Frågor & svar

Question 1

Hej! Jag har nu fått höra att  risken för att sköldkörteln blivit skadad vid strålbehandling är stor. Och att man inte märker något alls förrän upp emot ett halvår senare? Min sista dag  (fem dagar - tre veckor)  för andningsstyrd strålning var den 26 april 
Så klart jag blev rädd. Hur stor är risken?? Min läkare har öht inte nämnt något alls om den biverkningen/risken?  Så här står det bl.a. i min journal:
Opererad 230124 för en pT1N1 luminal HER2 negativ bröstcancer. 
HER2 2+ men ISH negativ.
Vänstersidig bröstcancer, adjuvant behandling. Hals, fossa, infra- och supraklavikulärt axiller utan anmärkning. 
Extern strålbehandling mot vä bröst + reg lgll inkl IMN 1-3, DIBH. 2,67 Gy x 15, till totalt 40,05 Gy  

Jag kommer att ställa frågan till min läkare så småningom men just nu tror jag att jag får snabbare svar från er.

Accepted Answer

Hej. Det brukar inte bli någon betydande stråldos mot sköldkörteln vid strålbehandling av bröstcancer.

Question 2

Jag opererades för bröstcancer 2018 och efter operation och röntgenbehandling har jag behandlats med Anastrozol. Då sas det att jag skulle ta dessa tabletter i 5 år. Senare har jag läst att det skulle vara bättre att fortsätta i ytterligare 5 år. Vad säger ni? 

I det årliga brev jag fick från sjukhuset i november 2022 uppfattar jag det som om behandlingen skulle avslutas i slutet av detta år. Jag fyller 86 i sommar.

Accepted Answer

Hej. När det handlar om aromatashämmare (anastrozol tex) ger vi idag ibland behandling ytterligare 2-3 år. Man kan också välja 5 år Tamoxifen efter 5 år aromatashämmmare. Vad som gäller för dig beror på vilken riskprofil din cancer hade. Du får diskutera för och nackdelar med din läkare, när det blir dags. Du kan kontakta din vårdgivare och fråga upp hur det blir för just dig.

Question 3

Hej!
Jag är 47 år och har behandlats med Tamoxifen sedan september 2018. Gjorde då mastektomi, cellgiftsbehandling och strålning. Hormonkänslig cancer DCIS. 
Nu har det snart gått 5 år och sooom jag har längtat till den dagen. Tiden med Tamoxifen har varit jättetuff. Mycket biverkningar i form av stor trötthet, vallningar, stelhet, förändrad sinnesstämning/humör, ingen sexlust överhuvudtaget. Jag har gjort allt för att ge kroppen och mig själv en chans att må så bra som möjligt. Äter regelbundet och till största del hälsosamt, tränar regelbundet, sover 8-9 timmar/natt, ger mig själv tid för återhämtning och saker jag tycker om att göra. 
Men på grund av trötthet/matthet är jag ofta tvungen att välja bort aktiviteter, människor och tillfällen då jag helt enkelt inte orkar. Min man och jag har ett fint äktenskap men det är en stor sorg för oss båda att min sexlust helt enkelt inte existerar längre. Har motiverat det så för mig själv att det är en begränsad period och eftersom att alternativet är en större risk för återfall, ja då är det inte ett val jag behöver fundera över. Jag kör på och gör allt jag kan för att få vara kvar i mitt fantastiska liv med mina barn, barnbarn, man och alla andra som jag älskar. 
Men…så läste jag nyligen att det är många som rekommenderas att fortsätta behandlingen med Tamoxifen även efter fem år och att vissa som slutat fått cancer tillbaka efter avslutad behandling med Tamoxifen. 
Luften har gått ur mig och jag känner mig så otroligt nedstämd av detta. Så jag förstår att det är individuellt men undrar… Är det troligt att jag blir rekommenderad fortsatt behandling? Finns det alternativ till Tamoxifen som ev har mindre biverkningar? Kan man äta en lägre dos och på så sätt få lindrigare biverkningar men ändå ett gott skydd? Finnes det någon ny tillförlitlig forskning inom detta område?
Älskar mitt liv och har stort stöd på alla sätt men jag är så trött på att inte känna igen mig själv. Att inte känna lust till mannen jag älskar och i normala fall åtrår mycket. 
Tack för ert fina arbete 💕

Accepted Answer

Hej. Jag brukar tänka såhär: hur mår patienten på den behandling den får, i detta fall Tamoxifen? Hur stark är indikationen för fortsatt behandling i ytterligare 5 år? Eller ska det bytas till aromatashämmare i 5 år (om patienten är postmenopausal). OM patienten mår bra så kan man fortsätta behandlingen men om man inte mår bra på behandlingen och kämpat på i 5 år kanske det kan få räcka? Jag gissar att man kanske föreslår det, då du fått cytostatika. Ett alternativt (om du slutat menstruera) kan vara att prova aromatashämmare, men den diskussionen får ni kanske ha vid ett eventuellt erbjudande om fortsatt behandling. Oavsett om du fortsätter eller inte kommer det alltid finnas en liten risk kvar att sjukdomen kommer tillbaka, så förlängd behandling tar inte bort risken helt, men minskar det lite lite till.
Berätta hur du har det för din läkare/sjuksköterska och så får ni komma överens om en strategi som passar dig och ger dig bra livskvalitet.

Question 4

Hej, jag undrar hur prognosen för specifikt metastaserad hormonkänslig her 2-negativ bröstcancer ser ut idag? Jag behandlas med ibrance och letrozol under ett år med regelbundna kontroller. Mina metastaser i lungor har krympt till knappt synliga och i nyckelbenet har jag tumör som även den svarat bra hittills. Min läkare ger mig inte svar.

Accepted Answer

Hej. Det är inte en så lätt fråga att svara på, då det varierar så mycket mellan individer. Den som har en metastaserad bröstcancer som är hormonkänslig och HER2-negativ kan ha god effekt på behandling i många år, ibland över 10 år. Jag kan förstå att det för din läkare är svårt att ge ett svar.

Question 5

Hej, Jag har metastaser i lunga och nyckelben och har nu svarat bra på hormonbehandling på mycket kort tid att tumörerna i lungan inte längre syns på röntgen. Jag läste någonstans om de är mikroskopiska att det finns en minimal chans att få bort cancern helt och hållet, åtminstone under långa perioder. Är ett sådant utfall inte möjligt för mig utifrån att jag även har spridning i skelett? Hypotetiskt sett, om metastaserna i lungan försvinner, skulle jag kunna operera bort nyckelbenet och hoppas på att förloppet framåt blir så långsamt det bara kan?  Anledningen till att de inte opererar den lokala spridningen i nyckelbenet säger läkaren framförallt beror på spridning i lungan.

Accepted Answer

Hej. När det finns flera metastaser i lungor och även metastas i skelett är det inte så sannolikt att idag kunna bota bröstcancersjukdomen. Däremot finns det behandling som kan ge lång tid med begränsad sjukdom, där tex de som finns i lungorna inte syns på röntgen.

Question 6

Hej,

Jag är 43 år och genomgick min cellgiftsbehandling i början av 2021 då min mens också försvann. Började med Tamoxifen i Augusti 2021 (nästan 2 år nu). Har inte haft mens över huvud taget, men gjorde en gynundersökning nyligen då läkaren konstaterade att jag har aktivitet i båda äggstockar och nu har jag fått mens igen. Jag fick hösten 2022 minska dosen Tamoxifen (äter bara varannan dag nu) då jag kämpade med svåra biverkningar. Funderar nu väldigt mycket på mängden östrogen min kropp producerar och om den lägre dosen Tamoxifen fortfarande är verksamt och ger skydd då jag uppenbarligen fått tillbaka min mens?

Accepted Answer

Hej. Det är svårt att veta om det är den minskade mängden tamoxifen eller inte, som bidragit till att menstruationen kommit tillbaka. Det är inte ovanligt att den gör det, även om man äter den ordinerade "normal-dosen".

Question 7

Hej,
Jag hade bröstcancer (lobulär cancer) 2020, opererades (mastektomi) samt efterbehandlingar i form av cellgifter och strålning. Äter nu tamoxifen sedan hösten 2020. Jag fick förfrågan att delta i onkogenetisk studie vilket jag ville, då vi har flera i släkten som har haft eller har bröstcancer. Min mamma har bröstcancer (lobulär/spridd sedan flera år tillbaka, men letrozol håller henne i liv), morfar (avliden 1990) med tjocktarmscancer, morbror i liv ( har haft tjocktarmscancer/efterbehandlingar), kusin till min mor i liv (tidigare lobulär cancer), 2 fastrar till min mor över 90 år gamla och har tidigare haft (bröstcancer/lobulär). Deras far, dvs. min mors farfar avled i magsäckscancer i 70 årsåldern. 
    Min fråga är: jag har nu blivit erbjuden MR-scan och mammografi, vilket jag tackat ja till. Jag är 47 år gammal. Läkare vill även att jag ska genomgå gastroskopi. Jag klarar utan problem alla behandlingar som jag fått tidigare, men har ett trauma sedan barndomen då jag höll på att kvävas. Jag klarar inte av gastroskopi utan narkos då processen skulle vara en skräckupplevelse. Det skulle med andra ord inte hjälpa mig med lugnande i denna fråga. 
       Min fråga är därför kan man få narkos för detta, pga av att traumat skulle utlösa panikattack i vaket tillstånd fråga 2) behöver jag operera bort hela magsäcken? Ska detta göras omgående pga av genen? I så fall kan man ju skippa gastroskopin och direkt plocka bort hela magsäcken. Om det ändå förväntas göras på sikt är det då inte bättre att göra det innan jag fyllt 50. 
      Min släkt är väldigt stor då min mor har fem syskon. Har också själv barn, vilka de lovat ska få ta blodprov för att se om de har genen när de blir vuxna. Ska alla som har genen, inklusive deras barn (mina kusiner) ta bort sina magsäckar och bröst? Hur ser rekommendationerna ut? Specialisten som jag talat med föreslog 1) magsäcken först 2) mitt andra bröst senare, då jag äter Tamoxifen som funkar för mig trots flera biverkningar kan jag stå ut. Men pga av ryggproblem (diskbråck) skulle det underlätta för mig att ta bort det andra bröstet också för att få balans i kroppen/ryggen.
    Jag gör allt vad jag kan för att sköta mig, har aldrig druckit eller rökt, måttlig med mat och rör på mig. Kan jag göra något mer för att motverka min CDH1 gen?  Tack på förhand! Vänliga hälsningar Erika

Accepted Answer

Hej, du skriver inte att man har hittat en ärftlig mutation i CDH1, som också kallas "E-cadheringenen", hos dig men jag gissar att det är på det sättet. Ärftlig mutation i CDH1 är en sällsynt orsak till ärftlig bröstcancer i vår del av världen. I Nya Zeeland är det dock inte helt ovanligt då det finns en mutation som fned en ökad risk för en speciell typ av cancer i magsäcken, "diffus magsäckscancer", och även en ökad risk för lobulär bröstcancer hos kvinnor. Riskerna är så pass höga att man rekommenderar regelbunden uppföljning (årliga gastroskopier med biosier för magen och MR/mammografi för brösten) av båda dessa organ. Riskreducerade operationer är också en möjlighet, men var och en måste förstås fatta ett individuellt beslut om den saken efter att ha fått tydlig information. Man bör kunna få sova under en sådan gastroskopiundersökning av magen då det är en mycket angelägen undersökning att utföra. Det behövs kanske inte narkos som vid en operation, men stark medicinsk behandling som gör att man somnar under undersökningen. Även om du tänker dig en operation så är det rimligt att först göra en gastroskopi. Beträffande i vilken ordning du ska ta itu med mage och bröst så tycker jag att det du har blivit föreslagen låter rimligt. Magen först och bröstet sen.

Question 8

Hej,

Jag är axillutrymd och har pga det fått en nervskada som orsakar vingscapula. Då jag får mkt ont i axeln/överarmens muskler pga detta erbjuder ortopedläkaren dels att göra en EMG-EnEG samt en injektionsbehandling av kortison mot en eventuell internal impingement.

Min fundering är nu om det finns någon risk med dessa undersökningar/behandlingar och om det kan orsaka eller öka risken för lymfödem i armen? 

Vänligen Viktoria

Accepted Answer

Hej!

Jag kan inte se att de åtgärder som föreslagits riskerar att öka risken för lymfödem.

Question 9

Har läst detta i min journal nu men skall inte träffa läkare förrän om 2,5 vecka och undrar vad nedan betyder?

Bild- och funktionsdiagnostik
Har nu varit på ny mammografi där man ser ett 5 mm stort område med mikrokalk
vänster bröst klockan tolv, M2.
Ultraljud visar ett 5 mm stort område med högekogena mikroförkalkningar vänster
bröst klockan tolv, U2.

PAD/cytologi
Biopsier visar cylindercellshyperplasi med atypi, B3.

Multidisciplinära vårdkonferensens rekommendationer
Exstirpationsbiopsi efter indikering.

Accepted Answer

Hej!

Enligt svaret ovan har man inte sett någon cancer men lite cellförändringar och tycker därför att man ska ta bort hela förändringen för säkerhets skull. Men det är bättre att du får mer information på ditt läkarbesök.

Question 10

Hej!
Jag är 77 år. Är kvinna. Mina två systrar är båda avlidna. Min yngre dog i bröstcancer vid 63 års ålder. Min äldsta dog i höstas av konsekvenserna av bukspottkörtelcancer. Jag själv screnas en gång om året då jag har några så kallade IPMN (slemproducerande cystor) i bukspottskörteln. 
Jag kände i november -22 en knöl i bröstet. Fick tid för undersökning. Mammografi gjordes. Man hittade avvikande celler i cellprovet. Ultraljud gjordes i två olika omgångar då man även tog biopsier. 3 styck varje gång. Totalt 6 styck. Inget fynd gjordes. Det beslöts ändå att göras en operation, vilket skedde den 13 december. Man tog en tårtbit. Det visade sig vara DCIS. Enligt rapporten från onkologen var den radikalt borttagen. Jag fick sedan strålning vid 5 tillfällen. Ur journalen: ”Patient som är opererad i mitten av december 2022 i höger bröst och det visade en radikalt avlägsnad DCIS grad 2 med 26 mm med komedonekroser”.
Det har hela tiden varit jobbigt med området kring ärret efter operationen i december. Jag fick tid för en undersökning i maj i år. Mammografi gjordes. Man tog cellprov det visade sig vara A-typiskt. Ultraljud gjordes samt biopsier togs. Inget fynd hittades. Jag har jättesvårt att känna mig trygg med vetskap om utfallet av förra gången då man var övertygad om att det inte var något och så visade det sig vara förstadium. Det blir så mycket dels att oroa sig för cystorna i bukspottkörteln och för att det kan eller kommer att bli bröstcancer. Jag har bett att få träffa läkare och har fått tid den 19 juni. Det var dock inte planerat någon uppföljning utan jag fick säga till om att få träffa läkare. Behöver det inte följas upp? Dels på grund av A-typisk dels på grund av att biopsierna absolut inte är heltäckande. 
Anteckning i journalen på det sista fallet, nu i maj/juni lyder:1. ” En konsistenökad förändring ärrnära höger bröst”.  2. ”Man har kodat 2 bilateralt med mammografi och med ultraljud 3 på höger och 1 på vänster sida. Motsvarande ärrområdet och palpfyndet ses en 15 mm stor oklar förändring som man tagit cytologi på. Axiller u.a. 3. ”Corebiopsi är helt benign. Man ser skleros vilket kan stämma väl med röntgenfyndet”

Jag är jättetacksam för svar och stöd har jättesvårt att koppla bort det hela. Det vore underbart om det jag fick svar innan måndagen då jag skall träffa läkaren men förstår att det är att begära för mycket. Min sambo sedan över 30 år har sedan ett antal år Parkinsons vilket inte gör det hela lättare.

Accepted Answer

Se tidigare svar på samma fråga.

Question 11

Hej!
Jag är 77 år. Är kvinna. Mina två systrar är båda avlidna. Min yngre dog i bröstcancer vid 63 års ålder. Min äldsta dog i höstas av konsekvenserna av bukspottkörtelcancer. Jag själv screnas en gång om året då jag har några så kallade IPMN (slemproducerande cystor) i bukspottskörteln. 
Jag kände i november -22 en knöl i bröstet. Fick tid för undersökning. Mammografi gjordes. Man hittade avvikande celler i cellprovet. Ultraljud gjordes i två olika omgångar då man även tog biopsier. 3 styck varje gång. Totalt 6 styck. Inget fynd gjordes. Det beslöts ändå att göras en operation, vilket skedde den 13 december. Man tog en tårtbit. Det visade sig vara DCIS. Enligt rapporten från onkologen var den radikalt borttagen. Jag fick sedan strålning vid 5 tillfällen. Ur journalen: ”Patient som är opererad i mitten av december 2022 i höger bröst och det visade en radikalt avlägsnad DCIS grad 2 med 26 mm med komedonekroser”.
Det har hela tiden varit jobbigt med området kring ärret efter operationen i december. Jag fick tid för en undersökning i maj i år. Mammografi gjordes. Man tog cellprov det visade sig vara A-typiskt. Ultraljud gjordes samt biopsier togs. Inget fynd hittades. Jag har jättesvårt att känna mig trygg med vetskap om utfallet av förra gången då man var övertygad om att det inte var något och så visade det sig vara förstadium. Det blir så mycket dels att oroa sig för cystorna i bukspottkörteln och för att det kan eller kommer att bli bröstcancer. Jag har bett att få träffa läkare och har fått tid den 19 juni. Det var dock inte planerat någon uppföljning utan jag fick säga till om att få träffa läkare. Behöver det inte följas upp? Dels på grund av A-typisk dels på grund av att biopsierna absolut inte är heltäckande. 
Anteckning i journalen på det sista fallet, nu i maj/juni lyder:1. ” En konsistenökad förändring ärrnära höger bröst”.  2. ”Man har kodat 2 bilateralt med mammografi och med ultraljud 3 på höger och 1 på vänster sida. Motsvarande ärrområdet och palpfyndet ses en 15 mm stor oklar förändring som man tagit cytologi på. Axiller u.a. 3. ”Corebiopsi är helt benign. Man ser skleros vilket kan stämma väl med röntgenfyndet”

Jag är jättetacksam för svar och stöd har jättesvårt att koppla bort det hela. Det vore underbart om det jag fick svar innan måndagen då jag skall träffa läkaren men förstår att det är att begära för mycket. Min sambo sedan över 30 år har sedan ett antal år Parkinsons vilket inte gör det hela lättare. 

Jag är medlem i Bröstcancerföreningen Johanna Göteborg 

Många hälsningar 
Anne-Marie

Accepted Answer

Hej!

Det är förstås svårt att låta bli att vara orolig, särskilt som du har haft en tidig form av cancer tidigare. Det låter dock på corebiopsin som att det är en helt godartad förändring, och corebiopsi är ett bättre prov än cytologi. Det är väldigt bra att du får träffa läkare och jag hoppas att du ställer alla frågor du kommer att tänka på, så att du kan känna dig tryggare sedan.

Question 12

Hej. 
När jag undersöker mina bröst med släta fingrar känner jag min vanliga knölighet. Tycker att jag känner dem ganska väl.

Jag läste någonstans att man skulle använda ganska hårt tryck så det gjorde jag sist. Det ledde till att jag borrade ned fingertopparna mellan knöligheten. Då kände jag som knappnålshuvudstora utbakningen mellan knölarna. Jag var tvungen att borra in fingertoppen ganska hårt för att känna det. Som små knottror liksom. Kan känna detta på ett ställe i vänstra och på ett ställe i högra. Skall detta kollas upp? Fick blåmärken dagen efter och kan inte sluta undra om jag stött på något dåligt. Är 35 år.

Accepted Answer

Hej!

Man ska inte behöva klämma så hårt att man får blåmärken. Lagom är bäst, även i detta fall. Bröstkörtelvävnad är knölig och kan också vara lite småknottrig. Sannolikt är det normal knölighet du känner, men det är förstås svårt att säga säkert utan att undersöka, så det är bra om du kollar upp det hos läkare.

Question 13

Jag har under en tid känt en brännande känsla i höger bröst. Det kommer och går, ibland med veckors mellanrum. Vet ni vad det kan bero på?

Accepted Answer

Hej!

Värk och obehagskänsla i brösten är väldigt vanligt och oftast inte något farligt. Man vet inte riktigt vad det beror på men bröstvävnad reagerar mycket på hormoner i kroppen, och kan svullna upp vilket i sin tur kan ge ömhet. Dina obehag kan också komma från muskeln under bröstet eller huden. Om det är nytillkomna besvär kan det ändå vara bra att kolla upp det på vårdcentralen.

Question 14

Hej,

Jag undrar hur ni ser på att fasta innan cytostatikabehandling. Jag har trippelnegativ bröstcancer som spridit sig till bland annat binjure, lever, hjärna, lunga och Skelettet. Jag har blivit rekommenderad av en vän att fasta 1 dygn innan (vatten får jag dricka). Detta för att minska dåligt mående av cellgifterna men oxå för att öka dess effekt.

Vänliga hälsningar

Accepted Answer

Hej. Det är ingen strategi som jag vare sig brukar föreslå eller rekommendera. Kroppen behöver både energi och salter för att kunna läka de normal celler som skadas av cytostatika. Ibland är det så att en del har biverkningar av behandlingen som påverkar livskvaliteten ganska mycket och då kanske det kan vara en strategi för någon, men säkerligen inte för alla. En del mår bättre av att äta ordentligt innan behandlingen, och vissa vill ha extra vätska med salter och sockerarter (tex vätskeersättning) så det varierar.

Question 15

Hej jag slutade med cytostatika 27/3 och strålning för 1 vecka sedan. Har nu fått Trastuzumab 2 ggr och mår jättedåligt med ont i leder,aptitlöshet,smakförändringar och svettningar. Har Her 2. Kan man bara sluta eller finns något alternativ. Vill ju gärna inte få tillbaka tumören som opererades bort 7 december ( 17 mm)

Accepted Answer

Hej. Ibland avbryter vi behandlingen om biverkningen är för jobbiga för patienten. Jag vet inte om du också fått hormonsänkande behandling också, så det är svårt att svara på om det beror på trastuzumab eller annat läkemedel. Jag tycker att du ska prata med din läkare. Det finns inte något alternativ till trastuzumab.

Question 16

Hej! 
Jag har fått ett besked utifrån min mammografi/ ultraljudsundersökning. 
I journalen står det att det finns en svårvärderad logekogen förändring v bröst7 mm. Ej palpabel kod 3 . I övrigt inget avvikande v bröst( Kl 2.30 5 cm från mamillen) . Inga patologiskt förstorade lymfkörtlar .  3 Corebiopsier togs. 
Hur tolkar jag detta? Det fanns endast på detta ställe enligt Dr. 
Om det är en tumör är det då T1 eller förstadium till cancer?

Accepted Answer

Hej. Det är svårt att säga om det är något helt benignt (godartat), förstadium till cancer eller cancer förrän svar finns på biopsin (kod 3 = oklart fynd). OM det skulle vara en cancer och storleken stämmer (7 mm) är det en T1 tumör.

Question 17

Hej! Jag har sedan januari 2020 ätit Letrozol och fick biverkningar som varade ett bra tag men som i stort sett gav med sig efterhand. Sedan ett halvår tillbaka har jag återigen fått vallningar samt värk i leder och muskler. Kan detta bero på medicinen eller bör det bero på något annat? Jag har inte bytt fabrikat.
Har dessutom, sen ett år tillbaka, fått förhöjt blodtryck som jag nu håller stabilt med Enalapril. Finns det något samband mellan högt blodtryck och Letrozol?

Accepted Answer

Hej. Letrozol kan bidra till ett högre blodtryck. Varför du fått mer vallning och värk i leder/muskler kan ha med medicinen i kombination med andra individuella faktorer, det är inte helt lätt att reda ut i detta forum, då det behövs mer information. Om besvären är stora tycker jag att du ska prata med din läkare/kontaktsköterska och se vad som går att göra för att det ska bli bättre.

Question 18

Går och väntar på svar från biopsi och känner mig väldigt orolig - förekommer det att fynd enligt nedan kan visa sig vara ofarligt eller bör jag förbereda mig på att det med största sannolikhet är cancer?

Remitterad p.g.a. knöl höger axill.

Mammografi höger bröst visar kl. 11 på 9 cm mammillavstånd en 8 mm nytillkommen oval förtätning, suspekt fynd. Höger axill ua. Kod dx 4.

Ultraljud höger bröst visar förenligt med ovan fynd en 6 mm oregelbunden lågekogen suspekt förändring. Ultraljudsledd 18 G nålbiopsi utförd utan bedövning då patienten uppgav överkänslighet mot bedövningsmedel.

Bedömning: Misstänkt tumör höger bröst.

Accepted Answer

Hej!

Jag förstår att du är orolig, men det bästa är att du får besked vid läkarbesöket. Din läkare har då hela bilden och kan svara direkt på dina frågor.

Question 19

Hej!
Min mormor fick bröstcancer strax innan 40 års ålder, slutet av 60-talet. Varken min mamma eller morbror som idag är i 65-års åldern har fått cancer men jag börjar fundera på och har läst på ärftlighet. Jag är idag 33 år gammal och har en syster som är 37 år. 
Mormor gick bort 1988 så det finns ingen möjlighet att undersöka ärftliga gener via blodprov. Jag läste att man kan undersöka gamla tumörer för att se på ärftlighet. Finns denna möjlighet att göra en utredning trots att det var så länge sedan? 
Känner mig väldigt orolig och skulle vilja veta var jag kan vända mig för att prata mer om detta.

Accepted Answer

Hej!

Om det bara är din mormor som haft bröstcancer och det inte finns någon annan cancer, som äggstockscancer, bukspottskörtelcancer eller prostatacancer i tidig ålder, talar det inte för att det finns någon ärftlighet.

Question 20

2023-03-14, 08:32 TOMOSYNTES OCH ULTRALJUD HÖGER BRÖST 
Status efter sektorresektion i övre laterala kvadranten. 
För övrigt fettomvandlat bröst utan malignitet suspekta fokala fynd. 
Inget nytillkommet jämfört med 2022-04-12. 
I axillen inga patologiskt förstorade lymfkörtlar. (II) 
Är det så att lymfkörtlarna förblir förstorade efter tidigare operation dom avlägsnades inte bara portvakten identifierades inget malignt undrar varför det står lymfkörtlar III i svaret

Accepted Answer

Hej!

I svaret säger man att det inte finns några onormala körtlar i armhålan. Jag tror att (II) står för mammografikod 2, vilket betyder godartad förändring, i ditt fall att man ser att du är opererad.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Två extra bröstvårtor

Svullen i vänster armhåla

Ena bröstvårtan blivit mindre

Mammografi och uppföljning efter bröstcancer

Hormonbehandling

Bröstcancer och hormonspiral

Vit fläck i huden efter strålning

Pleomorf lobulär bc

Ang letrozol ang kosttillskott c- vitamin

Hormonbehandling

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss