Visar 10 av 6183 träffar
2021-01-26
Hej! Jag op för andra gången för snart ett år sedan och man tog nu bort sju lymfkörtlar i två omgångar. Äter nu tamoxifen sedan i somras. Har väldigt ont i bäckenet ( även svettningar mm men hanterbart) , speciellt nattetid vid vändningar och det blir ännu värre efter tex att jag provat att springa (jogga) vilket jag verkligen vill. Går mellan 5-13 km om dagen med hund men vill ”träna” lite mer. Hade en läkartid häromdagen, den sjätte onkologen jag hade kontakt med ( nr 1 och nr 3 hade jag två kontakter med, övriga en). Han kunde hjälpa mig med att det inte var metastaser efter slätrgt och provtagning men min fundering är hur jag kan utöva mer träning. Tänker om jag bygger upp sakta men kan jag komplettera med Alvedon, Ipren för att slippa ha ont eller släpper det efter hand. Andra tips?
Jobbig situation att leva med. Jag tänker att du tänker rätt. Och så tänker jag på simning! Och kanske styrketräning för att få upp muskelstyrkan. Om badhuset nu är öppet?
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Ledvärk Tamoxifen2021-01-25
Jag är 67 år och opererades i oktober 2020 för tubulär cancer 7 mm samt duktalt förstadium till cancer 5 mm. Ingen spridning till lymfkörtlar. Hormonkänslig.
Jag hade dessförinnan ätit Indivina i 10-15 år. Jag plågas nu av nattliga svettningar och är orolig för benskörhet.
Min fråga: kan jag äta kosttillskottet Femarelle?
Hej, låt mig svara såhär: Finns det något som på riktigt visar att femanelle minskar risken för benskörhet? Det känner jag min mycket osäker på. Finns det på samma sätt något som visar att femanelle ökar risken för återfall efter bröstcancer, skulle inte tro det heller.
Man måste alltså hitta ett annat underlag för sitt beslut hur man ska göra.
Det finns studier som visar att hormonbehandling med östrogen eller östrogen och progesteron ökar risken för allvarliga återfall. Om Femanelle hjälper mot vallningar så kan man anta att det finns aktiva fytoöstrogener (östrogenliknande växtämnen) i femanelle, och i så fall bör man nog i första hand vara försiktig.
Ett litet utvattnat svar alltså. Men kanske vore det synd att sätta din utmärkta prognos på spel för en medicin där man kan undra om den verkligen kan göra skillnad vad gäller beskörhet.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Kosttillskott Femarelle2021-01-23
Hej!
Jag har gjort en axillutrymning där man tog bort 17 lymfkörtlar. Jag grubblar nu kring den förhöjda risken att få lymfödem eller liknande besvär med armen om jag strålbehandlas. Jag får nu cytostatika, som man ju hävdar tar allt och att man nu gör studier för att troligen frångå en del av de axillutrymningsoperationer som nu görs troligen i onödan. Jag gick med i den studien men blev tyvärr lottad till att opereras. Jag ska också få hormonbehandling i tio år samt skelettstärkande.
Jag har hittills inte lyckats få några bra svar kring vilken skillnad man bedömer att strålningen ger vad gäller risken för återfall. Jag har inte heller funnit någon information kring risken för lymfödem efter axillutrymning av så många lymfkörtlar som jag tog bort samt hur mycket risken ökar med strålbehandling. Jag har bara fått som svar att de siffror jag tagit del av (1 av 4 - 1 av 5 efter axillutrymning) har förbättrats. Jag förstår att det inte går att få några exakta svar men jag vore ändå väldigt tacksam om det gick att få veta mer än att man "rekommenderar strålbehandling".
Hej, kloka funderingar. Förekomsten av lymfödem har visserligen minskat, men samtidigt anger kring hälften av kvinnor besvär med armen efter axillutrymning, även utan att det finns en mätbar svullnad.
Jag vet inte hur många sjuka lymfkörtlar du hade, och det vore avgörande för att kunna bedöma nyttan av strålbehandling.
Det är en mycket omdebatterad fråga huruvida man ska ge strålning mot lymfkörtelregionerna ifall man hittade 1-3 sjuka lymfkörtlar. Hittade man fler än så är evidensen rätt entydig för strålbehandling. Hittade man bara 1-3 kan tilläggsvärdet definitivt diskuteras. Det finns inte väldigt mycket evidens i denna fråga, men t ex AMAROS-studien (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25439688/) visade att det gick lika bra för patienter som bara strålade armhålan efter borttagning av 1-2 sjuka portvaktskörtlar som efter utrymning av lymfkörtlarna (fast utan strålning mot armhålan). Lymfödem var betydligt vanligare efter kirurgi än efter strålning. I Sverige har man inte riktigt anammat dessa forskningsresultat (än), men man öppnar upp för att strålbehandla patienter med sjuka portvaktskörtlar istället för att utrymma armhålan - så om du passar in i den gruppen som i AMAROS så kan du möjligtvis diskutera med din onkolog huruvida man i ditt fall kan avstå strålning som i den studien. Fråga efter evidens och statistik på riskminskning i ditt fall så kan du bättre värdera läget och komma fram till ett beslut!
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Risk för lymfödem2021-01-23
Hej, jag har sedan snart ett år tillbaka haft klåda på mitt vänstra bröst. Jag har varit till husläkare som skickade mig på mammografi med ett felfritt resultat, dvs inget syntes på mammografin. Klådan fortsätter dock och stundvis har jag även strålande smärta i bröstet. Klådan är även stundvis väldigt extrem, men den kommer och går. Jag har läst mycket om inflammatorisk bröstcancer där klåda och smärta beskrivs som ett vanligt första symtom på denna cancerform. Samtidigt har jag haft denna klåda länge nu, bord jag visa fler symtom för inflammatorisk bröstcancer eller kan detta tidiga stadie av klåda pågå i nästan ett år?
Hej, klåda utan fler symtom och under så pass lång tid bör inte kunna vara inflammatorisk bröstcancer: då skulle du se hudrodnad, apelsinhud, ofta svullnad eller förhårdnad, och även knölar i bröstet och/eller armhålan. Klådan utan rodnad och utan någon "utveckling" (dvs utan att något symtom tillkommer) låter mer som om du borde kunna söka dig till en hudläkare. Har du däremot förtjockad och/eller röd (apelsin)hud bör man ta en biopsi även om man inte ser något på mammografi.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Kliande bröst2021-01-23
Hej
Jag pratade med min husläkare idag om att jag har en pirrande och konstig känsla i mitt vänstra bröst ut mot armhålan. Tycker inte att jag känt någon knöl men kanske förändring i fasthet (mot det mjukare hållet) det gör liksom inte men känns och blir värre om jag ligger popvänstern sida. Som att jag känner hjärtat slå hårdare.
Hade bröstböld i det bröstet vis amning för 1.5 år sedan.
Vad kan detta vara?
Husläkaren renommerade mig att söka hos bröstcentrum.
Tack på förhand
Hej, vanligtvis är sådana känslor och förnimmelser hormonell aktivitet och sällan något sjukligt. Din husläkare kan beställa mammografi själv på de flesta orter, men annars kan ett bröstcentrum hjälpa dig vidare.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Pirrande känsla2021-01-23
Jag är en 18-åring med en knöl i bröstet. Inget jag direkt oroar mig över - men dessvärre något som jag inte riktigt kan släppa. Upptäckte knölen för en månad sedan och den förändrades inget alls under menstruationscykeln. Den sitter lite under bröstvårtan och känns väldigt tydligt. Den är ca. 1x2 cm och går att flytta i sidled, men inte upp eller ner. Den är hård och slät. Är det någon som helst idé att kolla upp det här? Med tanke på det jag läser online så är jag inte speciellt orolig, men kan som sagt inte släppa det utan går runt och tänker på det rätt mycket.
Hej! Det är bra att du inte oroar dig, eftersom bröstcancer i din ålder nästan inte förekommer alls. Däremot är ju bindvävsknölar (fibroadenom) rätt vanliga och känns lite så som du beskriver. Även om dem inte är farliga brukar man rekommendera att man får en undersökning (i din ålder vanligtvis ultraljud) och provtagning för att sätta en diagnos.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Ung med en knöl2021-01-23
Hej,
Jag är 54 år och gjorde mammografi i oktober där allt såg bra ut. Efter ca 4-5 veckor började jag känna en ömhet i vänstra bröstet, speciellt när jag tar av mig bh-n. Jag har undersökt mina bröst men känner ingen knöl dock kvarstår ömhet dagligen. Jag har fortfarande menstruation men det sista året med fler veckor emellan. Senaste tiden har jag märkt att jag fått nattliga svettningar dock ej så jag blir blöt. Har min ömhet med klimakteriet att göra eller borde jag söka läkarvård?
Hej! Ömheten kan mycket väl ha med klimakteriet att göra eftersom du samtidigt känna andra symtom. Att mammografin var fin styrker detta. Men: man ska inte bara ignorera det ömma område men i stället ha koll på det (och brösten generellt så klart). För om det ändå skulle utvecklas en knöl där behöver du ju söka vård.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Ömt bröst2021-01-23
Hej!
Jag är i en förhållandevis unik situation, och hoppas ni kan ha förståelse för den. Jag är själv inte drabbad av bröstcancer, utan genomgick en dubbel mastektomi i 2018 som del av könskorrigerande åtgärder- någonting som jag sedan dess har ångrat grovt.
Jag har börjat längta efter egna barn (som jag lyckligtvis fortfarande kan ha), men sörjer att jag aldrig kommer kunna amma. Jag förstår att min situation skiljer sig markant ifrån de kvinnor som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer (eller risk för att utveckla det), men det är i grund och botten samma operation, och jag tror det finns viss likhet i sorgen över att inte kunna amma. Jag gjorde det jag trodde var bäst för mig i stunden, utifrån en diagnos som var satt av läkare jag litade på.
Min fråga är: vad finns det för resurser om att sörja möjligheten att amma? Hur kan man komma till någon slags acceptans? Hur ser ens alternativ ut?
Jag hoppas ni har förståelse och medlidande för min situation, och kan peka mig i rätt riktning. Jag vet inte vart jag annars skulle kunna vända mig, då det inte finns mycket resurser för såna som mig. Svar tar jag emot med stor tacksamhet, och hoppas ni vet att det är ett bra jobb ni gör.
Hej, blir ledsen för dig. Jag kan efter en del funderingar inte komma på ett specifikt ställe där man har erfarenhet med problematiken som just din, men tänker att varje bra terapeut/kurator bör kunna hjälpa dig med att sätta ord på sorgen och hitta verktyg att kunna hantera den. Möjligtvis har terapeuter som har koppling till BVC eller BB mer erfarenheter av den typen av sorg?
Men: jag vågar påstå att det finns andra vägar att känna och uppleva en enorm närhet med sitt barn. Du kommer i den situationen nog känna att du har förmåga att ge lika mycket värme, närhet och trygghet som om du ammade. Med detta sagt säger jag inte att jag vill förminska din sorg, men jag tror att du hittar alternativen alldeles själv när du väl håller ett barn i famnen.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Amning2021-01-23
Hej
Jag har tidigare ställt en fråga ang en svullen lymfkörtel. Jag är opererad m mastektomi o direktrekonstruktion för dcis och en liten invasiv tumör (1,5mm) i maj 2020. Äter tamoxifen. Har sedan någon månad känt en lymfkörtel nedanför armhålan vid sidan av implantatet. Vet inte om den tillkommit/vuxit eller om den funnits där och jag inte känt tidigare. Bedömd som kod2 vid ultraljudsundersökning men finnålsprov togs för säkerhets skull. Detta visade ingen spridd bröstcancer men kunde inte utesluta lymfom. Nytt prov togs för flödescytometri men tyvärr inget definit besked från denna. Eftersom det eg inte finns någon klinisk misstanke om lymfom så vill min läkare avsluta utredningen. Det känns ju lite olustigt o svårt att hantera parallellt med allmän oro efter en bröstcancer. Tycker ni jag borde begära fortsatt utredning? Vad kan man göra för att få ett definitivt svar?
Hej, förstå dina tankar, man vill ju gärna få ett definitivt besked. Kanske ni kan enas om en uppföljning om några månader där man kan se om lymfkörteln har vuxit eller ej? I så fall kanske man kan upprepa provet som nu inte gav ett konklusivt svar?
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Lymfkörtel2021-01-23
Hej
Jag är 41 år. Jag upptäckte min knöl när jag ammade mitt barn. Det var i slutet på maj och i juli kom jag till vården. Jag går på US i Linköping. Då gjordes biopsi, MR, ul och mammografi. Knölen var 24mm stor men det fanns även ett stort diffust område som mätte ca 75 x 50 x45 mm. Biopsin visade på ER+ och HER-.Ki 67 40%. Östrogenreceptorer till 100%. I och med det stora diffusa området så påbörjades cytostatikabehandlingen i augusti med tre EC90 och tre Doc.
Efter två behandlingar hade det stora området minskat till ca 50 mm i omkrets. Efter fem behandlingar hade det stora området inte krympt men däremot hade knölen krympt till 15 mm. Dessutom hittades två sateliter vid ul men oklart om de var maligna eller inte. Någon biopsi gjordes inte. Under samtliga mammografier, ul och MR, samt klinisk bedömning så har mina lymfkörtlar bedömts som rena. Mellan femte och sjätte cytostatikabehandlingen gjorde bröstet ondare än tidigare och jag tyckte mig känna av lymfkörteln innan operation. Jag påtalade min oro för kirurgen och han gjorde en klinisk bedömming av mig och ansåg inte att det fanns något att vara rädd för. Den multidisciplinära konferensen föreslog antingen mastektomi utan strålning eller tårtbit med strålning. Mastektomi med strålning var aldrig aktuellt lät det som. Den 14 december operades jag med tårtbit.
Den 20 januari fick jag träffa kirurgen för återkoppling. Tumören var nu 20 mm, ductal av grad 2. Dessutom hittade de en in situ cancer på 35 mm som aldrig har setts tidigare. Den var av grad tre. Tumörens ki67 är nu nere på 4% och den har fortfarande 100% östrogenreceptorer.
Det som är nytt är att den nu är HER2+ och inte HER2- samt att en macrometastas hittades i en av två lymfkörtlar som tog ut. Operationen var radikal.
Den multidisciplinära konferensen föreslog:
Reoperation axillutrymning, kadcyla, postoperativ strålbehandling och antihormon.
Jag är inbokad på operation på måndag den 25 för axillutrymning. Nu tvekar jag dock, särskilt efter att ha läst ett sammandrag från forskning inom ämnet. Den största risken för spridning är via blodet än lymfkörtlar och dessvärre hade min tumör kontakt med blodbana.
Är det verkligen vettigt att göra en lymfkörtelutrymning med allt vad det innebär, när en macrometastas på 2,1mm upptäcktes i två uttagna lymfkörtlar, dvs en av lymfkörtlarna var helt ren?
Med facit på hand borde jag ha gjort mastektomi istället för tårtbit, särskilt med tanke på att strålbehandlingen dröjer och för att satelliterna finns inte med i Padsvaret och det stora området vet ingen fortfarande vad det var?
Går det att ändra operation från axillutrymning till mastektomi?
Oerthört tacksam om ni har möjlighet att svara på mina frågor.
Hej, jag förstår att du har mycket tankar, det är ett komplext område!
Först till axillen: om man har en makrometastas efter kemoterapi så är risken att ha kvarvarande metastaser ("efter" portvakten så att säga) hela 65 %. Därav rekommendationen att göra axillutrymning, vilket man inte riktigt kommer ifrån i dagens läge. Det finns en enda pågående studie i USA som testar om man kan avstå axillutrymning i den situationen och istället ge full strålning mot axillen, men några resultat finns inte ännu.
Bröstbevarande kirurgi verkar, lite av oklar anledning, förknippad med bättre överlevnad. Det finns andra fördelar med, så klart (man behåller ju ändå sitt bröst, och återfallsrisken är inte ökad jf med mastektomi). Har man haft lite oklart fynd från början som du (och jag kan tyvärr inte uttala mig om vad det större oklara området var om man inte tagit biopsier) kan det dock vara jobbigt att behöva lägga alla pusselbitar (allt som bedömdes vara avvikande/sjuk måste ju vara med i det som togs bort) och för dig att behöva vänta på svaret: räckte den operationen eller inte? Om man har rekommenderat dig att göra en axillutrymning i övermorgon men inte samtidigt att göra någon kompletterande operation i bröstet så tolkar jag det som man var ändå nöjd med resultatet från bröstoperationen och mikroskopin, och i så fall finns ingen anledning att röra bröstet igen.
Valet är ändå inte antingen mastektomi eller axillutrymning; bröstkirurgi och axillkirurgi fyller lika olika funktioner och kan inte ersätta eller kompensera för varandra.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Göra lymfkörtelutrymning vid 2,1mm macrometastas?