Aktuellt

Nystartade Breclim-studien, en av de studier Bröstcancerförbundet stödjer, ska undersöka effekten av kirurgi hos patienter där bröstcancern har spridit sig till levern. ”Vi har gjort mindre studier som antyder att kirurgi kan vara rätt väg att gå för de här patienterna, men vi behöver den här studien för att veta säkert”, säger Oskar Hemmingsson, kirurg och forskare vid Umeå universitet.

Bröstcancerförbundets undersökning om seneffekter visar att över hälften av medlemmarna ser ett behov av digitala verktyg och digital rådgivning inom området rehabilitering. Däremot är det bara drygt fem procent som själva testat. "Det som flest använt är sådant de kan göra på eget initiativ", säger Isabella Scandurra, forskare som själv lever med spridd bröstcancer.

Mer än varannan medlem i Bröstcancerförbundet har drabbats av seneffekter, det vill säga sena komplikationer efter avslutad bröstcancerbehandling. Stresskänslighet, ledvärk, nedsatt sexlust och sömnproblem och hjärntrötthet är några av de vanligaste problemen. Lång ifrån alla får den rehabilitering de har rätt till. Men det finns hjälp att få.

I Magasin B nr 2, med tema seneffekter, möter du Charlotta Lindgren som så gärna ville fira att hon var cancerfri men inte förmådde. På utsidan läkte ärren men på insidan var det kaos. Läs också om Yvonne Hirdmans cancerresa som resulterade i att hon fick en helt ny syn på sig själv. Och varför är egentligen hunden människans bästa vän?

Är vi en riskgrupp? Blir jag extra infektionskänslig av min hormonbehandling? Kommer jag att få någon vård alls nu när allt handlar om covid-19? Det är många som är oroliga och hör av sig med frågor om vilka risker coronapandemin innebär för kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Vi bad erfarne onkologen Johan Ahlgren reda ut begreppen.

Vi har fyllt på med fördjupad information om trippelnegativ bröstcancer här på webben. "Varje patient är unik och på det sättet är det unikt som varje patient kommer att svara på en specifik behandling", säger onkolog och docent Antonis Valachi, i en av våra två nya filmer. I den andra filmen träffar du Charlotta Lindgren, som framgångsrikt behandlats för trippelnegativ bröstcancer. Dessutom har vi tagit fram en broschyr, som du både kan beställa i vår webbshop och ladda ner direkt från webbplatsen.

I årets första nummer av Magasin B fokuserar vi på män och bröstcancer. Möt Emil Persson som inte visste att män kunde få bröstcancer, innan han själv drabbades. Sanningen är att varje år får cirka 50 män i Sverige diagnosen bröstcancer. Okunskapen har varit stor och deras prognos har varit sämre än kvinnors. Detta börjar nu ändras men vi har mycket kvar att lära. Här får du ta del av kunskap i framkant. Vi porträtterar också dramatikern och samtalsterapeuten, Marianne Goldman, som hittar sina smärtpunkter genom att skriva för livet. Att skapande både läker och lindrar vittnar även den vackra bröstkonsten i vårens nummer om.

Läs om Bröstcancerförbundets riktlinjer för covid-19. Här hittar du även direktlänkar till relevant information från Folkhälsomyndigheten, Regionala cancercentrum i samverkan och Krisinformation.se

Det är olyckligt att regionerna tillfälligt behöver begränsa den allmänna mammografiscreeningen, men vi har stor förståelse för den svåra situation som råder i vården och i samhället. Nu är det viktigt att patienter med störst vårdbehov prioriteras. Vår förhoppning är att åtgärden med begränsad screening bidrar till minskad smittspridning av covid-19 och optimering av personella resurser i vården. Vi uppmanar nu kvinnor att noggrant undersöka sina bröst och uppsöka vård om de upptäcker någon förändring. Vid misstanke om tumör genomförs mammografi för att ställa diagnos.

Det nationella vårdprogrammet för bröstcancer har uppdaterats med flera viktiga förutsättningar för ytterligare förbättrade behandlingar, delvis genom förfinad diagnostik. Värdet av behandling före operation betonas samt rekommendation av immunterapi för trippelnegativ bröstcancer. Den senaste versionen av vårdprogrammet fastställdes av RCC, Regionala cancercentrum i samverkan, den 11 februari 2020.

Det börjar bli dags att lägga yllemössan på hyllan för ett tag. Äntligen! Gör som vår härliga ambassadör, Blossom Tainton Lindquist – låt vårkänslorna spira och kreativiteten flöda med den hetaste produkten i vår webbshop. Scarfen är gjord i 100 procent bomull och tillverkad i Italien. Den är din för endast 150 kr plus frakt. Så köp flera och dela med dig!

In order to increase awareness among women from other countries we have translated information about breast cancer, the importance of mammography and self check into Arabic, English, Persian, Somali and Turkish. The goal with the initiative is to enhance the importance of early detection and increase participation in the mammography examination.

Läkarintyget ska beskriva din arbetsförmåga. Samtidigt saknas kunskap om hur den påverkas av din cancerbehandling. Forskning visar att fem år efter sin första diagnos är kvinnor som haft bröstcancer bara marginellt mer sjukskrivna eller förtidspensionerade än övriga kvinnor. Men allt för många vittnar om att stödet från Försäkringskassa, arbetsgivare och vården inte fungerar. Och då kan vägen tillbaka bli tuff och krokig.

Cancerrelaterad trötthet, koncentrationssvårigheter och smärta. En cancerbehandling kan ge biverkningar och seneffekter som sitter i under lång tid och som påverkar arbetsförmågan. I oktober 2019 gjorde Bröstcancerförbundet en medlemsundersökning om erfarenheten av att börja arbeta efter behandling. Mer än var fjärde medlem har känt sig tvungen att börja arbeta innan hon varit redo.

Det är inte rimligt att bedömningen av nya cancerläkemedel kan ta flera år längre i Sverige än i exempelvis Danmark. Ytterst handlar det om att rädda och förbättra liv. Ge staten ett utökat ansvar så att alla patienter, oavsett bostadsort, kan behandlas med det mest verkningsfulla läkemedlet. Det skriver Bröstcancerförbundets ordförande, Susanne Dieroff Hay, med flera på SvD Debatt.

Sista av numret av Magasin B 2019 ett starkt nummer som berör, men även rör om. På framsidan möter vi Camilla Johanssons glittrande blick och genuina leende, i tidningen läser vi en varm och innerlig intervju med henne. Camilla finns inte längre hos oss. Det är så oerhört smärtsamt. Men Camillas sprudlande energi lever kvar bland många – inte minst hos hennes nära och kära. Våra tankar går till dem nu. Både Camilla och hennes familj ville att tidningen skulle publicerar precis så som den nu är publicerad – vad som än hände. Det här numret är en hyllning till dig, Camilla. Vilken fantastisk person du var. En inspiratör för så många. Alltid.

Mårten Fernö och Åke Borg, båda bröstcancerforskare vid Lunds universitet, tilldelas Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2019. I över fyra decennier har de två utvecklat metoder för att särskilja de patienter som behöver all typ av behandling efter en operation, och dem för vilka detta bara är en onödig påfrestning – de blir friska från sin cancer ändå. Nu uppmärksammas de båda av Bröstcancerförbundet för sin mångåriga och hängivna forskning och sitt outtröttliga engagemang för patienterna i bröstcancervården. "Det känns väldigt hedrande och extra speciellt eftersom vi är biologer och inte läkare. Vi inser att inget kan rankas högre än att få ta emot uppskattning från patienternas egen organisation", säger Mårten Fernö.

Anna Lind på onkologens dagvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har utsetts till Årets Bröstsjuksköterska 2019. Hon får priset för sitt engagemang i arbetet där hon skapar trygghet för både patienter och anhöriga. Årets Bröstsjuksköterska utses av Bröstcancerförbundet med tillhörande 33 lokala bröstcancerföreningar. "Jag är otroligt glad och tacksam för priset. Det känns extra fint att bli uppmärksammad på det här viset eftersom det är mina egna patienter som har nominerat mig. Jag försöker att vara en god medmänniska som även vågar prata med mina patienter och deras anhöriga om saker i livet som är jobbiga", säger Anna Lind

De senaste tio, tjugo åren har kunskapen om bröstcancer förbättrats radikalt. Det har lett till bättre behandlingar och längre överlevnad. Bara mellan 2006 och 2017 ökade överlevnaden med 15 procent, enligt Folkhälsoinstitutet. Men det finns fortfarande mycket mer att göra och runt om i landet fortsätter onkologer, patologer, kirurger, fysioterapeuter, psykologer och andra som möter kvinnor med bröstcancer att söka efter svar som kan göra vården ännu bättre. Tre forskare – Jan Frisell, Åke Borg och Henrik Lindman – berättar om var vi står och vart vi är på väg.

Risken för bröstcancer är mycket större för kvinnor med mycket täta bröst vilket cirka 10 procent av Sveriges kvinnor har. Därför behövs nya rutiner. Det svenska mammografiprogrammet behöver uppdateras och bör skräddarsys utifrån varje kvinnas sammantagna risk för bröstcancer, skriver Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet; Sophia Zackrisson, överläkare och universitetslektor samt Per Hall, överläkare och professor i strålningsepidemiologi.