Visar 10 av 5908 träffar
2021-08-31
Hej
Jag följer denna frågespalt med stort intresse och undrar nu över bröstcancercellernas förmåga att metastasera. Har alla celler i en invasiv tumör förmåga att sprida sig? alltså fastna och växa vidare på annan plats. Är förmågan att sprida sig fristående eller hänger den ihop med tumörtyp, grad, storlek och tillväxthasthet? Jag trodde det hängde ihop, men ser i denna frågespalt när kvinnor berättar sin historia, att det verkar variera. Små låggradiga långsamtväxande tumörer kan ha en metastas medan större höggradiga snabbväxande tumörer inte behöver ha någon spridning? Hur hänger allt ihop?
Oj det var en knepig fråga, men mycket bra och intressant. Jag hoppas kunna besvara den. Det är av allt att döma exakt som du säger Vissa celler har specifika egenskaper som gör att de har förmågan att smita iväg från bröstet, transportera sig via blod eller lymbanor, slå sig ner i en annan vävnad och ha förmågan att växa där mm. Det är det som gör dem till cancerceller. Detta är en stegvis process, där specifika händelser i cellerna leder till olika av dessa förmågor. Det finns en forskare som heter Hanahan och som beskrivit detta som "hallmarks of cancer". Man vet inte exakt vilka egenskaper som står för var och en av dessa förmågor i alla olika former av cancer som finns. Det är olika i olika cancertyper. Det är inte så att de markörer man använder för att klassificera bröstcancer, t ex tumörstorlk, körtelspridning, östrogenreceptor och Ki67 DIREKT är ansvariga för dessa steg och sammantaget egenskapen att "kunna sprida sig". Däremot är det t ex så att bland tumörer som är små, saknar körtelengagemang, är östrogenreceptorpositiva och långsamväxande är det en mindre andel som även besitter den specifika egenskapen "att kunna sprida sig" än i gruppen stora körtelpositiva ER-negativa med högt Ki67. Man kan tycka att det vore bättre om vi direkt kunde mäta exakt de egenskaper som är ansvariga för spridningen. Forskningen vet en del om detta men det är en bit kvar till att man ska kunna mäta dessa egenskaper i klinisk rutinsjukvård. Observera att detta inte betyder att dagens markörer är dåliga. Det är ju stor skillnad i spridningsrisk mellan de tumörer som har gynnsamma egenskaper med dagens metoder och de som har ogynnsamma egenskaper. Men det finns förstås utrymme för förbättringar. Om man kunde göra det skulle t ex andelen patienter som rekommenderas tilläggsbehandling med cytostatika kunna minska.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Cellernas förmåga att sprida sig2021-08-31
Hej! Hur ska jag se på skyddseffekten jag fick av Covid-19-vaccinet när jag fick båda doserna mitt i min cytostatikabehandling? Ska jag tex tänka att det motsvarar att ha fått en dos? Är risken större genombrottsinfektion?
Jag är färdigbehandlad så jag tror inte att att jag har nedsatt i immunförsvar nu däremot.
Folkhälsomyndigheten skriver: ”Vissa personer med kraftigt sänkt immunförsvar kan också få sämre effekt än andra på vaccinationer i allmänhet, och även och även vid covid-19 vaccination.”
Och att en av de aktuella patientgrupperna för en tredje dos är: ”Aktuell eller nyligen genomgången immunnedsättande behandling för en cancersjukdom, med kvarvarande allvarlig påverkan på immunförsvaret.”
(Från FHM hemsida uppdaterat 2021-08-27)
Jag vill tillägga att jag är väldigt glad att jag vaccinerade mig oavsett, tog sprutorna vid den tidpunkt i behandlingen som läkaren rekommenderade och fick inga biverkningar utom lite öm arm!
Jag håller med om det du skriver, och uppfattar att du tillhör en grupp som kommer att erbjudas en tredje dos.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Effekten av vaccin under cytostatikabehandling2021-08-31
Hej!
Jag är diagnostiserad TN. Cellgifter, operation, strålning. Jag går nu på capecitabine kur *8 då det var drygt 1 mm kvar. Kan man få återfall under pågående cellgiftsbehandling? 2600 mg per dygn. Jag känner knölar kring ärret. Mvh elisabeth
Det är möjligt, men det är verkligen inte det vanliga. Den vanligaste förklaringen till knölar vid ärret är att det är sk postoperativa förändringar, d v s ärrvävnad. Be att få visa upp ditt ärr för din läkare!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Trippelnegativ2021-08-31
Jag ska strax på årskontroll och undrar dels vad den kommer att innehålla men också vart i kroppen som risken för återfall är som störst. Jag har en HER2 typ.
Hos oss inkluderar ettårsbesöket att man varit på mammografi strax dessförinnan och ett besök hos läkare där man gör en klinisk undersökning (läkarundersökning). Vi har i de flesta fall bytt ut ettårsbesöket till en telefonkontakt, och då har det förstås inte utförts en läkarundersökning. Jag tänker att det bästa svaret på frågan om var återfall kan dyka upp är att jag vill framhålla att det i de allra allra flesta fall är mest sannolikt att det inte dyker upp något återfall alls. Den behandling du fått och får syftar förstås till att man ska slippa att råka ut för just detta, det är det viktigaste. Jag brukar säga att man efter genomgången behandling (och under pågående hormonell behandling) är frisk efter bröstcancern. Det finns förstås en risk för återfall som kan te sig på många olika sätt: I det opererade bröstet eller i anslutning till ärret, i lymfkörtlar i armhåla eller ovan nyckelbenet, i hud, skelett eller i ett inre organ. Listan ser lång ut, och Jag vågar inte uttala mig om vilket som är vanligast. Men igen: det mest sannolika är att det inte dyker upp återfall.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Återfall hormonellt bröstcancer2021-08-31
Hej! Finns det kunskap om hur cellgiftsbehandling påverkar effekten av Covid-19 vaccinet?
Jag fick Pfizer-vaccinet mitt i min behandling med EC75. Följde läkarens råd om att ta sprutorna precis före nästa dos. Vaccinerades var redan i feb/mars pga mitt yrke. Jag är mycket glad att jag tog vaccinet, en enorm lättnad! (och fick inga biverkningar). Jag är färdigbehandlad nu, så anses ju inte längre vara i riskgrupp. Men kan nedsatt immunförsvar göra att produktionen av antikroppar inte kickat igång på samma sätt, så att jag har sämre skydd av vaccinet än om jag fått vaccin när jag hade mer normala blodvärden?
Hej, det kan vara som du säger att vaccinet "tagit" litet mindre effektivt när det getts mellan cytostatikabehandlingarna. Det talas om en tredje dos i vissa grupper, men jag tror inte det slutligt beslutats exakt vem som kommer att inkluderas i den gruppen, men de som fått vaccin under cytostatikabehandling är troligen en sådan grupp. Vi får vänta litet till på mer besked.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Vaccinerad under cellgiftsbehandling2021-08-31
Hej!
Opererades för bröstcancer i vänster bröst för 4 veckor sedan. De tog bort en tårtbit av bröstet och två lymfkörtlar. Kommer få strålning och Tamoxifen under 5 årstid. När brukar man starta behandling av strålning?
När är det bäst att ta covidvaccination? Ska börja återgå till arbete 50% om en vecka ( är förskollärare ) och är lite orolig för att bli smittad. Är det för tidigt att återgå till arbete?
Mvh Alejandra
Det är önskvärt att strålningen startar inom 6 veckor efter den senaste operationen.. Bästa tiden för dig att vaccineras skulle jag säga är nu. Det är inte något att vänta på.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Strålning och vaccination2021-08-30
Stämmer det att Försäkringskassan bekostar planerad vård i andra EU länder och att sjukhus Docrates i Helsingfors har mycket korta väntetider för strålning?
Personer som är bosatta i Sverige kan om vissa villkor är uppfyllda söka vård i annat EU/EES-land. Patienter som önskar ersättning för kostnader för sådan vård kan ansöka om detta hos Försäkringskassan som utreder och fattar beslut i ärendet. Ersättningen utbetalas av Försäkringskassan, men det är hemregionen som i slutändan står för kostnaden. Det är många svenskar med en cancerdiagnos som har fått vård på Docrates i Helsingfors. Anledningen till att man har sökt vård där är mycket ofta att väntetiderna normalt sett är betydligt kortare än i Sverige. Om du önskar söka vård hos Docrates så börjar du med att kontakta Försäkringskassan för att se om du uppfyller villkoren för ersättning. Därefter tar du själv kontakt med Docrates.
Aina Johnsson
Kurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Dölj svar Strålning (omformulerad)2021-08-29
Sommaren 2019 klarade inte region Stockholm tider och remitterade till Finland för strålning. Man kan alltid söka själv och få ersättning från FK för planerad vård inom EU och Docrates i Helsingfors brukar inte ha väntetid längre än någon vecka.
Tack för ditt inlägg!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Strålning2021-08-28
Hej
Min fråga är !
Jag har blivit diagnoserad Her2 3+ Invasiv bc T2N1 3/6 och har genomgått 4/6 cellgiftbehandlingar.
När alla kontroller togs om jag hade metastaser i andra delar av kroppen så var det negativt.
Men vad jag inte förstår är att de hittat en hemagiom plus små perfusionsrubbningar i levern som än n gång ska kollas upp. Enligt min onkolog så är det inte farligt men jag blir jättestressad att det kan bildas cancer av det.
Nu efter 2 månader ska jag genomgå en MR undersökning och jag är väldigt rädd för vad jag får för svar.
Om man tittar på huden ser man att det finns prickar och fläckar och oregelbundenheter i huden. Det är man van vid. Man man röntgar kroppen visar det sig att det är på samma sätt på insidan av kroppen. Ibland kan man säga säkert vad det är, ibland finns en viss osäkerhet. Jag är inte röntgenläkare, men jag har förstått att hemangiom i levern kan man baserat på skiktröntgen känna igen med stor säkerhet. Det har att göra med hur de tar emot kontrasten som man sprutar in vid undersöknignen. Hemangiom utvecklas inte till cancer. Det är ett "blodkärlsnystan", och har inget med cancerceller att göra..
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Her2 3+ bröstcancer2021-08-28
Jag har 28/7 gjort bilateral mastektomi, vill ej ha rekonstruktion. 24/8 var jag på återbesök. Man sa då att strålning och cytostatika adjutant ej behövs. Och jag tänkte att det är väl så då. Men nu läser jag i journalen att man diskuterat det. Då blir jag orolig och undrar om det ändå inte behövs? Vad anser ni? Bör jag ta upp detta med min läkare, eller be om second opinion? Och var gör jag det i så fall? Tiden går ju, och jag läser här att strålning bör påbörjas snarast efter operation.
Här följer vad som stod i journalen efter besöket 24/8.
Kontaktorsak
Besök efter operation för ställningstagande till
adjuvant behandling. För ytterligare anamnes var god se
nybesöksanteckning 210309.
Aktuellt
Således patient som mars 2021 diagnostiserats med
bilateral cancer. Vänster sida kliniskt T2 N0 M0,
luminal b. Höger sida klinisk T1 N0 M0, luminal A
tubulär cancer. Med tanke på luminal B-cancern på
vänster sida fick patienten neoadjuvant behandling i
form av EC 90 x 3 följt av paklitaxel 80 x 9.
Opererades 210728 med bilateral mastektomi och sentinel
node då patienten själv har önskat mastektomi och
avböjt partiell mastektomi. Vid MDK 210812 så
konstaterar man kvarvarande cancer på höger sida, 15 mm
stor tubulär cancer grad 1, ER 100, PR 0, HER2 normal
och Ki67 2% och 2 benigna sentinel node. Vänster sida
först bedömd som complete respons. Därefter skett en
eftergranskning där man hittar 20 mm rest av lobulär
cancer grad 1 där radikalt ingrepp. RCB riskgrupp 1.
Man har diskuterat lokoregional strålbehandling och
ställt frågan om indikation för Capecitabinbehandling,
därefter endokrin behandling.
BEDÖMNING
Patienten kommer idag för diskussion angående den
planerade behandlingen och med tanke på att patienten
från början har på vänster sida stadium 2A kliniskt
luminal B-cancer då indikationen för neoadjuvant
behandling i och för sig inte var stark. Därför avstår
från kompletterande adjuvant cytostatikabehandling
efter operation med tanke även på att tumören på
vänster sida uttrycker mycket god klinisk respons med
en halvering i storlek, Ki67 har gått ner från 40% till
mindre än 5% och RCB riskgrupp 1.
Patienten rekommenderas adjuvant endokrin behandling i
form av aromatashämmare kombinerat med Zoladex då
Tamoxifen bedöms som inte lämplig behandling med tanke
på tidigare förändringar i livmodern som man har tagit
bort.
Hej, jag finner beslutet att inte ge ytterligare cytostatika helt rimligt. Du har svarat fint på behandlingen och har vad jag förstår inte några tecken på att det skulle föreligga spridning till axillen. Baserat på det du skriver kan jag inte heller se att det finns behöv av strålbehandling. Det är bra att man diskuterat alla eventualiteter. Man har alltid rätt till Second opinion om man vill ha det. Tala i så fall med din kontaktsköterska eller den läkare du träffat. Det är inget konstigt med en sådan önskan och som professionell medarbetare tar man inte illa upp för ett sådant önskemål.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Varför får jag inte strålning och cytostatika efter operationen?