion som visar fibroadenomatos ultraljudskod 1/1.
Jag fortsätter att gå med mitt smärtsamma bröst och bara väntar… 2021-01-07 har dom skrivit i min journal, tilläg till svar på finnålspunktation till tidigare slutsvar: punktatent utan diagnostiskt utbyte, material därför bedömts som otillräckligt för diagnos. Vid eftergranskning av ultraljudsundersökningen föreligger däremellan inget malignitetsmisstänkt. Fynd bedöms som benignt.
Så det blev inget mer med det, har fortfarande smärta och känns allmänt obehagligt men jag får helt enkelt stå ut då läkarna säger att det inte är farligt. Omkring Oktober 2021 börjar jag känna smärta ifrån höger bröst, jag känner efter och jag känner ännu en knöl fast i nästa bröst… jag känner efter lite och det ömmar och blir rött när jag känner efter så jag får åter igen ringa till läkaren och får en tid för röntgen och ultraljudsundersökning på brösten. Jag går dit och förklarar om mitt vänstra bröst och mitt nytillkomna i det högra sen ställer sköterskan mig i en röntgen sak som klämmer ihop mina bröst vilket gör väldigt ont. Sen får jag en ultraljudsundersökning av en annan doktor och han känner knölarna och han ser dom sen säger han att det bara är att jag har mycket köttelvävnad eller något liknande (minns inte riktigt) och att jag troligtvis har mycket hormoner och det är vanligt för en tjej i min ålder. Så inget mer med det.. jag har ökad smärta i den vänstra och jag har en nytillkommen knöl i mitt högra som också gör ont. Haft ont i mitt vänstra bröst i mer än 1 år och jag börjar verkligen oroa mig för smärtan ökar och jag mår allmänt sämre.
läkarna är medvetna om att jag ätit vinelle sen början av 2020 och har nästan helt utebliven mens.
Hej, detta är en typ av fråga som det är svårt att besvara på ett riktigt bra sätt i detta forum, som handlar om bröstcancer. Ömhet i brösten är vanligt, bröstcancer hos 20-åringar är EXTREMT ovanligt. På det du beskriver verkar det ju som om man på ett bra sätt uteslutit den lilla lilla möljigheten att dina besvär skulle ca med cancer att göra. Tänker att fler mammografier och ultraljudundersökningar inte kommer att hjålpa dig riktigt. Kanske är det inte det du är orolig för, du skriver faktiskt inte att det är det,. Kanske är du bara helt enkelt besvärad av att du är öm i bröstet. Och det kan ju vara besvärligt nog tänker jag. Men jag har inte något riktigt underbyggt förslag till hur du ska hantera den saken. Tänker att det handlar som triviala och praktiska åtgärder som att ha en BH som fungerar på ett bra sätt. Och kanske att du måste släppa tanken på att du inte är ordentligt undersökt. För det verkar du vara, Hoppas du ska finna en väg framåt och förbi detta.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Vad ska jag göra