Visar 10 av 5876 träffar
2020-08-15
Opererades nov 2019 för invasiv ductal cancer. Har stålats och äter nu taximofen. Nu har jag upptäckt att bröstvårtan på det bröstet är indraget , sett det 2ggr. Ska jag bli orolig? Bör jag ringa min bröstsköterska ?
Hej! Med allra största sannolikhet är detta en kombination av strålningseffekt och ärrbildning i bröstet. Men jag tycker absolut du ska höra med dig bröstsköterska och berätta - du börjar ju närma dig din första årskontroll, kanske du kan få en undersökning innan?
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Indragen bröstvårta2020-08-15
Hej! Jag är en tjej på 23 år, har en fråga om mina bröst, på sistone när jag har min mens så får jag som en blåsa i ena vårtgården, andra bröstet brukar jag få en rosa finne/rodnad på sidan om av bröstet, är det normalt eller kanske hormonellt, talgkörtlar som spökar vid svullnaden? För jag är väldigt tung i kroppen vid mens. Det kan även komma om jag haft på mig en åtsittande bh eller liknande. Opererades 2016 för tubulära bröst, gjorde vårtgårdsförminskning, bröstlyft, bröstförminskning, så det har blivit lite annorlunda efter den operation med känsel och utslag, eller hur man nu ska uttrycka sig. Har även en faster som just nu genomgår kampen mot bröstcancer.. Är rädd att jag själv har det pga det som nämndes här ovan.
Hej Sara, dina symtom väcker inga misstankar på bröstcancer. Det är ytliga förändringar du beskriver som bara kommer i samband med mens och verkar sitta snarare i huden än i bröstvävnaden. Blåsan i vårtgården kanske är en mynning av en mjölkgång? Jag förstår att dina bröst är lite annorlunda i hur de beter sig efter din operation, det blir ju ärr även inuti och mjölkgångar blir påverkade, och du lär ju ha ärr just kring vårtgården också. Så var inte orolig, det här låter inte alarmerande!
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Orolig kring bröstcancer..2020-08-15
Hej, jag har en liten knöl under min vänstra bröstvårta, den är lite svår att känna men har ont om jag klämmer eller tar på platsen. Kan tillägga att det kommer runt mensen. Kan vara upp till ett par veckor och har varit så i kanske 1-2 år mer eller mindre. Är det vanligt eller borde jag kolla upp det snarast?
Hej, det låter inte alarmerande givet att du har känt så i en längre tid och att knölen (om jag tolkar rätt?) försvinner emellanåt. Om jag missförstått och knölen finns kvar hela tiden tycker jag ändå att du bör låta någon kolla på det; just under bröstvårtan kan det ibland vara papillom (ofarligt) som inte sällan leder till att det vätskar från bröstvårtan.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Knöl under bröstvårtan2020-08-15
Hej, ställer min fråga till Jana de Boniface.
Har tyvärr fått göra ett antal operationer för att få till en rekonstruktion.
Det har varit inkapslade proteser, fallolycka som skadat ena sidan och har en stratties där bla.
3 olika proteser har satts in i mig, nu har jag återigen en inkapsling och dessutom reaktiv lymfvävnad vilket jag inte får något mer grepp om vad det innebär mer än att det är celler som jobbar mot något men vad?
Fick reda på att jag har Allergen proteser i mig sedan 2013.
Av alla dom problemen jag har och har sökt för att få gehör för har inte mötts.
Ringde och pratade med fantastiska människor här på BRO idag som föreslog att jag skulle skriva här i frågelådan.
Har träffat plastiken nyligen igen och har nu fått dessa alternativ ...
alternativ 1. Dom gör om det inkapslade men låter det andra vara (lämna allergenprotes kvar i mig som inte får användas längre!)
Alternativ 2. Ta bort bägge proteserna och ingen mer rekonstruktion.
Jag har efterfrågat kroppseget material sen första inkapslingen, men noll gehör för det.
Så jag skulle verkligen uppskatta att få en kontakt med Jana för att få lite svar.
Hej, det låter verkligen som en jobbig resa för dig! Såvitt jag förstår har du proteser på båda sidor, det vill säga du har opererat bort båda brösten och fått rekonstruktion med implantat?
Allergans skrovliga implantat har dragits tillbaka från marknaden, men det finns inga rekommendationer att byta ut befintliga implantat (se Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi, https://www.sfep.se/nyhetsblankare-fran-sfep-angaende-allergans-brostproteser-och-risken-ovanlig-sjukdom/). Där är nog det din plastikkirurg refererar till.
Angående den sida som är inkapslad så förstår jag din önskan att byta implantatet till egen vävnad när du har genomgått ett antal revisioner redan. Här är det oerhört svårt att råda dig så här på nätet: att byta implantat till kroppsegen vävnad behöver bedömas med hänseende till hur det estetiska resultat idag är, vilka förutsättningar du har för egen vävnad och vilka risker som finns, din hälsa i övrigt, och huruvida man kan förutse att resultatet blir bättre än idag. Men jag håller med dig att upprepade kapselborttagningar sällan leder till framgång.
Mitt råd är att du ber om en "second opinion" som du ju har rätt till, eventuellt i en annan region beroende på var du bor. Låt plastikkirurgen förtydliga vad som talar för eller emot ett byte till egen vävnad, kanske det finns viktiga förklaringar?
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Bröstrekonstruktion2020-08-15
Hej!
Jag märkte igår vid duschning att jag hade en rodnad intill vårtgården samt att jag är väldigt öm, kände och där finns en knöl.
Jag blir såklart orolig då vi har cancer i släkten.
Jag har en vecka kvar till menstruation så avvaktar tills efter de för att se om det försvinner och uppsöker såklart en läkare då men jag kan ändå inte släppa tanken..
är detta ett symtom på bröstcancer?
29 år gammal.
Hej! Det du beskriver, dvs en rodnad tillsammans med en knöl och smärta, för tankarna snarare till en infektion/inflammation än till cancer. Detta kanske framförallt om knölen sitter ytligt. Så nej, jag tycker inte detta låter alarmerande, och din strategi låter klok!
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar rodnad och knöl intill vårtgården2020-08-15
Hej, har precis blivit 19 år. Har under många år varit extremt rädd att få bröstcancer då min mamma fick diagnosen när jag var ungefär 9-10 år. Efter puberteten så är mina bröst olika stora och även indragna bröstvårtor. Känner ibland i ena sidan av ett av brösten knölar som gör ont Men brukar försvinna. Men nu har det varit så ett tag. Bör jag vara orolig?
Hej! Det du beskriver låter precis som det kan vara i din ålder: brösten är ömma och ganska "lynniga", dvs de kan bli knöliga emellanåt och ändrar sig en hel del. Olikstora bröst är rätt vanliga och har inget med cancer eller cancerrisk att göra; indragna bröstvårtor kan man ha från start så som du skriver, och då är det inget tecken på cancer. Det är snarare om en utstående bröstvårta börjar dra in sig (och det då bara på den ena sidan) som varningslampan börjar lysa.
Känner du knölar bara ett tag (framförallt innan mensen) som ömmar så behöver du inte vara orolig, det är väldigt vanligt. Om du däremot har en knöl som inte försvinner och blir större, eller känns klart hårdare än de andra, så bör du kontakta vården. Och tänk alltid på att det i princip inte finns bröstcancer i din unga ålder. Skulle din mamma ha haft bröstcancer när hon var ung så kan du alltid be din husläkare att remittera dig/er till genetisk rådgivning för att sätta din rädsla i ett perspektiv, det vill säga höra huruvida du faktiskt själv löper större risk att få bröstcancer eller just inte. Kan det vara en idé för att bemöta den extrema rädsla du beskriver?
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Rädd att ha cancer2020-08-15
Gjorde en mellan/grovnålsbiopsi (vet inte vilken) för två veckor sedan och det konstaterades cancer. Fick ett ganska stort hematom. Tycker knölen känns större än innan och området lite hårdare samt lite sveda i bröstet (dock ej rött och svullet ingen feber eller så). Är detta normalt?
Hej! Det är tyvärr rätt vanligt att det blir en blödning i bröstvävnaden när man tar denna lite grövre biopsin, och allt som oftast känns stället då hårdare, tumören större, och det kan bli ett ganska rejält blåmärke ibland. Feber, dvs infektion, är mycket ovanligt i detta sammanhang. Hårdnaden kan hålla i sig längre eftersom kroppen så att säga rensar upp området, det blir som en inflammation. Detta bör gå över av sig självt!
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Mellannålsbiopsi2020-08-13
Hej!
2019 är historia men saknar en pusselbit; hur kunde 20 mm stor förtätning Grovnål påvisar invasiv duktal cancer grad II med DCIS grad II Ki67 10% vid operation 4 v senare bli till invasiv duktal cancer 33 mm stor Elston grad 3 blandad med DCIS grad 2-3 med nekros cirka hälften DCIS Ki67 30%?
Inte så att jag oroar mig, men ändå nyfiken.
Hej, nej, tumörens egenskaper har med all sannolikhet inte förändrats under dessa veckor i väntan på operation. Förklaringen handlar med all sannolikhet om ett begrepp som heter tumörheterogenitet.
En nålbiopsi är ett stickprov (!) på tumören. Man får ut vävnad från tumören, men endast en liten andel av tumören blir föremål för vår granskning. Oftast är skillnaden inte så stor, men ibland kan det se tydligt olika ut. Infärgningen för t ex, Ki67 är inte homogen inom tumören, utan kan variera i olika delar av tumören. Man talar om "hotspots". Det är på samma sätt med HER2, och i viss mån med östrogenreceptorn.
När det gäller grad, skulle egentligen en patolog svara på din fråga, men såhär har jag uppfattat att det är: Man kan inte kan använda den ursprungliga och mest tillförlitliga metoden för att fastställa grad, eftersom den fordrar att man tittar på ett större område i mikroskopet av tumörvävnaden än nålbiopsin utgör. Man ska också komma ihåg att man vid gradering mäter inte endast en sak, utan sammanväger uppgifter från tre olika mätningar. Trots att man inte kan göra detta på hela den önskvärda tumörmängden kan patologerna uppskatta tumörens grad baserat på den begränsade vävnaden i nålbiopsin. Det gör dock att graderingen blir litet osäkrare när man graderar på nålbiopsi.
Om man har analys både från nålbiopsi och sedan en operation där man inte gett preoperativ behandling emellan, använder man i första hand analysen av operationspreparatet vid beslut om eventuell tilläggsbehandling, och det är väl så det varit i ditt fall tänker jag.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Förändrades tumören på 4 veckor och blev delvis mer aggressiv?2020-08-12
Har en fråga om att äta honung och Tamoxifen samtidigt. Tamoxifen-biverkningar i form av oerhörda vallningar, svettningsattacker och tillhörande yrsel i 10 år till är inte trevligt. Min onkolog skrev ut ett recept på en psykmedicin Venlafaxin som jag ska ta i låg dos visserligen, men med otäcka biverkningar i form av uppkomna självmordstankar osv....denna medicin vill jag ej ta! Den kunde ev lindra vallningar/svettningar. Det var enda hjälpen jag fick från sjukvården.
Nu är det så att jag själv har googlat på HONUNG, och hittade att den kunde lindra värmevallnngar ev. Jag har nu provat i en vecka ungefär och redan första dagen kände jag att värme och svettattackerna minskade i antal och framförallt blev i svagare form. Jag tar en tesked ekologisk honung i ljummet vatten 30 min innan läggdags, anses vara rogivande också för sömnen skull. Inte av med besvären helt med honung men uppskattar kanske en minskning av svettning/vallning på ca 70% i alla fall. Jag får sova bättre! Så honung vill jag råda andra att prova .
Fråga 1: Kan intaget av denna dagliga honung på något sätt minska effekten av Tamoxifenbehandlingen?
Fråga 2: Sedan undrar jag över min prognos framåt , jag har vänstersidig bröstcancer sk stark hormonkänslig östrogen 85% och progesteron 90% ,intraduktal, bifokal IDC25 mm och några mm, NHG 1, lågt Ki-67 på 12,5%, HER2 negativ. I sentinel node 1 makrometastas av 1 undersökt. Jag ville ej att de plockade ut fler lymfkörtlar i armhålan för operation. Metastas-screening i DT röntgen visar ingen spridning thorax, skelett eller buk. Ska äta 1 tabl Tamoxifen i 5 år, sedan aromatashämmare Letrozole i 5 år plus nyligen påbörjad strålning. Ingen cytostatika, men erbjöds detta dock "om jag ville". Operation 11 maj 2020, Tamoxifen start 1 juli 2020 och andningsstyrd strålning start 6 augusti 2020 och ska nu få 15 ggr totalt. Räcker denna behandling tro, utan cytostatika?
Fråga 3: Är såklart orolig över Tamoxifen-biverkningar såsom blodpropp, stroke och livmodercancer av Tamoxifen , hur ofta drabbas kvinnor av dessa i % och när i behandlingen kan dessa uppstå (efter flera år eller i början)
Tack snälla för svar!
Mvh Maria
Hej, all behandling som har effekt kan ha biverkningar. Jag vet inte om du provade venlafaxin, och drabbades av det du anger eller om det är en biverkan du inte vill utsätta dig för att riskera att få. Min erfarenhet är att långt ifrån alla drabbas av detta, jag minns faktiskt inte någon som fått prova venlafaxin för vallningar, däremot har inte alla effekt, eller trivs inte med medicinen. Underlaget att använda venlafaxin är dick rimligt gott, i randomiserade studier har man sett en minskning i antalet svettningar på 40-60 %. Jag är inte medveten om att man genomfört motsvarande studier avseende honung, eller honing som Nalle Puh skulle säga. Om du upplever att det hjälper och du därigenom kan ta din tamoxifenbehandling finner jag ingen anledning att ifrågasätta ditt val, jag tror inte att det tar bort effekten av tamoxifen. Men kom ihåg att även honung (=socker) har biverkningar: karies, ökad risk för diabetes mm. Det spelar ingen roll att den är ekologisk.
Beträffande din prognos så behöver jag gissa på din ålder, jag antar att du är 45 och har menstruationer, åldern spelar inte så stor roll. I så fall är det 90 % chans att du lever och har hälsan om 10 år efter endast operationen, Med tamoxifen under 5 år blir chansen 92 %, kemoterapi hade teoretiskt kunnat öka detta till 93, 5%, en tilläggsnytta på 1,5 % vilket betyder att endast en patient av drygt 60 som tar cytostatikan skulle ha nytta av den behandlingen, vilket kan anses vara en alltför måttlig effekt. Om du sedan efter 5 år tar aromatashämmare, så förbättras prognosen ytterligare.
När man läser den största genomgången av tamoxifenbehandling som finns, den sk oxfordgruppens metaanalys så sammanfattar de bieffekterna av tamoxifen baserat på drygt 20 000 patienter att påverkan av tamoxifen på dödligheten till följd av andra orsaker än bröstcancer är mindre än nyttan i form av minskad dödlighet. Man ser förvisso ett litet antal kvinnor som drabbas av det du anger, men även om man beaktar det så överväger nyttan med behandling riskerna. Bland 10 000 kvinnor som tog tam i 5 år handlade det om i 6 som avled till följd av blodpropp och 9 till följd av livmodercancer d v s 0,5 respektive 0,9 promille, eller tillsammans 1,4 promille d v s det var ungefär 15 gånger vanligare att man förebygger ett dödsfall till följd av bröstcancer än att man drabbas av ett dödsfall till följd av behandlingen. Jag uppfattar att alla som råkade illa ut av behandlingen var äldre än 55.
Jag rekommenderar dig att ta tamoxifen.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Honung och Tamoxifen2020-08-12
I våras fick jag Neoadjuvant 12 Paklitaxel, Herceptin(4st) och Perjeta(4). Sedan 3 EC, en Herceptin, operation, mer Herceptin samt 15 strålning och nu fortsatt Herceptin. Det jag ser är att det blev en paus på 12v av min Herceptin. Fick v9 och sedan åter v21. I min behandlingsplan står det 4 Herceptin som start med cellgift och sedan 17 Herceptin Adjuvant i ett år var 3dje v. Skall jag tolka detta som 21st behandlingar totalt ?Är detta två separata behandlingar före o efter operation? Följer detta nyaste standardbehandlingen för HER2+?
Hej, Ett års behandling med trastuzumab är standard idag = 17 behandlingar givet var tredje vecka. För att du ska komma upp i det blir det ytterligare 13 trastuzumab efter operationen. Under pausen, som jag håller med om blivit ganska lång, har det dock funnits trastuzumab i ditt blod eftersom det tar lång tid för kroppen att göra sig av med antikroppar.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Behandling av HER2+ ej hormonell