Visar 10 av 5908 träffar
2021-10-24
Jag är en kvinna på 80 å,r änka, pigg för min ålder och helt "självgående"
I juni 2020 upptäcktes en cancertumör i vä bröst. Efter det följde 12 omgångar med cellgifter, operation och 15 strålbehandlingar på Karolinska sjukhuset i Solna Allt verkar ha gått bra, men jag vill fråga om biverkningar, som har uppstått.
I samband med cellgiftsbehandlingarna började jag frysa om tårna. Detta tilltog långt efter att cellgiftsbehandlingarna avslutats, och jag fick också en känsla av att ha kuddar under fötterna, allså neuropati. Detta påverkar balansen, men enligt en läkare på KS finns ingenting att göra.
Efter avslutade behandlingar började jag med Letrosol 26 januari, som jag inte mådde bra av. En av biverkningarna var karpaltunnelsyndrom i båda händerna, varav den högra måste opereras. Detta konstaterades på Neurofysiologen på KS, och jag erbjöds remiss till operation. Jag har emellertid skjutit upp denna, men hoppas få den gjord före jul.
Jag bytte från Letrosol till Tamoxifen. Nu kom andra biverkningar. Håret glesnade på hjässan, jag fick klåda och eksem (?) i hårbotten. Betnovat hjälper inte; det enda som lindrar i någon mån är äppelcidervinäger. Jag har också tappat ögonbryn och ögonfransar. Har läst att Tamoxifen har håravfall som en biverkan.
Sedan ett par veckor har jag på eget bevåg minskat Tamoxifen från 20 mg till 10 mg. Vad säger ni om detta?
Har alltså inte varit i kontakt med KS om detta. Tycker det är besvärligt med alla olika läkare. Har haft minst fem olika under min cancebehandling.
Mycket tacksam för era synpunkter!
lång efter att cellgiftsbehandlingarna
Hej, eftersom du fått 12 behandlingar tillåter jag mig att gissa att du åtminstone delvis fått paklitaxel som ju har som biverkan neuropati, precis som du säger. Det beror på att paklitaxel verkar genom att påverka en struktur i cellerna som heter mikrotubuli och som har med celldelning att göra. Kroppen använder dock mikrotubuli även som "armeringsjärn" i de långa nerverna, vilket är orsaken till att man får en påverkan på dem vid sådan behandling. Den är det detdär med håravfall, jag uppfattar att både tamoxifen och letrozol kan har den bieffekten, men inte lika uttalat som cytostatika förstås, mer så att man får mer hår i hårborsten än man brukar, jag uppfattar inte att man blir kal på huvudet av medicinen. Håravall är ett besvärligt symtom, jag får intrycket av att du varit hos en hudläkare redan, annars kunde du gott få träffa en för att diskutera saken, även om det leder till att du får träffa ytterligare en läkare... Jag kan förstås inte rekommendera att ta 10 mg istället för 20 mg, dokumentation om effekt på 20 mg är överväldigande och finns i mycket mindre omfattning för 10 mg.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Frågor om biverkningar av Letrosol och Tamoxifen, neuropati och karpaltunnelsyndrom.2021-10-24
Hej
Jag har bröstcancer och fick sista cellgiftet 2019-01-31. Opererades 2019-03-06. Därefter strålning.
Förra året 2020-06-30 fick jag rosfeber för andra gången i mitt liv. Nu i år dvs 2021 har jag haft rosfeber 2021-06-06, 2021-07-22, 2021-09-06 och 2021-09-20 ish. Dvs totalt 4 ggr under loppet av 3 månader. Första tre gångerna åt jag penicillin Kåvepenin 1 10 dgr, men sista gången Amoxicillin i 14 dgr. Symptomen syns fortfarande i mitt ansikte. Jag skriver till er eftersom jag har förstått att rosfeber är relaterat till min bröstcancer!
Frågan är: Varför informeras man inte om detta hos läkare? Varför uppmärksammas detta inte för oss bröstcancerpatienter. Jag har varit tvungen att åka till akuten 3 ggr och INGEN har nämnt att det är relaterat till min bröstcancer även om jag informerat om att jag äter Letrozol för cancer. En av mina väninnor som också har gått igenom samma resa som jag - kände inte till Rosfeber och att det OMGÅENDE bör behandlas med antibiotika så hon hamnade på akuten med HÖG feber och fick sen antibiotika intravenöst när de anade att det var Rosfeber.
Hej, det är rätt att rosfeber kan vara associerat med bröstcancer, eller snarare med dess behandling. I första hand gäller det att man kan ha en större risk att få en sådan hudinfektion i en arm med lymfödem där det lokala immunförsvaret kan vara försvagat, eller på bröstet/bröstkorgsväggen. Man kan ju förstås få rosfeber på andra håll i kroppen också, och även i ansiktet. Fast då tror jag inte att det kan sägas ha med bröstcancern att göra. Det kan hända att jag missförstår det du skriver. Jag uppfattar dock inte att det är speciellt vanligt att tidigare bröstcancerpatienter får rosfeber, men vissa är betydligt mer drabbade än andra. Det kan i vissa fall vara lämpligt att man har recept på antibiotika utskrivet som man kan börja ta det om man får symtom som tydligt talar för att det är rosfeber på gång. Det är dock inget som är aktuellt för de flesta.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar ROSFEBER2021-10-24
Hej. Jag är 72 år, opererades för bröstcancer för tre år sedan. Tar sedan 2,5 år Letrozol och tolererar det bra, har i princip inga biverkningar förutom torra slemhinnor.
Dock har det konstaterats att jag har en osteopeni och ordinerades därför Alendronat för ett år sedan.
Enligt studien BIG 1 -98 är skillnaden i återfall/spridning nästan obetydlig om man tar Letrozol 2 år följt av Tamoxifen 3 år, jämfört med enbart Letrozol i 5 år. Finns det nya studier/ rön som visar samma sak, eller möjligen att resultaten i studien är tveksamma?
Det som bekymrar mig är risken för osteoporos om jag fortsätter med Letrozol under flera år framöver. Vill minnas att man talade om 5-7 års behandling.
Sammantaget leder bruket av aromatasämmare till en lägre risk för återfall än tamoxifen. Skillnaden är tydlig men inte jättestor. Det är riktigt att det finns en rapport från BIG98-01 som visar att det inte tycks vara någon skillnad mellan att letrozol först och sedan byta till tamoxifen i halvtid jämfört med att ta letrozol i 5 år. Det finns andra studier, bl a en sor sk metaanalys från Oxford som ger stöd för att aromatashämmarna är litet effektivare än tam. Jag letar nu efter långtidsuppföljning av BIG-studien men hittar bara det för jämförelsen mellan 5 år tam och 5 år letrozol. Studien hade fyra armar, dessutom två där man ordinerade tam följt av letrozoal och en som var tvårt om. Jag tänker att man kan sammanfatta såhär: Det är viktigt att man får en hormonell behandling som man faktiskt äter upp. Om bieffekterna så så uttalade att man inte tar den alls så hjälper medicinen förstås inte. Aromatashämmare är litet effektivare än tamoxifen för att förebygga återfall till postmenopausala patienter, men det är oklart om man måste ta letrozol under 5 år eller om det är lika bra att byta i halvtid. Hur man gör har betydelse även i relation till om man ska tänka sig behanlding under längre tid än 5 år.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Antihormonell behandling2021-10-24
Hej!
Hur ser prognosen ut för trippelnegativ bröstcancer?
Hur vanligt är det att tumören är resistent mot cytostatika?
Hur snabbt efter cytostikabehandlingen påbörjats kan man känna att tumören minskar?
Hej, trippelnegativ bröstcancer år ofta känslig för cytostatika, det är endast i enstaka fall som tumören är helt resistent mot behandling. Vi utvärderar effekten av cytostatikabehandling efter två behandlingar, och då kan man i de flesta fall se att tumören har krympt jämfört med storleken på tumören före start av behandling. Det som kan vara problemet med trippelnegativ bröstcancer är att det kan finnas enstaka celler i tumören som inte svarar optimalt på behandling.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Trippelnegativ cancer prognos2021-10-19
Hej, när jag var 18 år så hittade jag en knöl i mitt bröst (ca kl 14 på bröstet) jag fick göra ultraljud och redan då sa dom att den berodde på hormoner. Gjorde biopsi som visade fibroadenom. Nu 4 år senare har jag börjat tänka mycket och oroa mig eftersom den fortfarande är kvar. Hur länge kan den va kvar? Kan den bli något farligt eller bör jag bara va uppmärksam på om någon ny knöl dyker upp i framtiden. Den är en tydlig knöl på ca 2 cm, slät, fast och väl avgränsad. Nästintill rund, lite avlång. Den har inte vuxit något. Ca Den ger mig inga problem och gör inte ont. Jag vet att det är helt ofarligt men jag tänker mycket på den just nu, eftersom det känns så ”fel” att ha en knöl i bröstet. (Operera bort den vill jag inte göra i onödan eftersom den inte är farlig) har svårt att släppa tanken på den bara. Jag övertänker mycket (och googlar..) men har inte tänkt på knölen alls på fyra år så jag vet inte varför jag börjar nu, är lite hypokondrisk av mig. Bör jag kolla den om 5 är igen om den är kvar eller är det normalt om den stannar länge, den är ju ändå bekräftad Bindvävsknuta.
Fibroadenom2021-10-19
Hej! Från min pappas sidan finns bröstcancer och äggstockarcancer (min faster och hennes dotter som är min kusin hade bröstcancer och äggstockarcancer). Min fråga är kan en läkare rekommenderar mig att göra brca 1 och brca 2 test? Jag har fått diagnos atypi c3 i högra bröst.
Brca 1 och brca 2 test2021-10-19
Erbjuder vissa regioner direktrekonstruktion även om man ska få strålning efteråt? Hört att vissa fått erbjudande om det men jag fick inte det i Malmö? Tänker man bör väl erbjudas samma i alla regioner eller gör man aldrig rekonstruktion i samband med operation om man ev ska få strålning senare? Vill gärna veta om det finns nationella skillnader i frågan.
Direktrekonstruktion2021-10-18
Hej Aina,
Jag har under det senaste dryga året varit heltidssjukskriven för bröstcancerbehandling (cyt, op, strålning, antikroppsbehandling). Min utredning och behandling har totalt pågått i ca 16 månader.
Efter ett års sjukskrivning fick jag godkänt till fortsatt sjukskrivning på normalnivå.
Har nyligen avslutat behandlingen och börjat om att jobba på 25%, då jag fortfarande lider av trötthet, ont i kroppen och framför allt hjärntrötthet. I och med att min behandling är avslutad vill försäkringskassan sänka min ersättningsnivå. Är detta rimligt?
Känner att jag blir straffad för att jag haft en lång cancerbehandling, men det kanske är så det ska vara?
Har väldigt lite ork och vet inte att jag orkar med att ta någon strid med försäkringskassan. Har bekanta som är i samma situation som mig, som fått beviljad sjukpenning på normalnivå trots att behandlingen är avslutad och de varit sjukskrivna i över ett år.
Skulle vilja höra dina åsikter om vad som bedöms rimligt i mitt fall.
Om det är så att ni tycker att beslutet att sänka ersättningsnivån är felaktigt, hur rekommenderar ni att man ska gå tillväga om man vill göra ett försök att ändra beslutet?
Mvh
Kicki
Hej!
Ursäkta sent svar!
Idag är det ett stor problem att Försäkringskassan bedömer sjukskrivningsärenden så olika även om förhållandena är lika. Av det du berättar drar jag slutsatsen att dina bekanta har fått en generösare tolkning av bestämmelserna än vad du har fått.
För att man ska få ersättning på normalnivå även efter ett år måste ett antal villkor vara uppfyllda, bland annat att man lider av en allvarlig sjukdom som nedsätter arbetsförmågan. När Försäkringskassan bedömer vad som är allvarlig sjukdom utgår man från Socialstyrelsens definition av vad som ska betraktas som allvarlig sjukdom. Har man fått en omfattande cancer behandling kan det ta både ett och två år och ibland längre än så innan man orkar jobba som vanligt igen. Tyvärr är det så att de kvarstående problem som kan drabba personer som har fått en cancerbehandling i form av hjärntrötthet, koncentrationssvårigheter, nedsatt ork, neuropatier, ödem, biverkningar av hormonella behandlingar etc. normalt inte räknas som allvarlig sjukdom enligt Socialstyrelsens definition. Detta innebär tyvärr att man inte är garanterad att får ersättning på normalnivå under hela den tid som rehabiliteringen efter cancerbehandlingen tar.
Eftersom det beslut som Försäkringskassan har fattat bygger på en tolkning av hur lagen ska tillämpas så är chanserna att du skulle få rätt igenom att begära omprövning av beslutet i stort sett obefintliga.
Aina Johnsson
Kurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Dölj svar Frågor ang ersättningsnivå från försäkringskassan efter avslutad behandling2021-10-18
Hej!
För ett år sedan upptäckte jag en knöl i mitt högra bröst ca 2,5cm stor. Jag sökte till Vårdcentralen och blev remitterad till mammografi.
De tog röntgenbilder och gjorde ultraljudsundersökning och meddelade sedan att det var godartad och benig knöl.
Efter besöket har jag förstått att man också bör göra biopsi för att vara säker på diagnosen. Jag funderar nu ganska ofta på om jag verkligen kan lita på diagnosen. Jag känner att jag skulle vilja göra biopsi för att släppa tanken.
Sedan har jag på sista tiden känt att jag tappat lite aptit och därmed ett par kilo i vikt. Jag har haft det stressigt på jobbet på senaste så skulle tro att det beror på det. Men när jag funderar som mest på knölen i bröstet och lägger till den här aspekten blir jag ganska orolig.
Jag är 31-år och har ingen känd bröstcancer i släkten.
Jag undrar nu hur säker diagnosen kan vara? Och om det finns möjlighet att få göra biopsi och vart jag vänder mig då?
Tacksam för svar!
Hej, man skulle kunna gissa att det man såg på ultraljud var en sk cysta, den diagnosen kan man ställa med stor säkerhet utan biopsi. Kan du inte höra av dig till din bröstmottagning och höra om det kan vara så det hänger ihop?
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Ingen biopsi?2021-10-18
Hej.
Jag är nyligen 33 år fyllda och jag har gjort en mammografi och ett ultraljud för 3 veckor sen pga oro och häsloångest där jag inbillade mig något med pigmentet på bröstet så min läkare skickade remiss för mammografi. Samma förra året så var jag också på mammografi och ultraljud pga en sak som rörde sig i bröstet och läkaren misstänkte en cysta och därför skicka mig på mammografi. Min båda gånger jag varit på mammografi och ultraljud så har det sett jättebra ut . Dom jämförde även mina bilder från förra året med årets bilder och inga förändringar.
Min fråga är nu att jag haft lite ont i bröstet när jag trycker på vissa områden och i samband med det så kändes det som en förhårdnad eller jag vet ej om jag inbillar mig nån knöl . Får liksom leta för att hitta området . Då är min fråga hur känns egentligen en knöl ? Jag är orolig igen att det är något som de missat . Har även palperat brösten vid 3 olika tillfällen hos 3 olika läkare de senaste 3 månader och senast för 1 v sen och allt var bra. så jag vet ej om jag inbillar. Jag har även inplantat som är felplacerade . Känner man en knöl tydligt? Jag gör ej det . Känns som mer som att där finns något men vet ej om de är bröstkörtel.
Min fråga är med då kan ha missat något på mammografi?
Hej, din fråga är förstås svår att besvara på detta sätt. Men jag uppfattar att du gjort det som kan göras för att utesluta att du har någon farlig knöl i bröstet. Det är bra!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Orolig