Målinriktade behandlingar
14 juni 2019 Uppdaterad 21 september 2026
Målinriktade behandlingar är läkemedel som angriper specifika egenskaper hos cancercellerna. Till skillnad från cytostatika, som påverkar många typer av celler, är dessa behandlingar mer precisa och riktar in sig på specifika faktorer som är viktiga för tumörens tillväxt.
Vilken behandling som är aktuell beror på tumörens biologiska egenskaper, till exempel om den är HER2-positiv eller hormonkänslig. Målinriktade läkemedel används både vid tidig bröstcancer (som tillägg till annan behandling) och vid spridd sjukdom.
Antikroppsbehandlingar
Monoklonala antikroppar är biologiska läkemedel som efterliknar kroppens eget immunförsvar och binder till specifika mål på cancercellerna.
Vid HER2-positiv bröstcancer används antikroppar som riktar sig mot HER2-receptorn, ett protein som driver tumörtillväxt. Genom att blockera denna receptor kan man bromsa eller stoppa cancercellernas tillväxt.
Antikroppar kan:
- blockera tillväxtsignaler
- märka ut cancerceller så att immunförsvaret kan angripa dem
- leverera cytostatika direkt till cancercellen (så kallade antikroppsläkemedelskonjugat, se nedan)
Behandlingen ges ofta i kombination med cytostatika och kan användas både före och efter operation samt vid spridd sjukdom.
Biverkningarna är oftast milda, men vissa behandlingar kan påverka hjärtats funktion. Därför kontrolleras hjärtat regelbundet under behandlingen.
Exempel på HER2-riktade antikroppar:
- trastuzumab
- pertuzumab
Här kan också så kallad immunterapi med så kallade immuncheckpoint-hämmare nämnas. Immunterapi räknas visserligen inte som en målinriktad behandling då den inte attackerar cancercellerna direkt, men den använder antikroppar för att stimulera det egna immunsystemet så att det kan känna igen och bekämpa cancerceller.
Vanliga biverkningar av immunterapi inkluderar trötthet, hudutslag och klåda.
Antikroppsläkemedelskonjugat (ADC)
En vidareutveckling av antikroppsbehandlingar är så kallade antikroppsläkemedelskonjugat (ADC, Antibody-Drug Conjugate). De består av en antikropp som är kopplad till ett kraftfullt cytostatikum.
Antikroppens uppgift är att söka reda på cancerceller och binda till ett specifikt protein på cellytan. Väl på plats levereras läkemedlet direkt in i cellen. Där frigörs den aktiva substansen, cellgiftet, och kan döda cancercellen.
Fördelen är att behandlingen blir mer träffsäker, vilket kan ge bättre effekt och mindre påverkan på friska celler jämfört med traditionella cytostatika.
Idag finns ADC för behandling av dels HER2-positiv och så kallad HER2-låg bröstcancer, dels trippelnegativ bröstcancer
Exempel på ADC som används vid HER2-positiv eller HER2-låg sjukdom:
- trastuzumab emtansin
- trastuzumab deruxtekan
Exempel på ADC som används vid trippelnegativ bröstcancer och vid spridd hormonkänslig bröstcancer:
- sacituzumab govitekan
Biverkningar varierar mellan olika ADC men kan bland annat vara trötthet, illamående, diarré, håravfall och påverkan på blodvärden. Vissa behandlingar kan också ge påverkan på lungor, nerver eller ögon. Därför följs patienten noggrant under behandlingen.
Ingen ska behöva vara ensam med sin bröstcancer
Målinriktade små molekyler
Den andra huvudgruppen består av små molekyler som oftast tas i tablettform. Till skillnad från antikroppar, som är betydligt större, kan de ta sig in i cellerna och blockera signalvägar som styr celldelning och överlevnad.
Vid hormonkänslig sjukdom
CDK4/6-hämmare
Hämmar proteiner som styr cellcykeln och används vid hormonkänslig bröstcancer för att förstärka effekten av antihormonell behandling.
Exempel på CDK4/6-hämmare:
- abemaciclib
- palbociklib
- ribociklib
Vanliga biverkningar är trötthet, infektioner till följd av låga vita blodkroppar, diarré och illamående.
SERD (selektiva östrogenreceptornedbrytare)
SERD (Selective Estrogen Receptor Degrader) är en typ av antihormonell behandling som bryter ner östrogenreceptorn i cancercellen och därmed gör det svårare för tumören att växa. Behandlingen används vid spridd hormonkänslig bröstcancer, särskilt om sjukdomen blivit mindre känslig för tidigare hormonbehandling.
Exempel på SERD-läkemedel:
- fulvestrant (ges som injektion)
- elacestrant (ges som tabletter)
Vanliga biverkningar är trötthet, illamående, värmevallningar och ledvärk.
PI3K-hämmare
Riktar sig mot PI3K/AKT/mTOR-signalvägen, som är viktig för celltillväxt och överlevnad. Används vid vissa fall av spridd hormonkänslig bröstcancer där tumören en mutation i en gen som heter PIK3CA. Ges i kombination med antihormonell behandling.
I dagsläget används framför allt en PI3K-hämmare:
- alpelisib
Vanliga biverkningar är högt blodsocker, diarré, hudutslag och inflammation i munslemhinnan.
AKT-hämmare
Blockerar ett närbesläktat protein i samma signalväg och kan vara aktuella i utvalda fall av spridd bröstcancer.
I dagsläget används framför allt en AKT-hämmare:
- capivasertib
Vanliga biverkningar är diarré, hudutslag, trötthet och förhöjt blodsocker.
mTOR-hämmare
Påverkar också PI3K/AKT/mTOR-signalvägen och används i kombination med antihormonell behandling vid vissa fall av spridd hormonkänslig bröstcancer.
I dagsläget används framför allt en mTOR-hämmare:
- everolimus
Vanliga biverkningar kan vara trötthet, mag–tarmbesvär och påverkan på blodvärden.
Vid HER2-positiv sjukdom
Tyrosinkinashämmare (TKI)
Blockerar enzymer som förmedlar tillväxtsignaler i cancerceller.
Exempel på tyrosinkinashämmare som i vissa fall används vid HER2-positiv bröstcancer:
- tucatinib
- lapatinib
- neratinib
Vanliga biverkningar är diarré, hudutslag, trötthet och påverkan på levervärden.
Vid BRCA-relaterad sjukdom
PARP-hämmare
PARP-hämmare är en målinriktad behandling som används vid bröstcancer kopplad till ärftliga mutationer i BRCA1 (relativt vanligt vid trippelnegativ bröstcancer) eller BRCA2 (oftare hormonkänslig, relativt sett vanligare vid bröstcancer hos män).
PARP är ett protein som hjälper celler att reparera skador i sitt DNA. Cancerceller med BRCA-mutation har redan nedsatt reparationsförmåga. När PARP blockeras klarar cancercellen inte längre att laga sitt DNA, vilket leder till att den dör.
Behandlingen används framför allt vid spridd bröstcancer, men kan i vissa fall också ges efter operation för att minska risken för återfall hos patienter med hög risk.
Exempel på PARP-hämmare:
- olaparib
- talazoparib
Vanliga biverkningar är trötthet, illamående och påverkan på blodvärden.
