Prognos

Prognos är en bedömning av förväntat utfall vid behandling av bröstcancer. Prognosen baseras på flera faktorer, såsom tumörens storlek, spridning till lymfkörtlar och andra organ, och det allmänna hälsotillståndet. En tidig upptäckt av bröstcancer ökar chansen till en positiv prognos och framgångsrik behandling. Experterna svarar på vanliga frågor om prognos och återfall vid bröstcancer.

Ställ en fråga
Visar 10 av 213 träffar

Tumörstadie vid multifokal förändring

2024-11-18
Hej Jag är 44 år. Diagnostiserades för några veckor med BC enligt följande: höger bröst (kl. 09-10): visar IDC, sannolik grad 2-3. ER 98% och PR +1 %, HER2 högst +1(negativ) och Ki-67 på 40%(högproliferativ). Ingen spridning till körtlar har setts på UL, MR eller biopsi. Jag har mikrokalk i ett större område med flera invasiva komponenter. På mötet med kirurgen för några veckor sedan fick jag veta att den största invasiva komponenten är ca 2 cm och kirurgen sa att jag därmed är i tumörstadie 2. Han berättade också att stl på den störts invasiva komponenten är det som är prognostiskt viktigt. Men då två av de mindre invasiva komponenterna sitter nära huden rekommenderade kirurgen cytostatika innan op. I går var jag och träffade onkologen, ska börja behandling på tisdag. Han pratade mkt om extentet på förändringen som tydligen mäter ca 7 cm. Jag planeras nu för 3*3 cyto följt av op, troligen strålning och endokrin behandling i upp till 10 år. Efter mötet såg jag att man uppdaterat min vårdplan och när jag gick in i journalen såg jag att bedömningen nu är rT3NO, alltså tumörstadie 3. Jag och min man hade efter mötet med kirurgen landat i att detta kommer gå bra, min största tumör är liten och man har inte sett ngn spridning till körtlar. Vi har känt oss trygga med att berätta för våra tre barn att vi har en tuff tid framför oss men att det kommer bli bra. Jag har känt mig stark och redo för behandling. Nu känns det plötsligt som att mattan (återigen) ryckt undan från mig, skillnaden i 5 och 10 år överlevnaden är ju jättestor mellan tumörstadie 2 och 3 och jag känner att allt mitt hopp släckts. Är det vanligt att man gör man olika bedömningar kring tumörstadie? Blir det ngn egentlig skillnad prognostisk? Kirurgen sa att det var en sämre prognos om det var en stor tumör som satt ihop men att han kunde se på MR-bilden att så inte var fallet. Kan detta ha ändrats i efterhand? Jag har under min utredning fått träffa sex olika läkare och tre olika kontaktssk, och ingen mer än en gång, och är så tacksam över att få möjlighet att ställa en fråga i detta forum då jag tycker det har vart svårt med kontinutet.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag förstår att det blev rörigt för dig. Vi brukar beräkna T-stadium utifrån den största enskilda invasiva tumören när det finns flera cancrar, och utifrån det du beskriver är den 2 cm hamnar den om man ska vara petig, som T1 men om den är 21 mm blir det en T2 (den kanske är drygt 2 cm?). Att låta tumörextentet (dvs den totala utbredningen av området där bröstcancerhärdar och eventuell DCIS ligger) avgöra T-stadium blir inte riktigt rätt, förutsatt att inte ny bedömning av MR i ditt fall är gjord. Kanske du kan be om att få träffa någon av de läkare du träffat och få detta förklarat och förtydligat? Behandlingen blir förmodligen inte annorlunda oavsett vad som gäller (T2 eller T3) och målet med behandlingen är, oavsett, att du inte ska få tillbaka sjukdomen, men såklart bör du få detta utrett och förklarat.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Prognos

2026-05-21
Hej! Jag opererades 2015, tårtbit,luminal B,2 cm.Hormonell och väldigt snabb tillväxt.Spridning till fler körtlar. Behandlades med cytostatika, 25 strålning och åt Tamoxifen i 10 år. Slutade för ett par månader sedan med dessa. Idag är jag 55 år. Hur stora chanser är att få återfall eller metastaser i kroppen? Tacksam för svar.
Visa svar
Svar:
Hej. Det går inte att svara på med några siffror, men det du kan tänka är att för varje år du lever ökar chansen att INTE få återfall eller metastaser i kroppen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Prognos

Funderingar kring diagnosen och vad den innebär.

2026-05-19
Upptäckte en knöl i bröstet i början av mars. Opererades för bröstcancer 2017 och fick strålbehandling efter det. Började äta Tanoxifen men avbröt behandlingen i samråd med läkare då jag och min sambo ville ha barn. Gjorde mammografi, ultraljud och vävnadsprov i slutet av mars. Det syntes inget på mammografin. På ultraljudet syntes en förändring i ärrvävnaden men läkaren tyckte att det såg ut just om ärrvävnad och att det såg snällt ut. Har inte fått tid för återbesök än men läser följande på 1177, Corebiopsi: Recidiv. Invasiv duktal cancer. B5b Sida: Vänster Preliminärt BRE/NHG: 6, grad 2 Östrogen: 95% positiv Progesteron: 100% positiv Ki-67: 5,6% global score Hercep-test: Upp till 70% kan motsvara score 2+, cytoplasmatiska bakgrundsartefakter stör. Resterande score 1+. SISH-test: Pågår AXILL HÖGER Ultraljudssvar normalt AXILL VÄNSTER Ultraljudssvar normalt RECIDIV Lokalt RADIOLOGISK METASTASUTREDNING Ja CT-thorax och buk Är väldigt orolig för att cancern spridit sig. Speciellt till lungorna. Har haft lite hosta av och till, känt att det varit tungt att andas emellanåt. Vad kan jag vänta mig nu? Gör man alltid CT av thorax och buk vid återfall ? Detta gjordes inte 1017z
Visa svar
Svar:
Hej, Jag ser att du skrev det här för några veckor sedan, och hoppas att du fått tid för läkarbesök nu så att du har fått svar på dina frågor om vilken behandling som rekommenderas för dig. Angående CT så görs det inte så ofta vid det första insjuknandet, men ofta vid återfall.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring diagnosen och vad den innebär.

Fundering kring risk och prognos

2026-05-18
Hej! Jag undrar över min prognos. Fick BC för ett år sedan, 40 år gammal. Kände en knöl, men det fanns fler. 1/2 lymfkörtlar var angripna. Räknas de ihop på totalen vid prognos eller är det utifrån den ”elakaste”? Vad jag förstår har jag luminal b lik, vilket är sämre. Betyder lik att det är luminal b eller mitt i mellan? Vad betyder allt detta? Hur ser mina risker ut? Vad är jag i för stadium? Vad bidrar mina efterbehandlingar med? Det är svårt att förstå vidden av detta, ibland känns allt rätt så hopplöst. Finns det också något positivt att ta fasta på? Såklart många tankar på hur länge jag kommer få leva, se mina barn växa upp osv. T1: 11 x 8 mm, NHG 2, ER 45 %, PR 90 %, Ki-67 25 %, HER2 0. T2: 6 x 5 mm, NHG 1. T3: 14 x 14 mm, NHG 2. T4: 6 x 4 mm, NHG 2, ER 90 %, PR 90 %, Ki-67 19 %, HER2 0. Därtill DCIS kärngrad 3. Extent 130 x 85 mm. 1 makrometastas 2,7 mm. Äter nu Kisqali, anastrozole och tar zoladex och dropp och tablett för att motverka benskörhet. Jag är var 40 år när jag fick min diagnos och är idag 41. MVH Orolig
Visa svar
Svar:
Hej, När man talar om prognos brukar men utgå från den tumör som är störst, eller minst gynnsamma biologiska subtyp och det är också det som anger vilken behandling man rekommenderar. Man slår alltså inte ihop de olika måtten. Vilken prognos just du har är svårt för mig att ange så här i frågespalten, men din behandlig är utformad för att du ska ha så stor möjlighet som möjligt att förbli frisk. De flesta får aldrig tillbaka sin cancer.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring risk och prognos

ADH/DCIS

2026-05-12
Hej. Min mamma 56 år är opererad för ADH/DCIS 2020, knölen var lite över 5 cm stor. Hon gjorde ingen strålbehandling. Äter ingen medicin i förebyggande syfte. Jag har läst på mycket om ADH och DCIS men känner mig långt ifrån fullärd. Jag har hört att det ofta kommer tillbaka om man väl drabbats samt att man ibland kan få vanlig invasiv bröstcancer. Vad är det som avgör att det kan bli bröstcancer av dessa typer av förstadie när man avlägsnat förändringarna? Och ungefär hur pass vanligt är det att det sker?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är inte alltid helt lätt att säga om det är återfall eller en ny cancer när det kommer tillbaka i bröstet. Om det är ett återfall beror det på att man inte har fått bort riktigt alla celler utan att några har kunnat tillväxa. Man brukar säga att det efter DCIS i ungefär hälften av återfallen är DCIS igen och i hälften av fallen invasiv cancer. Andelen som får återfall varierar beroende på hur ursprungstumören såg ut men i genomsnitt runt 1/8 på 10 år. Det kan vara mindre nu, då man har sett att andelen återfall i bröstet har minskat med tiden.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
ADH/DCIS

Vad betyder det?

2026-05-05
Hej. Är en kvinna på 40 år som blivit återkallad till mammografin, Skriver in vad som står i min journal för kontext. Kl. 24-13 i vänster bröst ses med hjälp av ultraljud en ungefär 9-10 mm stor något lobulerad lågekogen förändring av oklar genes. Punkteras med mellannål i ultraljudsledning. I vänster axill ses en prominent lymfknuta med cortex på 4 mm, punkteras med finnål. Svar via Bröstmottagningen. Kod M -/3 Kod U -/4 Vad menas med cortex? Är kod u-4 den näst högsta misstankegraden om malignitet?
Visa svar
Svar:
Hej! Av flera skäl är det bättre att du får ett fullständigt besked av din läkare, som då kommer att ha tillgång till all information och du har möjlighet att ställa eventuella följdfrågor direkt.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vad betyder det?

Funderingar kring behandling

2026-04-27
Hej, jag undrar över min behandling och hur man gjort bedömning? Jag fick diagnosen bröstcancer luminal b, låg på gränsen till mellan a och b sa dom, tumören var 2 cm och man valde att ta bort hela mitt vänstra bröst, mitt ki67 var 22. Därefter bedömde man att jag skulle få cellgifter, 4 x ec90 och 9 x Paklitaxel för säkerhetsskull, nu har jag genomgått både mastektomi och cellgifter. Nu har man gjort bedömningen att jsg ska ha tabletter Latrozol i kombination med spruta, men även i kombination med kisqali. Jag känner inte alls att jag vill ta kasqali efter läst alla biverkningar och undrar om detta verkligen behövs? Jag hade ingen spridning till mina lymfar och jag är 49 år. Hur ska jsg tänka? Fått olika besked under hela min behandling Mvh Jenny
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tänker att det behandlingsförslag som vi i sjukvården lägger fram är ett förslag. Eftersom du inte hade någon spridning till lymfkörteln och en tumör som var 2 cm kanske kan man tänka att börja med letrozol och goserelin (sprutan) och om du tål den bra kan man sedan ta ställning till Kisqali. Utifrån de riktlinjer vi har för Kisqali låter det som att du verkligen ligger på gränsen för den indikationen (utifrån de tumördata du beskriver). Prata med din läkare och be att få en tydlig plan.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring behandling

Sjukersättning

2026-04-27
Hej Min man avled 2022 oktober jag fick bröstcancer 12 maj 2023 Han avled framför mina tvillingar Jag har haft her2 3+ on6 st med fibros under armhålan Jag hade 7 st cytostatika plus 14 Kadcyla Jag gå till psykolog till kurator o fyseoterapeut Men när jag tränar kan inte jobba o när jag jobbar kan inte tränar då jag har mer ont i kroppen Just nu kör jag 50 procent stadsbuss o 50 procent sjuksriven Har svårt fatigue blandad med sorg för allt händes så snabbt Min dotter har dyslexi o språkstörning o jag undrar för det tuft att va mama o pappa o stora biverkningar efter avslutat cancer Har jag rätt att ansöka sjukersättning på grund av det Innan onokolog je mig sjuk utlånande Tack för svar
Visa svar
Svar:
Hej Fanny! Numera är det svårt att få sjukersättning i Sverige. För att få sjukersättning måste det medicinska tillståndet förväntas bestå livet ut. Ytterligare ett villkor är att man inte skulle klara av något annat arbete som finns på arbetsmarknaden. Man tar tyvärr inga sociala skäl så hur ens barn mår påverkar inte bedömningen Det finns två sätt att få sjukersättning. Antigen gör man själv en ansökan eller så byter försäkringskassan ut sjukpenningen mot en sjukersättning. När Försäkringskassan gör ett byte ordnar de ett läkarintyg från den sjukskrivande läkaren så man behöver inte själv tala med sin läkare. Mitt förslag är att du börjar med att prata med din handläggare på Försäkringskassan och hör vilka möjligheter du har att få sjukersättning. Aina
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Sjukersättning

Ny hård lymfkörtel på halsen

2026-04-19
Hej! Jag fick diagnos HER 2-positiv 3+, NHG 3, luminal bc i juni förra året. Med spridning till lymfkörtlar axill och vid nyckelbenet. (ER 85%, PR 5%, Ki67 38) Jag fick avbryta behandling med Paklitaxel efter 10 doser (av 20) på grund av biverkningar och var inlagd på sjukhus 3 veckor. Men MR visade total regression. Det blev snabb mastektomi och axillutrymning på det. (Med ytterligare 2 operationer kort inpå pga av blödning och att man även hittat cancerceller i biopsi från bröstvårtan). 20× strålning (med boost mot nyckelbenet). Sedan december har jag fått Kadcyla var 3e vecka och ska fortsätta med det till slutet på september. Häromveckan även börjat med Tamoxifen (10 år). Det känns verkligen som att jag fått alla behandlingar som finns och jag är otroligt tacksam för all fin vård jag fått. För ett par veckor sedan var jag hos onkologen. Hon påpekade att det är otroligt viktigt att jag är vaksam över nya symtom, då det finns risk för spridning. Jag är nog lite för lugn och har inte oroat mig under hela den här resan. Jag litar på behandlingen och processen och är säker på att allt kommer gå bra. Jag är också så van vid att vifta bort symtom som dyker upp. Men nu har jag några funderingar. Sedan ca 10 dagar har jag en svullen, hård, oöm lymfkörtel vid käkbenet, under örat (samma sida som bc). Jag ringde min kssk i veckan, som inte tyckte att det var konstigt. Hon kollade bara upp att det inte skulle utgöra ett hinder för att ge mig Kadcyla i veckan. Men nu undrar jag, kan det vara spridning av cancerceller till lymfkörteln? Så högt upp? Hur vanligt är det med spridning högt upp på halsen? Jag ska naturligtvis ringa onkologen igen i veckan. Men jag är nyfiken på att veta. Om det skulle vara spridning dit, räknas det då som fjärrmetastas? Hur vanligt är det med fjärrmetastaser generellt när man haft metastaser vid nyckelbenet (3C)? Finns siffror på det?Tar gärna emot tips om vad som bör kollas upp. Bör jag be om röntgen av hela huvudet eller bara UL av lymfkörtel? Vänligen Emilia
Visa svar
Svar:
Hej. Först vill jag säga att det är svårt att ge några siffror på din fråga om hur vanligt det är med fjärrmetastaser när man haft metastaser vid nyckelbenet. Bröstcancer kan sprida sig till i princip alla lymfkörtlar, även de under käken, men ju närmare bröstet körteln ligger, desto vanligare är det med lymfkörtelmetastas. Dock ör det många som inte fått någon spridning till lymfkörtlarna. Jag skulle inte i första hand tycka att det behövs en röntgen av hela huvudet, om det inte finns andra symtom. Ofta börjar man med ultraljud eller datortomografi av halsen, men först behöver någon göra en klinisk bedömning. Ibland kan man avvakta röntgenundersökning om man haft symtom en kort tid (om det finns annan orsak till körteln som är mer trolig).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ny hård lymfkörtel på halsen

Återfall

2026-02-23
Hej på er och tack för att ni finns! Jag är mastektomerad vä för en 2 cm stor tumor, ingen spridning till lymfarna och inte snabbväxande. Fick cellgifter och tragglar nu med antihormonbehandling sen ett par månader tillbaka. Först Tamoxifen + Zoladex, men mådde jätte dåligt psykiskt så jag fick göra uppehåll från T och började igår på Exemestan + Zoladex. Jag är 46 år. Jag har stor oro kring antihormonbehandlingen iom alla biverkningar. Det känns som att den gör mig sjukare än själva cancern. Min fråga är: hur stor är risken att jag får ett återfall? Ni kanske inte kan svara på detta men jag testar. Finns det några tabeller eller uträkningar jag själv kan hitta nånstans för att se hur min återfallsrisk ser ut (på ett ungefär)? Tack på förhand! 🌸
Visa svar
Svar:
Hej. Det är inte alltid enkelt att värdera risken för återfall, och vad det egentligen innebär för den enskilda individen. Beräkningen handlar kanske framförallt om att värdera vilken efterbehandling som är aktuell. Det bästa är om du pratar med din läkare/sköterska som kan göra en sådan beräkning (man behöver lite olika detaljer runt själva sjukdomen) men mellan tummen och pekfingret kan man säga att den tilläggsbehandling du får/har fått minskar risken för återfall med ca 5%. Om inte heller AI och zoladex funkar, kan man välja att ge enbart Tamoxifen (utan zoladex), vilket du då kanske tål bättre (om in inte har provat redan).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Återfall

Orolig dotter

2026-02-19
Min mamma (56 år) opererades för ADH/DCIS 2020. Ingen strålbehandling. Går nu på regelbundna kontroller. Jag har inte graden eller storleken i minnet men oron finns ju såklart ständigt där för återfall, och då tänker jag främst på vanlig invasiv bröstcancer. ADH och DCIS respekterar ju gränserna som bröstvävnaden sätter, dvs in situ och kan inte ta sig utanför bröstet. Min egentliga undran är väl egentligen hur en ADH/DCIS blir till en invasiv bröstcancer, när eller ens om det sker, och hur man då i så fall tänker och går till väga. Är dålig på statistiken vad gäller ADH/DCIS.
Visa svar
Svar:
Hej! Det man tänker, och har visst stöd för, är att cellerna gradvis muterar mot allt större avvikelse, dvs normal -> ADH -> DCIS -> invasiv cancer. Det är nog dock sannolikt också så att olika personer har olika bröstvävnad med olika benägenhet att utveckla cellförändringar och cancer. Man vet att ADH och DCIS i många fall inte utvecklas till cancer, men det finns ingen exakt statistik för ofta det sker. Och man vet ju inte heller vad som skulle hända i varje enskild kvinnas fall och vågar därför inte låta bli att operera/följa upp.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Orolig dotter

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss