Visar 10 av 5875 träffar

Återfall trippelneg

2020-05-29
Hej igen! Stort tack för stödet jag fick förut. Nu har ny konferens ändrat det tidigare negativa behandlingsbeskedet. Jag kommer nu få behandling, med enbart Karboplatin. På min korkade fråga, om jag kan dö av behandling, svarade onkologen att cyto är starkt toxiskt, och det kan man. Jag är för frågvis eller vad tycker Du? Har Du några råd att ge mig? Mvh Anna
Visa svar
Svar:
Hej Anna, nej jag vet inte om jag har något speciellt råd just nu. Det är riktigt att man kan dö av cytostatika, men det är ju verkligen inte speciellt vanligt. Vanligare är att man får jobbiga biverkningar, men de går i allmänhet över, och kroppen och knoppen återhämtar sig efteråt. Jo, nu kom jag på ett bra råd: Håll igång! Rör på dig mycket. Ut och promenera eller cykla, styrketräna gärna! Lös korsord och läs böcker!
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Återfall trippelneg

Spridningsrisk

2020-05-27
Har trippelnegativ bröstcancer och påbörjat neoadjuvant cytostatikabehandling nyligen. Jag är fast i tanken på att det kan finnas spridning som inte hittats. Jag har en tumör i ena bröstet på ca 25mm, ki67 är 48%. Inget i det andra bröstet. Biopsi har gjorts på en lymfkörtel som var förstorad och den visade inga cancerceller. Vid blodproverna som togs innan behandlingen tog man även CA 15-3 som låg på 8,7. Jag har (vill iaf) tolkat det som att det i dagsläget inte är troligt att det finns metastaser som inte hittats. Borde man göra en bredare undersökning med röntgen av andra delar? Har gjort MR av bröst redan. Går det att förutse en tumörs benägenhet att sprida sig genom att analysera den på något sätt? Går det att förutse vem som har större risk att drabbas av återfall?
Visa svar
Svar:
Hej Ja, det går att förutse en tumörs benägenhet att spridas, och att mäta det är det vi gör hela dagarna. Eller rättare sagt, det är det patologerna gör hela dagarna. De tittar på tumörens egenskaper, dess storlek och om det finns spridning till lymfkörtlarna. Efter den preoperativa behandlingen undersöker de hur mycket av tumören som finns kvar i bröstet och armhåla om man fått sådan behandling. Alla dessa faktorer ger oss ledtrådar om risken för återfall. Generellt kan man säga att om man har en tumör av den storlek som du anger och som inte spridit sig till armhålan är sannolikheten så liten att man ska hitta något på röntgen att man inte rutinmässigt gör en datortomografi för att undersöka det, samtidigt inser man förstås att det finns en viss risk för mikroskopisk spridning, och det är därför man ger medicinsk behandling utöver operationen. I ditt fall är det väl bara det faktum att tumören är trippelnegativ som kan sägas ligga dig i fatet, men även den saken kan man diskutera. Trippelnegativ bröstcancer har störst risk att komma tillbaka under de första 3-5 åren, om den inte gör det är prognosen utmärkt. Och om tumören fösvinner på cytostatikan är prognosen också utmärkt. På lång sikt kan en hormonkänslig bröstcancer ha allvarligare prognos än din. Det finns antagligen inget omedelbart behov att röntga dig just nu. Det viktigaste just nu tror jag är att du får en bra och effektiv behandling så att risken för återfall trycks ner så mycket som möjligt, och att du sedan efter behandlingsperioden kan återhämta dig och komma tillbaka till ditt vanliga liv. Det viktigaste av allt är sen att hittar en strategi som gör att du känner dig trygg i ditt friska jag. Jag tänker att det är den konst som ni fd bröstcancerpatienter utvecklar, och som vi andra inte riktigt vet hur den fungerar.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Spridningsrisk

Hur vet man att Tamoxifen fungerar?

2020-05-27
Hej! Jag är 48 år och äter Tamoxifen sedan september 2019. Jag opererades i augusti och hade en 13 mm stor invasiv duktal cancer NHG2. ER 100, PR 20, Ki67 16% (intermediärt). Her2 2+ ej ampl samt frisk SN. Jag har läst att effekten av Tamoxifen kan variera trots att tumören uttrycker hormonreceptorer. Vad beror det på och hur vet man att det fungerar? Kan (som hos mig) lägre uttryck av PR ge sämre effekt? Idag var jag på min första kontroll med mammografi och ultraljud och allt såg bra ut, vilket kändes jätteskönt. Jag kunde dock inte låta bli att fråga om det var någon uppenbar skillnad i bröstens täthet mot innan jag blev sjuk och det var det inte (jag har relativt täta bröst). Borde tätheten minskat nu när jag äter Tamoxifen? Som du hör är jag lite hispig över att det inte fungerar då det inte "går att mäta". Jag har förutom vissa slemhinneproblem inga biverkningar alls. Med vänlig hälsning Jessica
Visa svar
Svar:
Effekten av tamoxifen i den situation du skisserar går inte att mäta. Det är dock riktigt att man i någon studie sett att de som har en minskad täthet har större förebyggande effekt av medicinen än de som inte går ner i täthet. Fast å andra sidan ska man komma ihåg att det inte finns någon riktigt bra metod att mäta täthet och att detta heller inte innebär att medicinen är verkningslös i de fall som inte går ner i täthet. Den medicinering du tar är förebyggande. Du är frisk efter bröstcancer, men har såklart en liten risk att drabbas av återfall, det är denna risk som medicinen reducerar. I praktiken kan du inte vet hur effektivt det är, utan får nöja dig med att "hälsan tiger still".
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hur vet man att Tamoxifen fungerar?

Letrozol/ strålning

2020-05-27
Hej ! Har efter några dagar med Letrozol fått typ "rethosta", är det vanligt vid Letrozol? Började med strålning veckan efter, verkar som hostan blir mer då ? Är det "vanliga" biverkningar vid dessa behandlingar ?
Visa svar
Svar:
Hej, för mig är rethosta inte ngn vanlig bieffekt av letrozol. Jag uppfattar att det började före strålningen. Du har inte helt enkelt blivit förkyld? Antar att man i dessa dagar inte eller ska glömma att corona kan ge lätta symtom. Tycker inte man kan "skylla på" letrozol.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Letrozol/ strålning

Unga kvinnor och cytostatika

2020-05-27
Hej Niklas! Förstod från ett av dina svar att unga kvinnor oftare än äldre ordineras cytostatika (allt annat lika vad gäller tumöregenskaperna). Är lite nyfiken på resonemangen bakom.
Visa svar
Svar:
Hej! Man ska inte åldersdiskriminera, men det förstås samtidigt fel att inte ta hänsyn till åldern om den påverkar en individs möjlighet att tåla en viss behandling. Generellt kan man säga att äldre person har större risk att drabbas av biverkningar av tuff cytostatikabehandling än yngre. Man får förstås kompensera för den nedsättning i t ex njurfunktion som uppstår genom att ge lägre doser eftersom för en äldre person leder även en lägre dos till högre koncentration i blodet och mer biverkningar än hos en yngre person. Adjuvant cytostatika ges till till synes friska individer i syfte att förebygga allvarligt återfall och på sikt död i cancer. Cytostatikan påverkar endast risken att dö i cancer, om man är äldre har man av naturliga orsaker större risk att drabbas av andra sjukdomar och död till följd av dem. För en kvinna med bröstcancer som är 40 år gammal beror i stort sett all dödlighet (mortalitet) inom 10 år på bröstcancern (som man kan påverka med cytostatika t ex), nästa ingen dör av något annat. För en 75-årig kvinna med samma cancer är risken att dö av något annat mycket högre, kanske ca 30 % (och den risken påverkas inte alls av cytostatikan). Det är också så att även en mindre förbättring i prognosen hos den yngre kvinnan har större genomslag eftersom hon förväntas leva mycket längre tid och även en ganska liten förbättring av prognosen får på sikt en större betydelse i antal vunna levnadsår. Jag tänker att dessa aspekter gör att man bör tänka litet annorlunda när det gäller tilläggsbehandling med cytostatika i olika åldersgrupper, och att det är rimligt att inte ge cytostatika till exakt samma kategorier av patienter i alla åldersgrupper.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Unga kvinnor och cytostatika

Ki67 värde

2020-05-26
Hej! Jag undrar om skillnad mellan ki67 biopsi värdet och det från operationsfyndet ändrar prognos och grad? Jag hade 38% i ki67, fick behandling (cytostatika och herceptin) och sedan opererades. PAD visar ki67 3%. Även tumören minskade men var kvar upp till 9mm. Mikrom. i en c. n. Tack!
Visa svar
Svar:
Hej Lolo, det är med all sannolikhet prognostiskt gynnsamt om Ki67 minskar som resultat av behandlingen. Det är klart visat vid receptorpositiv och HER2 negativ bröstcancer, men jag skulle tro att det gäller även vid HER2-positiv bröstcancer. JAg tänker att man oavsett detta bör överväga att ge dig kadcyla nu istället för trastuzumab.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ki67 värde

Mammografi/ultraljud/biopsi

2020-05-25
Hej, För ett tag sedan hittade jag en knöl i vänstra bröstet. Läkaren på Vc kände också en liten knöl och skickade remiss för mammografi. Fick göra mammografi och ultraljud, förstod det som att man inget såg på dessa undersökningar. Men ska ändå göra en biopsi, är detta vanligt? Mvh Johanna (37 år)
Visa svar
Svar:
Ja, det är en helt korrekt handläggning. Trippeldiagnostik kallas det. Trippeln består av 1) palpation - det man (dr eller patient) känner med fingrarna 2) bilddiagnostik, i första hand mammografi och ultraljud och 3) biopsi. Två av dessa ska tydligt tala emot att det är ngt farligt för att man ska vara nöjd.. I ditt fatt uppfattar jag att det finns en knuta som man inte ser på mammografi, det är ett plus och ett minus. Därför måste man göra också punktionen även om det kan tyckas osannolikt (vilket det i och för sig är) att det ska upptäckas en cancer med punktionen. Om man alltid gör såhär så blir det bäst även om den sista punktionen i fall som ditt sällan leder till cancerdiagnos. Det finns exempel på att man försummat punktionen och det faktiskt varit en cancer. Det är alltid olyckligt när det blir så, mest för patienten förstås, men även för doktorn som alltid blir fälld när sådana fall granskas. Såklart ska du genomgå punktion även om sannolikheten att det ska vara cancer är låg.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Mammografi/ultraljud/biopsi

Uppföljning efter diagnos- och behandling

2020-05-25
Jag upptäckte min bc hösten-19. Op sep.mastektomi h.bröst. Diagnos: Trippelnegativ T2N1 bc basal like immunfenotyp. 1 micrometastas i axillen mkt högt Ki-67 90%.minimala härdar av DCIS grad3. Färdigbehandlad 23/1-20. Inledningsvis prat om strålning. 2 läkare för, 1 emot. Det blev ingen strålning. Cytostatika: veckovis paclitaxel+carboplatinx3, EC 75x3 var tredje v. (Bytts ut vid något tillfälle. Taxol /Taxofene 75 Docetaxel har nämnts) Mitt fall gick från onkologen tillbaka till bröstkirurgin efter behandling. Planerat återbesök juli-20! Får även Zometa,som skulle tas då. Nu har jag erhållit brev om framflyttade tider pga covid-19. Inga tider kan ges. Är det naturligt att ha så lång återkoppling ef.op? Har ett antal biverkningar att kämpa med så det är lite frågor. Ringer jag kontaktsköterska, hänvisas jag till VC hemmavid. De i sin tur hänvisar tillbaka till”de som orsakat problemen”sjukhuset ifråga. Man blir lite vilsen ibland. Obs nu är jag ingen hispig tjatkä...ing utan har bara hört av mig ett fåtal gånger. Man ger upp mao Min undran är nu om det är den normala gången? Ja inget är ju i det normala i dessa tider, men hur brukar det funka? Tack för att Ni finns💕
Visa svar
Svar:
Den viktigaste frågan uppfattar jag är hur du ska veta vart du ska vända dig. Och att du ska få ett adekvat svar på dina frågor. Jag kan förstås inte se hela bilden baserat på det du berättar, men jag kan tycka att det är en rimlig strategi att den klinik som har hand om behandlingen också har hand om uppföljningen. Så är det på många håll. Om det rör sig om saker som har direkt med behandlingen att göra kan jag förstå att VC, ställer sig undrande. Kanske en fråga för bröstcancerförbundet att driva?
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Uppföljning efter diagnos- och behandling

Antibiotika under cellgiftsbehandling

2020-05-25
Jag genomgår en dostät cellgiftsbehandling för min bröstcancer, med EC och Docetaxel och får behandling var 14:e dag. Jag tar sprutor, Zarzio, för att stärka immunförsvaret samt får profylaktisk antibiotika, Ciprofloxacin, varannan vecka. Jag tycker inte att det känns roligt att äta så pass mycket antibiotika men jag förstår att jag behöver den för att undvika infektioner. På Vetenskapens Värld har jag sett ett program som handlade om tarmbakterier där forskning presenterades som visar att antibiotika kan ha negativ effekt på både immunterapier och cellgiftsbehandlingar. Orsaken skulle vara att viktiga tarmbakterier slås ut av antibiotikabehandlingen. Min fråga är om jag kan ta tillskott av probiotika för att hjälpa mina tarmflora och när jag isåfall kan ta det. Samtidigt som jag tar min antibiotika, eller veckan då jag inte tar det? Eller kan jag ta det hela tiden? Probiotika som jag tänker på är tex Sivomixx. Eller kan probiotika ge en negativ effekt på min cellgiftsbehandling?
Visa svar
Svar:
Hej Jag är benägen att hålla med dig. När man började ge dostät behandling ingick det antibiotika på det sätt sm du säger i behandlingsregimen. Antingen följer man helt enkelt det schemat, eller så finns det något särskilt skäl som inte framgår av din fråga till att ge dig förebyggande antibiotika. I den stora studie som vi hade i Sverige (Panther) drabbades 11,5 % av patienterna med dostät behandling av feber relaterat till låga vita blodkroppar (trots ciprofloxacin). Vid standardbehandlingen (utan ciprofloxacin) var det 15,4% som fick motsvarande typ av infektion. Det verkar alltså som om behandlingen kunde förbygga vissa fall av feber, men man kan tycka att skillnaden inte är så stor, och det var ingen som råkade illa ut till följd av detta i kontrollgruppen Personligen använder jag inte förebyggande antibiotika rutinmässigt i samband med dostät behandling, utan tänker att det är bättre att ge antibiotika i de fall man får en komplikation med bakteriell infektion under behandlingsperioden (neutropen feber t ex). Jag menar att det finns tydligt negativa konsekvenser av att ge ciprofloxacin förebyggande. Du har väl en fungerande febertermometer hemma?
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Antibiotika under cellgiftsbehandling

Blöder från bröstvårta

2020-05-25
Har avslutat behandling för TNBC med op, cyto och strålning (färdig mars 2020. Så sent som förra veckan gjordes en CT av buk och thorax samt MR av bröst. Har nu i helgen upptäckt att det kommer blod från bröstvårtan om jag klämmer på den. Det är inga mängder blod utan ytterst liten droppe och det rinner inte ut av sig själv. Ser ut som blodet är klart. Inga sår eller svullnad syns och det gör inte heller ont. Det är från det friska bröstet. Kan det vara en biverkan av MR eller bör jag uppsöka bröstmottagningen för detta? Antar att de ändå hör av sig snart ang resultat av MR oavsett.
Visa svar
Svar:
Nej, det kan inte vara en biverkan av MR-undersökningen. Och det är förstås bra att du gjort en MR inte minst nu. Det skulle kunna finnas ett sk papillom som ger upphov till blödningen. Såklart ska du berätta för dem på bröstmottagningen. Jag blir inte mycket oroad av detta, men jag skulle vilja veta vad det beror på.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Blöder från bröstvårta

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss