Visar 10 av 5923 träffar
Vad är det i Tamoxifen som gör att man binder extra vätska i kroppen? Vad kan man göra åt det? Har blivit avrådd att äta vätskedrivande av andra skäl.
Varför binder Tamoxifen vätskaHej! Önskar svar från Anne Andersson. Jag är en 31-årig tjej med hälsoångest (otroligt rädd för cancer i alla dess former). Jag har under några års tid haft en kudde i höger armhåla. Den har aldrig ömmat och alltid känts mjuk. Kan man ha en sådan i endast en armhåla utan att det behöver betyda bröstcancer? Önskar svar från en onkolog. Många hälsningar och tack för att ni finns!
Orolig 31-åringHej,
Operation och strålning hösten 2022.
Bröstbevarande kirurgi och axillutrymning.
Jag har fortfarande smärtor. Ibland mer, ibland mindre.
Det tär på kropp, själ och humör. Det tar energi.
Bröstet är ömt.
Armhålan är öm.
Ömhet vid operationsärren och strålningsområdet.
Är det vanligt att man har ont så långt efter?
Vad kan man göra?
Smärta i bröst och armhålanJag är 41 år och väntar på biopsisvar på vad läkaren trodde var en bindvävsknuta i mitt vänstra bröst. Hon gjorde en grovnålsbiopsi. Hur ofta händer det att biopsin visar att det faktiskt inte är en bindvävsknuta utan en cancertumör? Säger läkaren alltid att det troligtvis är en bindvävsknuta för att lugna patienten eller kan dom verkligen se skillnad på ultraljud?
Bindvävsknuta eller cancer?Hej!
Jag är en 31-årig tjej med hälsoångest (otroligt rädd för cancer i alla dess former). Jag har under några års tid haft en kudde i höger armhåla. Den har aldrig ömmat och alltid känts mjuk. Kan man ha en sådan i endast en armhåla utan att det behöver betyda bröstcancer? Önskar svar från en onkolog.
Många hälsningar och tack för att ni finns!
Kudde i armhålanHej,
Blev mastektomiopererad i mars 2024, ska få strålbehandling 15 tillfällen och påbörjat behandling med Anastrozole. Har de "vanliga" biverkningarna och undrar när kroppen "vänjer" sig vid biverkningarna (förstår att det kan vara individuellt)?
Vidare har jag funderingar kring riskerna av strålbehandling, med kringliggande organ (hjärta och lungor), samt lymfödem med strålning mot armhålan?
Onkologen vill även starta behandling med Abemaciklib, efter strålbehandling och vill få "second opinion" från er, med effekt av denna. Tacksam för feedback!
Hej. Precis som du skriver så är det väldigt individuellt hur mycket biverkningar som uppstår av tex anastrozol. Det skiljer också hur mycket biverkningarna besvärar individen också och där är det egentligen bara den som äter medicinen som kan avgöra "svårighetsgraden" av en biverkning. Ofta finns det stöd man kan få under behandlingen, för att lindra eventuella biverkningar.
Många "vänjer sig" efter några veckor/månader - men även det är individuellt.
Vad gäller strålbehandling påverkar bland annat kroppskonstitutionen (tex hur bröstkorgen är formad) hur mycket strålbehandling som når närliggande organ. När vi dosplanerar strålbehandlingen har dessa riskorgan en "gräns" på hur mycket strålbehandling som accepteras. Om dosen blir för hög i tex hjärtat måste vi planera om och kanske ändra strålfältet.
Om det gjorts en större operation i armhålan (axillutrymning) är risken större att få lymfödem, än om det "bara" är gjort en sentinelnode biopsi, både om strålbehandling ges eller inte. Det går inte på förhand att veta vem som kommer att drabbas av lymfödem. Du kan fråga din onkolog mer om biverkningar efter strålbehandling.
Slutligen uppfattar jag att du frågar om abemaciclib, som föreslagits, är aktuellt för dig men det kan jag inte svara på då jag vet för lite om din sjukdom. Jag tänker att eftersom du blivit föreslagen det så finns också indikationen, men även där kan du be onkologen förklara varför just du rekommenderas det.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Funderingar kring strål- och antihormonellbehandlingDet blir förvirrande när man läser era svar om hormonbehandling.
E. Lidbrink svarar 2019-10-01:
”Hej
Hormonbehandlingen minskar risken för återfall med ca 40 % förutsatt att man har haft en hormonkänslig tumör. Det är en oerhört viktig behandling för kvinnor med bröstcancer och har förbättrat prognosen avsevärt. Den fungerar så att den "tar död " på eventuella kvarvarande tumörceller
MVH Elisabet Lidbrink”
Nu handlar det helt plötsligt om ca 2 % bättre chans att vara vid liv om 5 år. Alltså inte nödvändigtvis frisk, men levande. Har det hänt någonting i forskningen som motiverar dessa, mycket olika besked som väcker oro hos oss som läser? Om inte, vad kan detta bero på?
Hej. Jag tycker att det är jättesvårt att svara på frågor om risker för återfall, eftersom det handlar om risker på gruppnivå och det går aldrig att räkna in alla faktorer som påverkar en risk för en enskild individ. Det vi kan göra är att spekulera och använda en riskvärdering vid val av behandling, men för den enskilda individen går det oftast inte att veta hur framtiden kommer att te sig.
Svaren om riskminskning kan uttryckas på olika sätt. Det beror ofta på hur den som frågar ställer sin fråga.
Jag ska försöka förklara, men det är inte helt enkelt att förstå: om risken för död utan given behandling är 4% och med behandling 2% så är den absoluta riskminskningen 2% (4%-2% = 2%) men samtidigt halverar man den relativa risken (från 4 till 2% och då har man alltså minskat risken med 50%). Om risken är 10% och minskas till 5% är detta också en 50% relativ minskning men en 5% absolut minskning. Ju högre "risk" man har, desto större blir den absoluta vinsten vid en 50% relativ minskning.
Det är för många förvirrande med de olika begreppen "absolut" och "relativ" risk. Jag vet inte om du blev klokare av svaret.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Hormonbehandling igenHej!
Jag har väl egentligen flera frågor som förmodligen är svåra att svara på …
Jag fick diagnosen trippelnegativ bröstcancer november 2022. Neoadjuvant behandling med immunterapi och cyto, operation sektorsektion ej total regress, 3 lymfkörtlar togs där alla var ok, Ki67-77%, strålbehandling x 15, adjuvant behandling med cyto och immunterapi. Sista cyto i oktober 2023 och sista immunterapi nov 2023. I februari 2024 konstateras metastaser i ena lungan. Biopsin bekräftar att det är cancerceller som då är trippelnegativa, samma typ av cancerceller som jag hade i mitt bröst, Ki67-77%.
Hur vanligt är det att man får ett återfall så nära inpå avslutad behandling? Går det att ange någon procentsats på gruppnivå?
Spridd trippelnegativ, jag vet att den vanligtvis sprids till lungor, hjärna, lever och skelett. Sprids den alltid till lungorna först eller är det olika? När den har spritt sig till lungorna, sprider den sig vidare enl. något särskilt mönster eller är det helt och hållet olika från individ till individ?
Går det att säga något om vilka faktorerna är som påverkar hur lång överlevnaden är? Självklart förstår jag att det framförallt handlar om hur man svarar på behandlingen, vilken effekt den har. Men finns det andra faktorer som spelar roll?
Som sagt, stora frågor som kanske är lite otydliga …
Hej. Jag upplever inte att det är jättevanligt att bröstcancer kommer tillbaka efter bara några månader, svårt att svara med en %-siffra. Till vilket organ trippelnegativ bröstcancer återkommer i först varierar men det är vanligare med metastaser i lunga och lever tidigt i förloppet, om man jämför med hormonkänslig HER2-negativ bröstcancer. Det finns inget tydligt mönster i vilken "ordning" sjukdomen dyker upp. Det är sannolikt att det finns många (idag okända) faktorer som påverkar hur trippelnegativ bröstcancer (och även andra typer) svarar på behandling. I många studier på cancerläkemedel försöker man hitta dessa faktorer som kan ge svar på detta och hjälpa oss vid tex val av behandling. Vi vet att tex immunterapi kan fungera vid trippelnegativ bröstcancer, om tumören är PD-L1 positiv, men om och hur länge behandlingen har effekt hos en enskild individ kan vi inte veta.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Spridd trippelnegativ - flera frågor