Frågor & svar

Question 1

Jag är 76 år gammal. Pensionerat distriktsläkare.  Frisk i övrigt. Fick bröstcancer vä i juni 2021. Patologin visade invasiv tubulärt ca 19 mm. Elston grad 1;ER och PR 100%, Ki67 13%, HER2 + negativ . Inga metastas till Sentinel ganglier. Op med partiell mastektomi i juni. Fick Radioterapi 15 dagar. Därefter startade beh med AI som jag inte tål. Jag försökte i 3 mån. Jag hade bla  huvudvärk dagligen som övergick ganska snart till migrän attacker( aldrig tidigare haft migrän). Hade en del blinkande ljus och stjärnor i vä synfält. Detta gjorde mig total handikappat i vardagen eftersom jag kunde inte gå ut till ex- en dag skulle jag åka och handla och bara gå ut och fick ljus i ögon - det startade migränen. Min fråga är : Var är mina chanser utan anti hormonell behandling? Finns andra allternativ? Tamoxifen har samma biverkningar. Det finns en publicerat studie på KI professor Per Hall som beskriver bra resultat på väldig låga dos Tamoxifem . Men de säljes inte på apotek. Är det något allternativ. Han beskriver att det reducerar brösttåtthet . Hälsningar

Accepted Answer

Hej, studien av Per Hall är visserligen intressant, men kan inte ligga till grund för behandling då man inte studerat effekten avseende reduktion av återfall eller död utan endast mammografisk täthet i friska bröst. Din prognos är god även utan medicinsk behandling faktiskt, men litet bättre med. Om jag var som du skulle jag prova med tamoxifen under ett par månader som är aningens mindre effektivt än AI i ditt fall är skillnaden helt försumbar, för att se hur du mår på den medicinen. I ditt fall, med en såpass god prognos skulle jag därefter värdera biverkningarna av tamoxifen som inte alls behöver vara likadana som de på AI, och bestämma om jag skulle ta behandlingen eller ej. Kanske du kan äta tamoxifen utan mankemang!

Question 2

Hej, jag har behandlats med Tamoxifen i ca 5 år. Övergick till Exemstan i september 21. Från början hade jag galet mycket biverkningar. Fick gå igenom ett brutalt klimakterie nr 3. Har varit på väg att sluta flera gånger. För jag orkar inte mer. Tar tabletten sedan dec varannan dag. De flesta insättnings besvär har lagt sig trodde jag. Men svettattackerna kommer och går, de håller i sig någon vecka och precis när jag bestämt: nä nu tar jag inte detta gift längre, så kan det lugna ner sig ett tag för att sedan komma tbk. Jag är 56 år. Hade BC 2016, och fick äggstockscancer 2018 då jag behövde op bort båda äggstockarna och livmodern. 
Kommer dessa symtom hålla i sig? Eller kommer det att vara så här upp och ner? Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till dessa biverkningar. Tamoxifen hade äntligen börjat fungera, jag fick en annan antidepressiv medicin som äntligen började fungera. Varför vill då onkologen att jag ska byta till AI? Är det meningen att jag ska må dåligt och stå ut med det bara? Som min husläkare sa, att jag inte skulle gnälla utan får stå ut annars kan jag dö.

Accepted Answer

Hej. Det låter jättejobbigt för dig. Vad jag förstår har du erbjudits förlängd behandling och det brukar vi erbjuda till de patienter som har en högre risk att få tillbaka sin sjukdom OCH som tål behandlingen väl. Vinsten är inte jättestor även om vi ser en tydlig vinst för vissa patientgrupper, men för den enskilda individen måste vi väga in vinster med risker där livskvaliteten är jätteviktig. Trist om du blir kallad gnällig, för de besvär du beskriver är vanliga och jobbiga. 5 år är lång tid för många och då kan ytterligare 2-5 år kännas jättejobbigt. Jag tycker att du ska prata med din onkolog igen men i slutändan är det du själv som bestämmer förstås. Kanske du kan få prova tamoxifen igen och se om det går bättre?

Question 3

Hej, jag har ett Fibroadenom och de senaste dagarna har jag känt och tryckt lite omkring det och känner som en liten sträng eller avlång körtel precis bredvid min knöl. Det känns som att den lilla strängen eller vad det nu är sitter ihop med just knölen. Den är väldigt mjuk och jag skulle beskriva det som att det känns som jag tar på ett blodkärl? Eller som bubbelplast. Är detta normalt? Jag var på ultraljud för 3 veckor sedan och läkaren sa bara fibroadenom (vet dock inte om strängen var där då). Strängen sitter liksom precis vid bröstbenet (lodrätt) bara någon centimeter in mot bröstet och några millimeter under känner jag likadant fast inte lika tydligt. För två månader sedan kände jag samma sak i mitt andra bröst, som att det hoppar till när jag trycker och drar längst bröstbenet. Dessa har försvunnit i det andra bröstet nu. Kan dessa uppstå för att jag trycker och känner väldigt mycket? Har ju tryckt mycket runt knölen den senaste veckan och undrar om det kan bli irriterad under huden och dessa har kommit fram? För när jag slutade känna på andra bröstet då för en månad sen, har de ju försvunnit i det bröstet. De känns bara när jag trycker ganska hårt  och ”drar” fingret nedåt vilket gör att jag blir öm. Och ändå trycker jag när jag får ont.. har också läst något om brustet blodkärl. Jag berättade för min läkare att jag trycker och känner mycket och hon sa att det finns som en hinna över bröstet och att jag inte ska trycka och klämma hela tiden. Jag berättade att jag kände någon liten förhårdnad och de sa att jag skulle avvakta om de inte tillväxter. Ska också på en till kontroll om 5 månader då jag har flera fibroadenom i brösten. Vad tror ni? Strängen är väldigt liten och väldigt mjuk och rörlig. (22 år)

Accepted Answer

Hej!

Det låter osannolikt att det rör sig om något farligt. Om du har klämt mycket kan det ha blivit som ett blåmärke inne i bröstet som kan kännas fastare. Mitt förslag är att du låter bli att klämma på området några veckor. Om det inte ger med sig är det bra att kolla upp om du är orolig.

Question 4

Hej!

Jag har opererat bort en bit av mitt bröst pga dcis grad 3. Jag är så otroligt orolig av mig och har varit i hela mitt liv och skulle vilja ta bort mina båda bröst. Får inte hjälp hos mitt bröstcentrum eftersom att de inte anser att min oro ger rätt till detta. Jag har fått remiss att höja mina serotoninhöjande tabletter.

Jag känner att jag behöver söka mig privat men jag vet inte vart. Jag har frågat någon men de säger att jag behöver en remiss och det får jag inte av mitt bröstcentrum. Jag känner mig fast och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vart kan jag vända mig?? Jag behöver vägledning.

Accepted Answer

Hej!
Det man som patient har rätt till är den sjukvården som ur ett medicinskt perspektiv bedöms som nödvändig. Oro är tyvärr inte en indikation för att få en operation utförd varken inom den offentliga vården eller den vård som erbjuds via privata försäkringslösningar. För att en läkare ska ha rätt att utfärda en remiss krävs att denne bedömer vården som nödvändig. Den enda möjligheten att få den operation du önskar är att du, vid kontakten med den privata klinik du valt, uppger att du tänker stå för kostnaden själv. Jag har träffat många kvinnor som haft samma önskemål som du, men aldrig någon som har varit beredd att stå för kostnaden själv. Man har i stället valt andra sätt att tackla sin oro. Jag känner därför inte till någon klinik där du kan få operationen utförd. Om du väljer att gå vidare så är mitt råd att du noga kollar upp den klinik som du väljer. Har kliniken tecknat en patientförsäkring, är patienterna som regel nöjda med den vård de fått, finns det rapporterade vårdskador etc? För ett antal år tillbaka kunde oro i sällsynta fall vara en anledning till att man fick en operation bekostad av den offentliga vården. Denna möjlighet försvann då det ofta visade sig att oron  inte försvann efter det kirurgiska ingreppet. Därför hänvisas patienter idag i stället till andra behandlingar för att få hjälp med sin oro.

Question 5

Hej,
Jag är 46 år och har påbörjat behandling av Invasiv cancer NST, NHG 2. Största mått 10 mm invasivt. DCIS kärngrad 2. Extent 10 x 9 mm. R0. ER 100%, PR 100%, Ki-67 15% i medeltal. HER2-negativ. Sentinel node: 1/3 positiva körtlar + ITC i en annan körtel.

Jag funderar över om jag borde operera bort mina bröst och äggstockar (pga hormonproduktion) för att minska risk för återfall. Jag har väldigt små bröst och täta bröst. Jag har också  cystor i brösten vilket försvårar självundersökning. Tumören syntes inte heller på mammografiundersökningen. 
Väldigt orolig då det var spridning till lymfkörtel. Funderar även över om man inte borde operera bort fler lymfkörtlar.

Vänliga hälsningar
Sara

Accepted Answer

Hej, nej det räcker med det antal lymfkörtlar som opererats ut, det finns flera stora studier som bekräftar det i denna situation.  Dina äggstockar kommer troligen  att somna in under din cytostatikabehandling, och strängt taget är tilläggsnyttan av att ta bort äggstockfunktionen även om de skulle ha sådan kvar efter operationen mycket liten i ditt fall. Att ta bort det andra bröstet påverkar ju inte risken att drabbas av allvarliga återfall efter bröstcnacer, men minskar förvisso risken att drabbas av en ny bröstcancer i det andra bröstet. Det kan ibalnd vara befogat att ta hänsyn till det om den risken är tydligt ökad, t ex vid ärftlig mutation i BRCA1 eller BRCA2, men i de flesta fall måste man betrakta en sådan åtgärd som onödig. Det man kan säga om mammografi är att med stigande ålder, och i synnerhet om äggstocksfunktionen försvinner blir det en allt bättre metod att undersöka brösten eftersom bröstens täthet brukar minska efter klimakteriet.

Question 6

Hej! 
Jag vet ju att CYP2D6 hämmare ex sertralin som jag tar 100 mg dagligen inte ska kombineras med Tamoxifen. Kan inte hitta något om detta vad gäller Anastrazol. 
Har således hormonberoende bröstcancer och har börjat med Anastrazol 1 mg för 3 veckor sedan. T. Sertralin har jag tagit ett tag vilket fungerar bra mot mina psykiska besvär. 
Finns det något hinder för att jag fortsätter med dem? Läste i fass att det inte fanns studier på andra CYP hämmare men jag kan ha tolkat det fel.

Accepted Answer

Hej, grejen med tamoxifen är att läkemedlet i kroppen bildar nedbrytningsprodukter som har olika stark effekt på östrogenreceptorn, CYP2D6 som sitter i levern är inblandat i denna bildning av aktiva nedbrytningsprodukter. Detta är orsaken till att man inte rekommenderar samtidig användning av tamoxifen och läkemedel som utsläcker verkan av CYP2D6. Det kan bli en annan cocktail av aktiva nedbrytningsprodukter än den "naturliga" som man vet har effekt vid östrogenreceptorpositiv bröstcancer. Det man oroar sig för är t e x att den förebyggande effekten inte ska bli lika stor. Det är inte så lätt att visa har effekt i realiteten, och jag faktiskt inte att man kunnat visa det, men misstanken är tillräckligt för att man ska avstå från kombinationer av läkemedel som har en stark påverkan på CYP2D6. Sertralin har en lätt till måttlig påverkan vilket troligen inte spelar någon roll för effekten av tamoxifen (man har försökt påvisa detta. Om det är så att det finns ett alternativ till sertralin så kan det vara rimligt att använda det istället för den som tar tamoxifen. Man kallar detta fenomen "interaktion".  Det finns speciella läkare, kliniska farmakologer, som är specialister på dessa frågeställningar, och som är bättre än jag på satt svara på denna typ av frågor. Jag uppfattar dock att man aktivt har letat efter liknande typer av  interaktioner med anastrozol, men inte hittat sådana överhuvud taget. Och det är inte förvånande då anastozol hanteras på ett helt annat sätt i kroppen än tamoxifen. Du kan alltså utan problem fortsätta med den aktuella kombinationen om du mår väl av den!  Ja, du bör faktiskt göra det!!

Question 7

Hej!
Jag avslutade för ungefär ett halvår sedan behandling mot en mycket aggressiv tnbc. Tumören var 11 mm men med ki67 90% och spridning till en av tre lymfkörtlar. Spridningen syntes inte vid magnetröntgen och jag opererades därför innan jag fick cellgifter. Jag känner mig nu ”felbehandlad” eftersom onkologen säger att man sannolikt hade gett cellgifter först om man känt till spridningen. Nu kan jag ju inte heller få capecitabine som kanske hade blivit aktuellt annars. Jag är 43 år och förlorade min mens i början av behandlingen och jag har inte fått tillbaks den. Jag undrar om jag borde få Zoledronsyra? Min onkolog svarar bara att det kan hända att mensen kommer tillbaks. Jag har dock haft klimakteriebesvär och känner mig rätt övertygad om att den inte gör det. Borde jag ligga på mer om Zoledronsyra? Jag har små barn och är livrädd för återfall och förstår inte hur jag ska kunna hitta tillbaks till ett liv utan ständig ångest. Det enda positiva besked jag fått är att jag hade rikligt med t-celler i operationsområdet. Kan det ha någon reell betydelse? 
Jag läste också att återfallsrisken i någon liten studie hade visat sig vara något lägre vid behandling med desloratardin. Jag äter det under sommaren pga allergi men har nu fortsatt att äta det även under vintern. Kan det göra någon skada?

Accepted Answer

Hej, kom ihåg att det går bra för de allra flesta patienter som har haft trippelnegativ bröstcancer, och dessutom är det ju så att recidivrisken kraftigt reduceras efter ett par år.  Ja, det spelar roll att det fanns vita blodproppar i anslutning till tumören, det är gynnsamt och talar för att cancern svarar bättre på kemoterapi. Det står såhär om bisfonater i vårdprogrammet: "Postoperativ bisfosfonatbehandling som tillägg till gängse postoperativ behandling rekommenderas för närvarande inte till pre- och perimenopausala patienter inklusive patienter som står på GnRH-analog..." Orsaken är att man inte sett att det i den gruppen har effekt för att minska risken fär återfall.  Om mensen inte kommer tillbaka vore det bra att göra en bentäthetsmätning om t ex 3 år.

Question 8

Hej,
jag är en kvinna på 44 år som gick på min första mammografi i år. Efter ett par veckor kom det hem en lapp där det stod att de behövde komplettera för en säker bedömning och jag fick åka till sjukhuset två veckor senare.
Väl där tog de nya bilder på ena bröstet och sedan blev det ultraljud. De tittade länge och väl från armhålan och runt hela bröstet, de och var fantastiskt snälla och trevliga, frågade om jag varit förkyld (vilket jag precis hade varit, plus jobbig pollenallergi) och läkaren som utförde ultraljudet konstaterade att det var en lite svullen lymfkörtel och en liten cysta i det bröstet de kollade upp. Hon sa att det inte var något mer de behövde göra och jag fick åka hem. Jag blev så lättad att jag glömde ställa en enda fråga. 
Nu har jag blivit orolig, jag har aldrig ens reflekterat över mina bröst före mammografin men nu tänker jag på det hela tiden och är jätteobservant på om det gör ont eller spänner lite.
Min fråga är, hur säkert är kompletterande bilder plus ultraljud? Kan jag släppa det tills vidare och lita på att det inte är något fel?
Tack för er tid. <3

Accepted Answer

Första gången man går på mammografi är bilderna ofta lite svårare att bedöma eftersom vävnaden i brösten normalt ofta är lite oregelbunden och man inte har några tidigare undersökningar att jämföra med. Det gör att det är något högre risk att man återkallas för ytterligare undersökning fast man inte har cancer. Det låter som att det gjordes en noggrann undersökning i ditt fall. Om läkaren som undersökte dig hade tyckt att det fanns någon osäkerhet eller anledning till oro hade hon gått vidare med provtagning. Du fick istället ett besked att du är frisk. Jag tycker att du kan lita på det och känna dig trygg. Som alltid är det dock bra att känna över sina bröst cirka en gång per månad och att söka läkare för bedömning om man känner en knöl eller får andra besvär, även mellan screeningomgångarna.

Question 9

Hej,
Tack för att ni finns. I början av min BC-resa (Her2+ hormonell Ductal) presenterades en plan om cellgifter, antikroppar, op, strålning och tamoxifen. Efter flera avvikelser på resans väg ändrades även rek av Tamoxifen till Anastrazol och Zoladex. Detta då det skulle vara effektivare.

Jag var inte i klimakteriet när jag började resan och är det ff inte. Nu 47 år. Tagit Zoladex i 8 mån och Anatrazol i 5. 

Östradiol är nere under 70 men Östradiol känsligt vill inte ner under 10. Onkologen föreslår nu ett byte till Tamoxifen pga att det känsliga östradiolet ligger över 10.

1. Känner mig rådvill. Vilken behandling är bäst för mig och hur kritiskt är just nivån 10? Hjälper inte behandlingen när jag ligger strax ovanför? Hur lång tid brukar det ta att pressa ner äggstockarna?

2. Har även myom och är rädd att dessa växer av Tamoxifen? Och även för risken för blodpropp och förhöjd risk för livmodercancer?

3. Om jag byter till Tamoxifen behåller man Zoladexen då? 

4. Kan jag göra något för att hjälpa kroppen ta upp Zoladex och Anastrazol bättre?

5. Vad hade ni rekommenderat?

Accepted Answer

Hej, i omkring 10-15% av kvinnor som startar zoladex går känslig östradiol inte ner tillräcklig mycket. Östradiol ska vara nere innan man sätter in anastrozol eftersom det annars kan leda till ökade östradiol-värden. Man kan testa att ge zoladex med tätare intervaller. Ett alternativ är att överväga operera bort äggstockerna, alternativt att vänta med anastrozol till du kommer in i klimakteriet på naturliga sättet. Tamoxifen kan man också kombinera med Zoladex, och biverkningar som du beskriver är mycket ovanliga. Ta gärna en diskussion med din onkolog kring olika möjligheter som finns i denna situation!

Question 10

Hej,

I slutet av september så upptäckte jag en liten ärtstor knöl i min vänstra armhåla och gick till läkaren.
Jag blev skickad på svf remiss till mammografi men där kunde man inte se något konstigt och allt var bra.
Några veckor senare kände jag en knöl i höger bröst istället och gick tillbaka till läkaren igen men blev nekad mammografi denna gången.
Så jag bekostade en privat mammografi istället och man undersökte båda brösten och armhålorna med ultraljud, och man sa att knölen i höger bröst förmodligen var en fettknuta och allt var normalt i armhålorna.
Jag har inte kunnat släppa min oro kring att ingen har kunnat säga VAD detta är för något så jag gick till en annan läkare som också kände knölen i höger bröstet och skickade en remiss till mammografi där det gjordes ultraljud.
Knölen i höger bröst visade sig vara en fettknuta med hjälp av ultraljud och röntgen.
Dock hittade läkaren en förstorad lymkörtel i vänster armhåla så det togs mellannålsbiopsi på den.
Nu undrar jag om lymkörteln i armhålan kan ha missats både första och andra gången jag kollat upp brösten?
Vad kan isåfall ha hänt på 2 månader med ex spridning?
Kan två läkare ha missat lymfkörteln i armhålan eller har den kommit efteråt?
Jag har inte varit sjuk sen i början av året så det beror inte på infektion.
Jag får svar på biopsin om ca 2-3 veckor sa läkaren, jag har sån fruktansvärd ångest över om det är bröstcancer..

Accepted Answer

Det är jobbigt att behöva vänta på svar. Jag kan inte veta vad svaret kommer att vara i ditt fall, men många lymfkörtlar man tar prov på visar sig vara helt normala. 
Det går inte att säga om lymfkörteln var förstorad vid de tidigare tillfällen du undersöktes, eller om det är något som har kommit till. Lymfkörtlar i armhålorna kan också bli förstorade av alla möjliga anledningar. Det kan vara att man har en infektion i kroppen, att man har fått en vaccination, eller att man har ett eksem eller inflammation i leder på armen eller handen till exempel. Det är ju ett bra tecken att man inte har sett något i ditt bröst.

Question 11

Hej, i oktober fick jag diagnosen TNBC med Ki-67 43%. Relativt liten tumör, eller tre små, med ett större område DCIS på 65 x 35 x 20 mm. Jag har fått neoadjuvant enligt Keynote 522, pak/carbo 12ggr, med pembro var tredje vecka där tumören minskade något. Sen EC90, efter första dosen tappade jag ögonfransar, bryn osv. Efter dos två så börjat håret växa igen, efter dos 3 har jag känt av tumören, vilket jag även gjorde innan diagnos och nu har MR bekräftat att den växer. Mina frågor är, hur vanligt är det att tumören växer under neoadjuvant behandling? Vad är risken att cancerceller har spridit sig via blodet istället för till lymfkörtlarna? Hur spelar mitt Ki-67 värde på 43% in i prognosen för framtiden? 

Även om det är vanligats att den sprider sig till lymfkörtlar först så finns det ju alltid en risk att den kan ta en annan väg. Jag har förstått att risken för återfall är lika stor med en mastectomy eller lumpsectomy, men två i min närhet som nyligen gått bort i TNBC båda fick återfall efter lumsectomy som sen blev mastectomy. Så jag undrar nu när jag fått det relativt dåliga beskeded att tumören inte svarar på den neoadjuventala behandlingen om det kanske inte är smartast med en mastectomy från början?

Accepted Answer

Hej, det händer inte ofta att en brösttumör växer under neo-adjuvant behandling men ibland blir det så. Jag antar att du kommer att opereras nu inom kort? Känner inte till data att det är bättre ur onkologisk perspektiv med mastektomi eller sektorresektion, men viktigt att operationen är radikal och att du eventuellt också får strålbehandling. Svaret på pre-operativ cellgifter är troligtvis viktigare för prognosen än Ki67 vid diagnos. Det finns en risk att cancerceller har spridit sig, oavsett status i lymfkörtlerna, och för att minska risken för återfall är det viktigt att din onkolog diskuterar eventuella post-operativa behandlingar med dig.

Question 12

Hej! En undran, jag har ätit antiöstrogen i 5 år (T. Anastrozol i 4 år och nu T. Exemestan 1 år). Jag har läst att man kan ta sin medicin (Exemestan) var annan dag, halveringstiden är 27 timmar. Jag har ont/stel i höft har gränsen för benskör och tappat mycket av mitt hår, begynnande starr. Nu känner jag också en nästäppa och det känns som svullen tunga, ingen svampinfektion, jag har annars ingen allergi. Jag funderar starkt på att sluta efter 5 års medicinering.
Jag är 70 år fick en östrogenberoende tumör när jag var 31 år 1985, hade 1 lymfkörtel med ca av 7 st som togs bort. Då fick jag cytostatika, tablett Sendoxan. och mastektomi. 
2019 fick jag tumör i andra bröstet 15 x 15 mm stor duktal cancer NHG 3, radikalt op. CMA visar ER 90%, PR 25%, Ki67 80% och HER2 negativ tumör. I sentinel node biopsi 4 friska körtlar. De tog tårtbit men jag ville inte göra strålning varvid jag fick min önskan igenom med mastektomi med expanderimplantat för att slippa strålbehandling. Har ingen genetisk ärftlighet.
Ska jag våga göra tablett uppehåll efter 5 år och inte 10 år? eller varannan dags medicinering?

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att du ska prata med den läkare som sköter din behandling. Det jag tänker runt endokrin behandling (i ditt fall med aromatashämmare) måste man värdera biverkningarna mot beräknad vinst. Det är också viktigt i beslutet om man ska fortsätta med förlängd behandling. I ditt fall kanske 5 år räcker men det är bra att ta den diskussionen med din läkare och även höra med den om den tycker att varannandagsbehandling är något som ni ska prova. Sedan kanske det räcker med 8 år, om du väljer att fortsätta. Lycka till.

Question 13

Hej,
Jag opererades för hormonell bröstcancer oktober 2022, förra veckan fick jag besked om att jag har metastaser (små) i ryggraden. Mitt problem är att jag har stora problem med mina slemhinnor i underlivet. Under cellgiftsbehandlingen fick jag ständiga UVIer, de avlöste varandra tills jag fick antibiotika (jag tror det hette Furadantin) i förebyggande syfte. Jag tog en varje kväll. Jag hade också Hiprex, Blissel 2ggr/vecka, Repadina 3 ggr/vecka samt Lactal Balans 2 ggr/vecka. Dessutom smorde jag med Bepanthen eller Locobase. Plus att jag drack mycket. Allt utom förebyggande antibiotika var jag tvungen att fortsätta med efter cytostatikan för att slippa UVIer. Och nu har alltså spridd cancer konstaterats och jag sattes på en behandling av Kisqali och Fulvestrant. Efter 6 dagar kom så UVIn som ett brev på posten och jag fick pausa Kisqali och tar nu Selexid. Min fråga är om det inte finns någon motsvarighet till Kisqali som inte är så aggressiv mot slemhinnorna i underlivet, alternativt något effektivt hjälpmedel att ta för att skydda slemhinnorna. Jag kommer inte att klara Kisqali utan att få ständiga UVIer och är nu jätteorolig för det här. Finns det något att göra? Min läkare verkar inte känna till något, och det kanske inte heller finns. Men det måste ju finnas fler än jag som har besvär med slemhinnorna i underlivet, det kan inte vara så jätteovanligt.  Så att man försökt hitta en lösning menar jag. Vad kan ni råda mig till i det här fallet? Det känns fruktansvärt jobbigt att inte kunna ta en behandling pga biverkningar när jag vet att cancern är spridd. Det känns skrämmande. 

Mvh
Bibi 72 år

Accepted Answer

Hej, oj vad jobbigt för dig. Tror att det är båda fulvestrant och kisqali som kan bidra till detta problem. Jag undrar om du inte ska träffa en gynekolog eller uro-gynekolog för att bli undersökt och diskutera olika möjligheter.. Din onkolog kan förhoppningsvis skriva remiss för det. Hoppas det lugnar ner sig!

Question 14

Fick bröstcancer för ca ett år sedan. Tumörbildande DCIS grad tre (mätandes 6 cm) med nekros samt microinvasioner i hela tumörområdet. Varken förstadium eller microinvasioner var hormonkänsliga (ER och PR 0%). För DCIS var HER2: 3+ (HER2 och KI67 kunde inte mätas på invasiva foci). Opererad med LICAP samt re-operation då operationen inte var radikal. Har också fått strålning. 

Jag har nu fått rekommendation av gynekolog om Mirena hormonspiral pga blödningsrubbningar. Bröstmottagningen har i remissvar angett att det inte  finns kontraindikation för hormonspiral. Trots det känner jag en kraftig olust att sätta in en hormonspiral och har flera funderingar.
 
Bedöms det ok med hormonspiral för att min bröstcancer inte var hormonkänslig? Har jag enbart en förhöjd risk att få samma sorts cancer? Är risken för en hormonkänslig bröstcancer i så fall på samma nivå som för en kvinna som inte haft cancer? Är min oro obefogad? 

Jag undrar också över DCIS. Jag förstår att histologisk grad, ung ålder, HER2-positivitet, utbredning (större än 5 cm) och microinvasioner är faktorer som är sämre. Men påverkar det risken för återfall eller ny cancer? Om ja, är det då i huvudsak en ökad risk för samma ”sort”?

Accepted Answer

Hej, vad gäller Mirena-spiralen är det nog en försumbar koncentration av östrogener som kommer in i blodet. Det finns spiraler som innehåller ännu mindre hormoner, te Kyleena. Hör med din gynekolog om det kan vara ett alternativ. 
Vad gäller återfall - man kan drabbas av ett recidiv av samma cancern eller en ny cancer. Den sistnämnde risken ligger något högre när man tidigare har behandlats för DCIS eller en invasiv cancer. Egenskaperna på första tumör och recidiv, men även mellan första tumör och en andra tumör kan skilja sig. Därför brukar man ändå avråda kvinnor som har behandlats för en ER-negativ tumör att ta läkemedel eller preparat som innehåller östrogen. Jag hoppas att det var ett tillräckligt konkret svar på dina frågor!

Question 15

I somras kände jag en klump/knöl i mitt vänstra bröst djupt inne vid typ revbenen. Sedan kände jag den inte igen (glömde även bort den), fram tills för 3 veckor sedan då jag upptäckte den igen. När jag samma dag tittade på brösten i spegeln såg jag en tydlig indragning precis bredvid/ovanför vänster bröstvårta. Jag blev genast väldigt orolig och kontaktade vårdcentralen dit jag fick komma nästkommande dag. Läkaren där kunde inte känna den klump jag känner utan trodde det var ett revben eller en muskel men skickade en remiss för mammografi ändå eftersom att jag känner något.
Indragningen kunde hon inte se alls. I efterhand har jag upptäckt att det beror på att den endast syns när huden är helt slät. Så fort den styvnar lite syns indragningen inte alls.
Jag har alltid haft ganska platta bröstvårtor, vilket även gjorde det lite krångligt med amningen i början när min snart 4-åring föddes. Jag har 2 barn varav den yngsta fortfarande ammar. Vänster bröst är dock det bröst som det ammas minst på och det är en tydligt skillnad i storlek på brösten.
Jag tror att det alltid sett ut som indragningar runt bröstvårtorna när jag legat ner när jag var yngre, men jag kan inte minnas att jag någonsin sett det när jag lyft armen förut.
Jag är så rädd just nu att det ska vara cancer och att mina barn ska behöva växa upp utan mig.
Det jag undrar över är dock om det kan finnas naturliga orsaker till att det finns en indragning på bröstet?
Tex om sådant kan ske pga graviditet och amning eller om det är så att det alltid är cancer när man har en indragning?
Jag undrar dessutom om det är positivt att den inte syns när huden styvnar eller om det bara döljer det då.

Accepted Answer

Hej!

Nej, det är långt ifrån alltid som det är cancer om man ser en indragning. Med tanke på att läkaren på vårdcentralen inte kunde se någon egentlig indragning är det osannolikt att det är cancer i ditt fall. Men det är bra att kolla upp det.

Question 16

Hej! Jag har ätit letrozol och fått zoladeximplantat sedan sommaren 2022. Nu har jag pratat med en läkare på Onkologen och han sa att jag kunde få zoladex var tredje månad istället för var 28:e dag. Toppen, tänkte jag, men nu såg jag att ni svarat här att zoladex var tredje månad inte är godkänt för kvinnor utan för män, samt att det inte är säkert att östrogenproduktionen trycks ner tillräckligt med detta tremånadersimplantat jämfört med enmånadersimplantatet (svaren var från 2021). Läkaren (som var en överläkare) menade att det hänt mycket sedan jag fick bröstcancer och att det inte skulle vara någon sämre effekt med detta tremånadersimplantat. Han nämnde dock ingenting om att detta var ett implantat för män och inte för kvinnor. Hur ska jag ställa mig till detta? Kan jag lita på att tremånadersimplantatet är lika effektivt som enmånadersimplntatet? Eller borde jag ringa och be att få nytt recept på implantat var 28:e dag? Jag kan samtidigt känna att det känns väldigt konstigt om en överläkare på Onkologen rekommenderar något som inte är lika bra... Vad säger ni?

Accepted Answer

Hej. Det är lite svårt att svara på ett bra sätt då jag inte vet hela bilden, tex din ålder. För en kvinna som inte kommit in i klimakteriet ger vi 1-månadsimplantat med zoladex när vi vill använda aromatashämmare, tex letrozol. Det är viktigt att ha en hämning av äggstockarna för att letrozol ska fungera. Vi brukar också kolla östrogennivåerna regelbundet, de första 2 åren, för att säkerställa att östrogennivåerna inte är för höga - då blir behandlingen med letrozol ganska verkningslös. Om man byter till ett 3-månadersimplantat, vilket vi kan använda i speciella situationer (tex att kvinnan kanske var väldigt nära klimakteriet när behandlingen startade) blir det särskilt viktigt att ha koll på östrogennivåerna så att de inte blir "för höga" i skarven mellan två sprutor (zoladex). Varför man valt att byta i just ditt fall kan jag inte svara på så det är därför också svårt att ge en rekommendation. Den som får zoladex och tamoxifen behöver inte kontrollera östrogennivåerna på samma sätt då tamoxifen har en annan verkningsmekanism.

Question 17

Hej, 

Jag var 35 år vid insjuknande. Tumören var ca 5 cm och ”Biopsin vänster bröst visar invasiv NST närmast NHG2. ER 80%, PR 80%, Ki-67 25% och HER2 3+ vidare utbredd DCIS med ställvis komedonekros.” Jag har även CHEK2. 

Behandlades med cellgifter, operation, strålning och trastzumab (phesgo). Efterbehandlingen är enbart Tamoxifen. 

Jag uppfattade min första läkare som att vi testar om tamoxifen är ”tillräckligt” och sen ser om zoladex behövs. Inga prov har tagits för att mäta östrogenet i blodet. 

Jag har fått tillbaka mens sedan cellgifterna och den är regelbunden. Jag har nästintill inga biverkningar av tamoxifen. Jag funderar mycket kring om tamoxifen är tillräcklig efterbehandling och upplever att de läkare jag frågat efteråt antingen inte förstår frågan (och tror jag vill slippa tamoxifen) eller bara säger att tamoxifen är tillräckligt utan att förklara varför. 

Kan ni snälla förklara för mig varför det är okej att ha mens när min tumör var ”trippelpositiv”? Har jag inte då för mycket hormoner i kroppen? Eller hur bedömer man behov av zoladex? 

Jag vill absolut inte få återfall.

Accepted Answer

Hej. Det som är bra med Tamoxifen är att även om man har hormoner i kroppen (östrogen) fungerar medicinen, dvs tamoxifen blockerar att östrogen tar sig in i kroppen, oavsett hur mycket östrogen det finns i kroppen. Det är dock inte ovanligt att vi erbjuder behandling med Zoladex även till de som får Tamoxifen, särskilt om man är "yngre", som du tex. Nu vet jag ju inte hur långt tid som gått sedan du började med Tamoxifen, men jag tycker att du kan ta det en vända till med din läkare, och var tydlig med vad du menar (vilket du säkert redan har varit, men ibland kan vi ändå missförstå varandra). Be också läkaren förklara varför just du inte bedöms behöva Zoladex om det fortfarande blir slutbedömningen, det kanske finns en förklaring. Man kan också begära en second opinion. Det finns risk för mer biverkningar med tillägget av Zoladex men ingen vet hur just du reagerat förrän du fått prova.

Question 18

Jag gick på mammografi och fick svar att allt såg bra ut. 3 veckor senare har jag en knöl i vänster bröst och ringer till bröstenheten. Jag blev avvisad besök då jag nyss varit på mammografi och de bad mig avvakta. Knölen är fortsatt kvar efter 2 veckor till och jag ringer igen och kräver en tid. Jag får vänta 4 veckor till pga brist på personal under sommaren. Jag får sen komma på ett besök och bli inbokad på ett till besök för ultraljud och biopsi. Svar kommer ca 1 mån senare och jag har bröstcancer. Efter beskedet blev jag inbokad snabbt för operation och fick sen vänta ca 7 veckor för behandling. Vid frågan hur cancer kunde missas av mammografin fick jag till svar att den ser inte alltid cancern eller spridningen.
Frågan nu är, vid koller för bröstcancer känner jag mig absolut inte säker att få mammografi då den missade min cancer. Kan tillägga att det här är andra gången jag får cancer, då jag haft sköldkörtelcancer som 12 åring. Opererade bort hela sköldkörteln vid 13 års åldern.
Jag läser även i min bröstcancer grupp att flera kvinnors cancer missats av mammografin och även spridningen av cancern , alla nekas annan undersökningsform än mammografi. Varför är det på detta vis?  Flera försöker söka vård i andra länder då de är livrädda att cancern kommer tillbaka och missas igen.
Man ska väl inte behöva söka vård utomlands pga att vården här nekar cancer patienter alternativ undersökningsmetod?

Accepted Answer

Hej
Det finns en liten risk att en cancer kan missas vid mammografiundersökning. Därför ska man alltid söka vård för bedömning när man känner en ny knöl i bröstet, även om man nyligen har gjort en undersökning. Det var bra att du gjorde det. Kontrollerna med mammografi efter behandlingen är ändå viktiga, och det är bra att delta i de kontroller som du kallas till.

Question 19

Hej! Jag har funderingar kring vitaminer/ antioxidanter. Op för Duktal ca för ett år sedan. 1 metastas av 9 borttagna lymfkörtlar i axill. Cellgifter samt strålning efter det. Stå nu på tbl Letrozol samt Ribociklib. Enl op bröstkirurg stod jag på riskbedömning 2. (Men läste någonstans i journalen efter op kommentaren "hög risk" efter ytterligare analysering av det bortopererade som blev skickat till och utfört av annan enhet.)

Lyssnade häromdagen på en onkolog och en bröstkirurg som var gäster i SR P4 extra. Bröstkirurgen nämnde att bl.a C-vitamin påskyndar tumörtillväxt. Denne bröstkirurgen nämnde även E-vitamin. Jag lägger på både rönnbär och svarta vinbär på min fil varje morgon. Äter även mycket sötmandel och vissa andra nötter ibland för att motverka kramp i benen. Eftersom sötmandel innehåller   mycket E-vitamin blir jag fundersam. Efter det läste jag på kring forskning om detta, både utfört hos US KS samt även en stor amerikansk. Dessa forskningar avser visserligen intag av vitaminer i form av kosttillskott, ffa påvisades hög risk hos rökande lungca-pat.Men även inom bl.a. bröstca, magca . Så nu ställer jag mig plötsligt frågan om även mitt intag av minst ett tiotal sötmandlar, 3 st rönnbär (vinterhalvåret), samt ett högre antal svarta vinbär dagligen gör mer skada än nytta i mitt fall, även fast dom inte är i form av kosttillskott...

Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej,
Cancerfonden har en text om komplementär medicin där man kan läsa om kosttillskott mm. Det korta svaret på din fråga är att det kan vara olämpligt med extrakt och koncentrerade kosttillskott i tablettform beroende på att det kan interferera med effekt av läkemedel. Så länge det är vilken mat du äter så tycker jag du kan fortsätta att äta det du mår bra av.

Question 20

Hej, jag är 24 år. Jag upptäckte en oval, ca 2-3 cm stor, väldigt rörlig, smärtfri och ganska mjuk knöl i ett av mina bröst. När jag väl började känna helt frenetiskt kände jag även en annan pytteliten i samma bröst och två andra pyttesmå i andra bröstet. Alla känns samma och sitter på typ samma ställe (yttre, övre kanten av brösten). De sitter horisontellt, alltså med med kortsidorna mot bröstvårtan/armhålan. 
Jag var hos läkaren idag och han sa att den känns godartad, men att han måste skicka remiss ändå. Detta gjorde mig extremt rädd då jag hade förväntat mig att han skulle säga ”detta är ofarligt, du kan bara glömma den” typ. 
Mina frågor är, hur stor risk är det att detta är farligt? Svara gärna i procent om det är möjligt. Vad kommer hända nu? Måste jag göra mammografi och biopsi? Räcker det inte med ultraljud då jag är livrädd för biopsi och mammografi. Hur lång väntetid brukar det vara (göteborg)? Får man besked efter ultraljud direkt? Jag behöver lugnande besked då jag bara gråter och gråter, kan inte jobba och plugga pga ångest och jag har inte ens fått tid för undersökning än….

Accepted Answer

Hej!

Håller med om att det låter som godartade bindvävsknutor, så kallade fibroadenom. Det är en väldigt låg sannolikhet att det rör sig om cancer. Din läkare har dock agerat helt enligt riktlinjerna, då knölar i bröstet ska utredas med så kallad trippeldiagnostik, dvs att man känner på brösten, gör bildundersökning (oftast med mammografi och ultraljud) och tar ett vävnadsprov på knölen. Då du är såpass ung tror jag inte att de kommer att göra en fullständig mammografi, men de brukar oftast vilja ha åtmintonde en bild. Jag vet inte hur väntetiderna ser ut i Göteborg, men förhoppningsvis kan du, då det med allra största säkerhet rör sig om godartade förändringar, koppla bort oron så mycket som möjligt så att du kan leva på ungefär som vanligt.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Frågor om journalant. och efterbehandling

Om efterkontroller och återfallsrisk, mm.

Förvirrad

Risk för återfall och spridning

Infektionsrisken under cellgiftsbehandling

Stort område med DCIS

Lymfödem och corona?

Zoledronsyra vid icke spridd cancer

Prognos?

Samband bröstcancer och prolaktinnivåer

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss