HER2-positiv bröstcancer

Vad är HER2-positiv bröstcancer?

Vid en bröstcancerdiagnos analyseras en rad olika så kallade biomarkörer för att klassificera tumören baserat på dess biologiska egenskaper. Informationen används sedan för att värdera prognosen och vilken efterföljande behandling patienten bedöms ha nytta av.

HER2-positiv bröstcancer kan vara antingen hormonkänslig, eller sakna receptorer för östrogen och/eller progesteron. Idag utgörs uppskattningsvis 12–15 procent av alla bröstcancerfall HER2-positiv bröstcancer.

Hur ställs diagnosen HER2-positiv bröstcancer?

Idag testas alla bröstcancertumörer för HER2-status genom vävnadsprov från tumören. Vävnadsprovet undersöks sedan med avancerade och standardiserade diagnostiska instrument för att kunna ge så säker diagnos som möjligt. Finns det ett överskott av HER2- är det en HER2-positiv bröstcancer. Råder det tveksamheter görs det en genetisk analys. Om testerna utförs på rätt sätt är det möjligt att hitta alla patienter som har nytta av en riktad HER2-behandling.

Om cancern kommer tillbaka som spridd bröstcancer behöver man testa HER2-status igen. Det beror på att HER2-status kan förändras när cancern har spridit sig.

Behandling av HER2-positiv bröstcancer

Vid HER2-positiv bröstcancer har cancercellerna en genmutation som gör att de producerar för mycket av HER2-proteinet. Den ökade mängden HER2-protein resulterar i sin tur i att cellerna delar sig mer än de ska, vilket kan leda till att en cancer utvecklas. Behandling av HER2-positiv bröstcancer inriktas därför ofta mot just HER2-proteinet, så kallad målinriktad antikroppsbehandling. Den målinriktade behandlingen ges oftast i kombination med cellgiftsbehandling.
Läs mer om målinriktade behandlingar

Operation

Som en del i behandlingen av HER2-positiv bröstcancer genomgår de flesta operation, antingen före eller efter den onkologiska behandlingen. Beroende på̊ tumörens storlek och placering i bröstet görs antingen ett bröstbevarande ingrepp där en del av bröstet tas bort, eller en så kallad mastektomi där hela bröstet avlägsnas. Om det finns en känd spridning till lymfkörtlarna i armhålan tas även de bort i samband med operationen. Syns ingen spridning undersöks endast lymfkörtlarna närmast tumören, de så kallade portvaktskörtlarna. Om cancern har spridit sig hit kan ytterligare operation bli aktuellt, bland annat beroende på̊ om läkemedelsbehandling gavs innan den initiala operationen eller inte.
Läs mer om kirurgi
Läs mer om mastektomi och bröstrekonstruktion

Biverkningar efter operation

Efter en bröstoperation är det vanligt att det bildas sårvätska i operationsområdet så kallat serom. Tillståndet är helt ofarligt, men kan vid obehag eller spänningar i området tappas på̊ vätska. Eftersom en del små̊ nervtrådar skadas i samband med operationen kan patienten även uppleva en domningskänsla över ärrområdet på̊ bröstet eller i armhålan. I många fall kommer känseln tillbaka, men vissa upplever en nedsatt känsel livet ut. En annan biverkning i samband med operation är lymfödem, som ofta syns som en svullnad i vävnaden. Lymfödem behandlas vanligtvis med kompression för att minska svullnaden. Även fysisk aktivitet kan hjälpa.

Onkologisk behandling före operation

Vid större tumörer, eller om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna, ges oftast så kallad preoperativ eller neoadjuvant behandling före operation. Behandlingen omfattar cellgiftsbehandling i kombination med två̊ olika antikroppsbehandlingar som är riktade mot HER2-proteinet. Syftet med denna behandling är att krympa tumören och minska risken för återfall. Om det inte finns kvarvarande cancerceller i bröstet eller lymfkörtlarna vid den efterföljande operationen fortsätter ändå̊ behandling med antikroppar riktad mot HER2-proteinet i upp till ett år. Om det finns cancerceller kvar behandlas patienten istället med en antikroppsbehandling med ett slags cellgift bundet till sig.

Cellgifter i samband med HER2-positiv bröstcancer

Vid mindre tumörer utan spridning till lymfkörtlarna brukar patienten opereras först och den onkologiska behandlingen ges efteråt, så kallad postoperativ eller adjuvant behandling. Behandling efter operation består oftast av cellgiftsbehandling i kombination med antikroppsbehandling. Den adjuvanta behandlingen syftar till att minska risken för återfall genom att döda eventuella cancerceller som kan finnas kvar i kroppen. Även här ges antikroppsbehandling under totalt ett år.
Läs mer om cytostatikabehandling

Biverkningar av cellgifter

Många patienter upplever att cellgiftskurerna är den jobbigaste delen av en cancerbehandling men biverkningarna varierar från person till person. Den som får cellgiftsbehandling kan bland annat drabbas av håravfall, trötthet (fatigue), illamående, stickningar i händer och fötter, nagelförändringar, influensaliknande värk, ökad infektionskänslighet och påverkan på̊ slemhinnor i exempelvis munnen, men också̊ i underlivet vilket kan leda till minskad sexlust. Yngre personer kan uppleva klimakterieliknande symtom med svettningar och blodvallningar. Det är också̊ vanligt med nedsatt aptit. Idag finns ett flertal effektiva läkemedel mot biverkningar vid cellgiftsbehandling. Ny forskning visar också̊ att träning i den mån det finns ork, kan lindra mot bland annat fatigue.

Övrig onkologisk behandling

Patienter vars tumörer är hormonkänsliga, vilket innebär att de uttrycker receptorer för hormonerna östrogen och progesteron, behandlas även med antihormonellt läkemedel. Behandlingen ges efter att cellgiftsbehandlingen avslutats, under fem till tio år. Kvinnor som passerat klimakteriet kan också̊ erbjudas så kallad bisfosfonatbehandling för att minska risken för återfall.

Efter operation kan det också̊ bli aktuellt med strålbehandling mot kvarvarande bröst och bröstkorgsvägg, och i vissa fall också̊ mot regionala lymfkörtlar. Vilka patienter som har nytta av strålbehandling beror på̊ typ av operation och om det finns spridning till lymfkörtlarna.
Läs mer om strålbehandling

Biverkningar av hormonell behandling

Hormonsänkande behandling som ges vid hormonkänslig bröstcancer kan ge klimakterieliknande besvär. Den kan också̊ ge ledvärk, humörsvängningar och minskad sexlust. Men med stöd och råd går det att underlätta och minska besvären.

Den vanligaste biverkningen efter strålbehandling är lokala hudreaktioner som kan behandlas med kortisonkräm. En ovanlig biverkning är hosta eller andfåddhet som kan uppstå̊ en till tre månader efter avslutad strålbehandling. Då kan kortison och eventuellt antibiotika behövas. I de fall där strålbehandling ges mot lymfkörtlarna i armhålan kan det uppstå̊ en bestående svullnad i armen, så kallat lymfödem. Då kan kontakt med sjukgymnast eller lymfterapeut bli aktuell.

Efter avslutad cancerbehandling är det vanligt att tröttheten kvarstår flera månader och kroppen behöver återhämta sig och läka. Det kan ta olika lång tid för olika patienter. Vid behov har alla rätt till rehabilitering med hjälp av till exempel sjukgymnast och kurator.

Tre fakta om HER2-positiv bröstcancer

• Cirka 12–15% av alla bröstcancrar är HER2-positiva
  HER2 är ett protein som finns på̊ cellytan i olika vävnader i kroppen. Vid HER2-positiv bröstcancer finns en ökad mängd HER2-protein på̊ cancercellernas yta, vilket leder till ökad celldelning och tumörtillväxt.
• Viktigt med rätt diagnos
  Det är mycket viktigt med korrekt klassificering av tumören vid bröstcancer. Därför föreskriver de svenska riktlinjerna att alla att alla med nydiagnostiserad bröstcancer ska testas avseende bland annat HER2-status. Om patienten visar sig ha HER2- positiv bröstcancer ges specifik behandling inriktad mot HER2-proteinet.
• Precisionsmedicin har förbättrat prognosen
  Tack vare avancerade analysmetoder och målinriktade behandlingar, även kallat precisionsmedicin, är prognosen för HER2-positiv bröstcancer idag god.

Ladda ner vår broschyr om HER2-positiv bröstcancer

Till dig med HER2-positiv bröstcancer

Läs mer

Intervju med onkologen om HER2-positiv bröstcancer
”Jag drabbades av HER2-positiv bröstcancer”