Hej! Indragningar orsakas av drag i ligament (bindvävsband) som ligger inuti bröstet och förlöper mellan bröstets yta/underhud till djupet (muskeln). Att indragningar har med cancer att göra hänger på att en tumör kan krympa detta band om den växer nära det, och då drar bandet i huden. Det betyder alltså inte att tumören ligger direkt under huden och drar i den. Rådet att söka vård vid indragning har du ju följt, det är bra. Sedan är det ju så att man inte behöver hitta någon orsak till en långvarig indragning om det inte är en cancer - vissa har indragningar (som du med dina bröstvårtor) i sin anatomi utan att det är ett sjukdomstecken. Jag skulle ändå rekommendera att du har koll på det området, men inte mer än vanligt, dvs känn noga en gång i månaden efter mesen. Ett ultraljud får man oftast när mammografi är svårtolkad, t ex om man har täta bröst. Hade du angett att du har en indragning när du var på screeningmammografi? Då brukar man oftast lägga till ultraljud. Men om du inte har gjort det kan du vända dig till vårdcentralen igen för en remiss. Man ska inte behöva betala privat!

Hej! Ömhet är tyvärr ett vanligt symtom från brösten och har i princip alltid med den hormonella aktiviteten att göra, ffa svängningar. Nu vet jag inte din ålder men det är vanligast i unga år, men även kring graviditet och för vissa även mot klimakteriet. Någon gång hittar man motsvarigheter till ömheten i form av cystor eller bindvävsknutor. Ömhet är högst sällan något symtom i samband med cancer. Om ultraljud inte har visat något föreslår jag att du testar jättenattljusolja (finns i hälsokostaffärer) som vissa tycker hjälper med ömhet. Testa även hur olika kläder/behåer påverkar hur det känns.

Hej! Det är ingen spridning som du känner, men har med lymfavflödet av göra. Medan din operation innebär att lymfans väg får justeras en del så sker spridning alltid med, inte mot lymfan (dvs den kan inte uppträda ner mot underarmen). Testa massera lite och fortsätt med dina övningar.

Hej! NEJ, du har ingen ökad risk genom ditt val nu. Det som har framkommit de senare åren är visserligen att överlevnadskurvorna ser bättre ut för kvinnor som har gjort bröstbevarande kirurgi och har fått strålbehandling än kvinnor som har gjort mastektomi, men det är fortsatt oklart varför. Vissa har spekulerat att det är strålbehandlingen som man får efter bröstbevarande kirurgi som förbättrar överlevnaden, men dess effekt är faktiskt inte stor nog för att förklara det man ser (och en del mastektomipatienter får strålning, men det upphäver inte skillnaderna). Antagligen är det helt andra faktorer som spelar roll, så som övervikt, rökning, samsjuklighet etc. Man får komma ihåg att de data vi har idag inte är insamlade "framåt" i tiden, men igenom att titta bakåt, dvs man tittar i register etc men samlade inte löpande in data från patienter i realtid för att få svar på just den frågeställningen. Det innebär att det kan vara en hel del så kallade okontrollerade faktorer, alltså faktorer som spelar roll men som man inte kunde jämka när grupperna bröstbevarande kirurgi och mastektomi bildades. Det gör att vi lite försiktigt hellre säger att mastektomi verkar på inget sätt ge en överlevnadsfördel, men inte att den metoden försämrar oddsen, för det kan man inte säga med befintliga data.

Hej förlåt sent svar!! Ja, det bör gå absolut att flytta implantat längre utåt eller där det passar bäst och stör minst.

Det finns nog inget bättre sätt än att hon får prova. Det kan vara så att hon får mer biverkningar än de flesta, men det behöver inte vara så. Kanske hennes rheumamedicin kan hjälpa även mot biverkningar av den hormonella behandlingen.

Jag gissar att det betyder att patologerna ännu inte hunnit få de svar färdiga som behövs för behandlingsrekommendation: receptorerna, HER2, Ki67 och grad. Inget konstigt.

Glöm den tabletten. Och kompensera inte med två. Tabletterna hjälper förstås bara om man äter dem, så så tillvida ska man naturligtvis vara noga och försöka att inte glömma en endaste. Samtidigt är det orimligt att tänka att en enstaka pilla på det sättet som du beskriver gör hela skillnaden. Jag kan lova dig att det händer alla, och säker för de patienter som deltog i de studier som visar att det är en effektiv medicin också. Märker man att man ofta har svårt att komma ihåg, eller hålla reda på om man tagit tabletten skulle jag skaffa en dosett, det är ett finfint hjälpmedel!

Leverproverna behöver utredas. Omöjligt att säga om din känsla i bröstet hänger ihop med leverproverna. Din doktor utreder bådadera. Det är bra.

Man tittar på egenskaperna som tumören har, och ja det kan bli fråga om cytostatika även utan körtelspridning. Såklart ingår det i läkarens och sköterskans pedagogiska uppgift att förklara vad aktuella förkortningar betyder. Men här kommer en kort lista över de viktigaste: Grad (även Histologisk grad, eller Nottingham histologisk grad) avser ett översiktlig beskrivning av olika viktiga egenskaper som sammanfattas till tre nivåer Grad 1-3 där 1 har mest gynnsam och 3 minst gynnsam prognos, och större orsak att ge kemoterapi t ex. ER, Östrogenreceptor (som i engelska Estrogene Receptor) Mottagarmolekyl som sitter i bröstcancer celler i ca 80% av fallen och förmedlar hormonell känslighet. Räknas som positivt om mer än 10% av cancercellerna är positiva vid mikroskopisk undersökning. Kan blockeras med tamoxifen t ex. PgR eller PR, Progesteronreceptor Se ER. Ibland är PR negativ även om ER är positiv, det kan förekomma ffa vid sk Luminal B bröstcancer, hormonkänslig bröstcancer med hög grad och eller Ki67. HER2 är en viktig gen som kan vara amplifierad (finnas i flera kopior) i drygt 10 % av bröstcancerfallen. I dessa fall finns även fler HER2-molekyler på utsidan av cancercellerna och ger möjlighet att behandla med speciella antikroppar som känner igen HER2. Sådan behandling har inneburit sn stor förbättring för patienter med HER2-positiv bröstcancer. HER2 analyseras i en tvåstegsprocedur där man först tittar på mängden HER2-op cellernas utsida med "Immunhistokemo" mängden graderas 0, 1+, 2+ och 3+, där 0 och 1+ räknas som negativa, och 3+ räknas som positiva. Vid 2+ (och ofta även vid 3+) gör man en ytterligare analys som kallas "ish" (in situ hybridisering) där man tittar på antalet kopior av genen för HER2 i cellkärnan på cancercellerna. Ki67 är en markör som är uppkallad efter staden Kiel i norra Tyskland, där den uppfanns. Man mäter med en analys som anger hur stor andel av cancercellerna som håller på att dela sig. Ger litet liknande information som Grad. En hög % anger att cancercellerna delar sig livligt, en låg att cellerna inte delar sig så mycket. Detta har betydelse för prognos och hur benägen man är att föreslå cytostatikabehandling (Kemoterapi). Jag kan inte ange här vad som är ett högt, lågt eller ett mittemellanvärde, eftersom man har olika nivåer för detta på olika patologavdelningar. Hoppas du har nytta av den lilla ordlistan. Ibland tänker jag att det kan vara jobbigt att vara inom sjukvården för att man kan få för sig att man har större kunskaper på cancerområdet än man faktiskt har, eller att man tror att man "borde" känna till en massa saker som man inte gör. OK, om man arbetar som kontaktskörerska inom bröstcancer, eller bröstonkolog så har man ju rätt klart för sig, men annars tänker jag att det är helt orimligt att man själv tror, eller att vi som ska informera tror, att man eg vet ett jota mer om bröstcancerbehandling än vem som helst bara för att man jobbar inom sjukvården. Det kan t o m finnas besvärliga missuppfattningar som det gäller att försöka identifiera. Jag vet ju med mig själv att om jag skulle drabbas t ex av tarmcancer så skulle jag behöva en mycket grundlig genomgång för att vara med på noterna. .